Upptäck Växjö till fots: 109 sevärdheter med karta, historia och berättelser — en gratis självguidad stadsvandring.
1. Smålands museum
museum
Smålands museum är ett länsmuseum för Kronobergs län och ligger i vid Södra Järnvägsgatan i Växjö. Museet grundades 1867 av Gunnar Olof Hyltén-Cavallius och Nils Månsson Mandelgren. Den äldre delen av den nuvarande museibyggnaden invigdes 1890. Idag är museet del av Kulturparken Smålands verksamhet som ägs av Region Kronoberg och Växjö kommun. I museets lokaler inryms även Sveriges glasmuseum. De permanenta och tillfälliga utställningarna på Smålands museum lyfter fram Kronobergs kulturhistoria genom guidade visningar, pedagogisk verksamhet och konferenser. Sedan 2019 har Hemslöjden i Kronoberg fått yta inne på museet för att visa tillfälliga utställningar. De permanenta utställningarna är 13 000 år – forntiden nära oss, Konst ur samlingarna, På väg i 1800-talets Kronoberg, Sekelskiftets Växjö 1900 och Myntkabinettet. I kyrksalen står även en orgel från 1600-talet – Virestadsorgeln.
Källa: Wikidata/Wikipedia
2. Teleborgs slott
Slott
Teleborg är ett slott i Växjö socken i Växjö kommun. Det är beläget ca 4–5 km söder om Växjö centrum och byggt under slutet av 1800-talet vid sjön Trummens strand inom dagens universitetsområde. Huvudbyggnaden ligger, likt en riddarborg, på en klippudde i sjön. Den är uppförd i tegel, med yttersidorna klädda med röd och grå granit i tre våningar efter ritningar av arkitektkontoret Lindvall & Boklund i Malmö (August Lindvall och Harald Boklund). I ena hörnet finns ett fyrkantigt huvudtorn, och i det motsatta ett mindre runt torn. Idag bedrivs restaurang- och konferensverksamhet på slottet.
Källa: Wikidata/Wikipedia
3. Linnéparken
Naturreservat
Linnéparken är en park i centrala Växjö. I parken finns det minst en växt från var och en av Linnés 24 växtklasser. Där finns även en lekpark som anlades på 1950-talet, samt en ny temalekplats som heter Linnés Värld. På sommaren brukar konserter på temat "Allsång i Linnéparken" arrangeras i parken.
Källa: Wikidata/Wikipedia
4. Bergunda kyrka
Kyrka
Bergunda kyrka är en kyrkobyggnad i Bergunda i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Öjaby församling.
Källa: Wikidata/Wikipedia
5. Högstorps kyrka
Kyrka
Högstorps kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Växjö stads- och domkyrkoförsamling i Växjö stift. Kyrkan ligger i östra delen av Växjö. Sedan augusti 2023 är Högstorps kyrka en samarbetskyrka med EFS i Växjö.
Källa: Wikidata/Wikipedia
6. Johannesgården
Kyrka
Johanneskyrkan (tidigare Johannesgården) är stadsdelskyrkan på Hovshaga i Växjö. Den ingår i Växjö stads- och domkyrkoförsamling. Kyrkan invigdes 1993 av biskop Jan Arvid Hellström. Kyrkan är byggd i modern stil och rymmer gudstjänstlokal såväl som administrativa och sociala utrymmen. Gudstjänster firas i regel söndag eftermiddag och under veckorna finns både barngrupper och körer.
Källa: Wikidata/Wikipedia
7. Mariakyrkan
Kyrka
Mariakyrkan är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är sedan 2014 församlingskyrka i Växjö stads- och domkyrkoförsamling.
Källa: Wikidata/Wikipedia
8. Psykiatrihistoriska museet
museum
Psykiatrihistoriska museet är ett museum i Växjö invigt 1985 som belyser utvecklingen inom mentalvården från medeltiden till idag. Samlingen på museet består av vårdredskap, teknisk utrustning, foton, konstverk med mera. Samlingen uppgår till ungefär 3000 föremål.
Källa: Wikidata/Wikipedia
9. S/S Thor
museum
S/S Thor är en svensk ångslup och museifartyg med hemmahamn i Helgasjön vid Kronobergs slottsruin strax norr om Växjö. Ångaren byggdes 1887 för Rappe-Asa kanalaktiebolag för trafik mellan Räppe och Asa. Båttrafiken konkurrerades ut av landsvägstrafik under 1930-talet, men turisttrafik fortsatte under 1940- och 1950-talen. År 1957 skänktes S/S Thor till Smålands museum. Sommartid går S/S Thor i turisttrafik och trafikerar då Helgasjön. Det är Kulturparken Småland som ansvarar för driften av fartyget.
Källa: Wikidata/Wikipedia
10. Skogslyckans kyrka
Kyrka
Skogslyckans kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den ligger i stadsdelen Hov och är sedan 2014 församlingskyrka i Växjö stads- och domkyrkoförsamling, Växjö.
Källa: Wikidata/Wikipedia
11. Stortorget
Torg
Stortorget i Växjö är stadens mest framträdande plats. I sin nuvarande utformning är den utlagd efter stadsbranden 1843, varför den äldsta bebyggelsen vid torget härstammar från denna tid. Vid Stortorget återfinns på den norra sidan av torget Residenset, byggt 1843–1844 i empirestil, där landshövdingen i Kronobergs län har sin bostad. Huvudbyggnaden är 54 meter lång och sträcker sig över hela norra sidan av torget. På torgets södra sida finns Stadshotellet invigt 1852 och ombyggt 1900. De övriga torgsidorna domineras av en modernistisk bebyggelse, framförallt den västra torgsidan mot Storgatan som utgör Växjös ledande handelsgata. Mot östra torgsidan kan man skymta Växjö domkyrka. Tidigare gick riksväg 23 och riksväg 25 igenom Stortorget. Storgatan är numera bilfri, men torgets yta upplåts till största del åt bilparkering när det inte är torghandel.
Källa: Wikidata/Wikipedia
12. Tegnérkapellet
Kyrka
Tegnerkapellet är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den tillhör Växjö stads- och domkyrkoförsamling.
Källa: Wikidata/Wikipedia
13. Teleborgs kyrka
Kyrka
Teleborgs kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö i Växjö stift. Den är sedan 2014 församlingskyrka i Växjö stads- och domkyrkoförsamling.
Källa: Wikidata/Wikipedia
14. Utvandrarnas hus
museum
Utvandrarnas hus ligger i Museiparken i Växjö. Byggnaden är ritad av arkitekten Bent Jörgen Jörgensen och öppnades 1968. Utbyggnader har skett 1984 och 1998–1999. Utvandrarnas hus innehåller arkiv med original och kopior av amerikabrev, dagböcker och fotografier. Det finns även ett mikrofilmsarkiv över husförhörs- och andra kyrkoböcker för att ge service för släktforskning. Här finns uppgifter om miljontals svenskättlingar i Amerika. Utvandrarnas hus är del av Kulturparken Smålands verksamhet sedan 2015. Tidigare använde stiftelsen Svenska Emigrantinstitutet utrymmet. Dess syfte var att bevara och samla in litteratur, arkiv och minnen från perioden 1846–1930 när omkring 1,3 miljoner svenskar utvandrade till USA och Kanada. Både permanenta och tillfälliga utställningar förekommer. Det nya landet – drömmen om Amerika berättar utifrån flera perspektiv om de olika faserna under utvandringen samt hur Sverige och Amerika såg ut. Ett rum är tillägnat Vilhelm Mobergs författarskap och Utvandrarromanerna vilket visas genom fotografier, originalmanuskript och originalföremål från Vilhelm Moberg. I Utvandrarnas hus pågår även forskningsverksamhet och forskarsalen kan besökare använda om de bokat tid. Källmaterial från emigrationen till Amerika och Kanada, specialbibliotek och digitala databaser finns tillgängligt. Sedan 2015 drivs arbetet med Utvandrarnas hus och med stiftelsens samlingar av Kulturparken Småland enligt ett samverkansavtal. I utställningshallen står statyn Oskar och Kristina av Axel Olsson. Även ett stort material om svensk utvandring till andra länder såsom Australien, Nya Zeeland, Sydamerika och andra områden finns också samlat i Utvandrarnas hus.
Källa: Wikidata/Wikipedia
15. Västrabo kyrka
Kyrka
Västrabokyrkan är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den var församlingskyrka i Växjö stads- och domkyrkoförsamling och samarbetskyrka med EFS i Växjö 1979–2023. I augusti 2023 flyttades samarbetet till Högstorps kyrka och kyrkan togs ur bruk som kyrkobyggnad inom Svenska kyrkan. Västrabokyrkan ägs av EFS i Växjö.
Källa: Wikidata/Wikipedia
16. Öjaby kyrka
Kyrka
Öjaby kyrka är en kyrka i Öjaby i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Öjaby församling.
Källa: Wikidata/Wikipedia
17. Linnés arboretum
Naturreservat
Linnés arboretum är ett arboretum och stadsnära grönområde med skogs-, park- och trädgårdsväxter omgiven av bostadsområdet Teleborg i södra Växjö. Området, som utgör större delen av grönområdet Teleborgsskogen, är en granskog på 40 hektar som blev hårt åtgången av stormarna Gudrun och Per i januari 2005 och 2007. Mellan åren 2008 och 2010 planterades 10 000 plantor av 150 olika sorter på de marker som stormarna frigjort. Arboretumet är uppkallat efter vetenskapsmannen Carl von Linné och växterna kommer både från regionen och övriga världen. Området har anlagts med hjälp av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.
Källa: Wikidata/Wikipedia
18. Sankt Sigfrids kapell
Kyrka
Sankt Sigfrids kapell är en kyrkobyggnad i Växjö stift och ingår i Växjö stads- och domkyrkoförsamling.Den är belägen i anslutning till Sankt Sigfrids folkhögskola.
Källa: Wikidata/Wikipedia
19. Bergunda 32:1
Slott
borg i Småland
Källa: Wikidata/Wikipedia
20. Esaias Tegner staty
Konst & staty
staty i Växjö kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
21. Linné staty
Konst & staty
staty i Växjö kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
22. Peter Wieselgren staty
Konst & staty
staty i Växjö
Källa: Wikidata/Wikipedia
23. Hovshaga kapell
Kyrka
Hovshaga kapell är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Kapellet ritades av Greger Dahlström, Lund och invigdes 27 augusti 1983 av biskop Sven Lindegård.
Källa: Wikidata/Wikipedia
24. Sveriges glasmuseum
museum
Sveriges glasmuseum är en del av Smålands museum och har tre permanenta utställningar: Svenskt glas under sex sekler 2.0, Kosta 1742 och Studioglas i förändring. Dessa följer hur framställningen av svenskt glas har utvecklats fram till dagens studioglas och tillfälliga utställningar belyser enskilda formgivare eller speciellt glasbruk. Glasmuseet har även ett antal fasta glasföremål. Det nuvarande glasmuseet inryms i samma byggnad som Smålands museum, vilken var färdig 1995.
Källa: Wikidata/Wikipedia
25. Universitetsplatsen
Torg
torg i Växjö
Källa: Wikidata/Wikipedia
26. ÖSTRABO BISKOPGÅRD
Byggnad1792–1796
Östrabo byggdes som biskopsgård åren 1792–96 på en höjd öster om staden. Huvudbyggnaden är av timmer och uppförd i två våningar. Anläggningen förklarades som byggnadsminne genom länsstyrelsen i Kronobergs län år 2000.
Huset uppfördes 1907–08 åt tecknings- och slöjdläraren Gunnar Ell, på sin tid en känd reformpedagog inom slöjdundervisningen, efter hans egna ritningar. Det är byggt i jugendstil i en våning med inredd vind under ett brutet tegeltak med valmade gavelspetsar. Fasaderna är klädda med rödfärgad locklistpanel och snickerierna är målade i vitt.
En magasinbod i Växjö som finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget är kortfattat och närmare uppgifter om byggnaden saknas.
En drängstuga i Växjö som finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget är kortfattat och närmare uppgifter om byggnaden saknas.
I trädgården står en samtida envåningsbyggnad av trä med samma fasadbehandling som bostadshuset och tegeltak. På 1950-talet inreddes en del av den till vävateljé av Gunnar Ells dotter, textilkonstnären Aage Faith-Ell.
En flygelbyggnad i Växjö som finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget är kortfattat och närmare uppgifter om byggnaden saknas.
En flygelbyggnad i Växjö som finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget är kortfattat och närmare uppgifter om byggnaden saknas.
Växjö socken nämns första gången 1170. Fynd under domkyrkan tyder på en träkyrka från mitten av 1000-talet, enligt legenden byggd av Sigfrid. Den ersattes på 1160-talet av en mindre stenkyrka som byggdes ut successivt: koret förlängdes och korsarmar tillkom på 1200-talet, och under 1300-talet fick kyrkan sakristia, kapell och sidoskepp. Under sena 1400-talet höjdes tornet och tegelvalv slogs, och tornspirorna restes på 1580-talet. Ett blixtnedslag 1740 förstörde tornet och stora delar av interiören.
Växjö teater byggdes 1849 av murmästaren Jonas Malmberg efter ritningar av Theodor Ankarsvärd och räknas som en av de bäst bevarade av landets få äldre teatrar. Den är uppförd i putsad sten med symmetriskt komponerade fasader i en senempirestil som var karakteristisk för tiden. Byggnaden restaurerades och byggdes till 1952.
På en stor tomt vid torgets norra sida uppfördes 1844–48 det nuvarande residenset efter ritningar av Carl Gustaf Blom Carlsson. Den 54 meter långa huvudbyggnaden är av tegel i två våningar under sadeltak, med putsade och sannolikt gulfärgade fasader i återhållsam senempire. Mittpartiet har en balkong buren av fyra kalkstenskolonner. Landshövdingens våning omfattade 24 rum, och till anläggningen hörde två envåningsflyglar med bland annat stall, vagnshus och tvättstuga.
En flygelbyggnad i Växjö som finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget är kortfattat och närmare uppgifter om byggnaden saknas.
Skogslyckans kyrka i Växjö, uppförd 1943 och registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget är kortfattat och närmare uppgifter om byggnaden saknas.
Den nuvarande Gamla hospitalsbyggnaden stod färdig 1826, uppförd av timmer i en våning under numera plåttäckt sadeltak. Den rymde två förstugor, två salar med sex väggfasta sängar vardera och sexton enkelrum vid gavlarna. Sjukhusfunktionen upphörde 1857, varefter huset inreddes till bostad för sysslomannen, och 1861 inrättades en hospitalskyrka i den södra delen. Idag finns ett sjukhusmuseum i byggnaden.
Televerkets äldre huvudbyggnad uppfördes 1909–11 efter ritningar av arkitekten Erik Lallerstedt och inrymde ursprungligen även Sveriges riksbank. Den ligger vid Stortorget och är byggd av tegel i två våningar med inredd vind och souterräng, putsad i grått med detaljer i vitt och en sockel av finhuggen granit. Huvudfasaden mot Storgatan har ett upphöjt mittparti krönt av ett T i kalksten. Över ingången mot Kronobergsgatan står inskriptionen "Sveriges Riksbank" med stora riksvapnet.
Den nuvarande Stora hospitalsbyggnaden uppfördes 1852–57 efter ritningar av arkitekten Theodor Ankarsvärd och planerades enligt då helt nya vårdprinciper. Byggnaden är av tegel, putsad och gulfärgad, och består av en mitt- och två flygelpaviljonger i tre våningar som binds samman av två tvåvåningslängor med genomgående källare och plåttäckta tak. Den var statligt byggnadsminne 1935–1966 och används fortfarande som sjukhus.
Ett avträde i Växjö som finns registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget är kortfattat och närmare uppgifter om byggnaden saknas.
Gamla domprostgården är Växjös äldsta bevarade trähus, byggt 1750 som boställe för domprosten. På 1870-talet övertogs det av staden i samband med att järnvägen drogs alldeles intill, och det användes sedan dels som järnvägsrestaurang, dels som bostad för järnvägsanställda. Efter att tillbyggnaderna revs återställdes huset 1942 och bevarar idag mycket av sin ursprungliga 1700-talskaraktär med rödfärgad locklistpanel, gavelkrönt mittrisalit i två våningar och tegeltak.
Byggnaden uppfördes 1696–1715 för Katedralskolan, och sten till bygget hämtades från Kronobergs slottsruin. Bottenvåningen användes till klassrum medan övervåningen rymde två auditorier, varav det större kallas Tegnérsalen efter Esaias Tegnérs berömda skoltal. Bland skolans mest kända elever finns Carl Linnaeus och Viktor Rydberg. Huset är en välbevarad tvåvåningsbyggnad av sten i klassicistisk stil, där indragna fönster, kraftig takfot och pilastrar ger fasaden djup och markerat skuggspel.
Tingshuset sträcker sig utmed två gator och är en tvåvåningsbyggnad i rött tegel med mansardtak, stående på en sockel av grovhuggen natursten. Fasaderna har gråputsade hörnkedjor med joniska kapitäl och dekorativa ankarslut i järnsmide, och mot den kullerstenslagda gården skjuter tingssalen ut. Huvudentrén mot Vallgatan markeras av en portal i natursten med en pardörr i ek och ett lunettformat överljus. Intill står en klockstapel på en bergsknalle.
En boplats med okänd utsträckning. Vid en förundersökning påträffades en härd, tre stolphål och två gropar. Kol-14-datering placerar lämningarna i yngre bronsålder och äldre järnålder.
En by- eller gårdstomt i Växjö. Underlaget i registret är kortfattat och närmare uppgifter saknas; för mer information hänvisas till inventeringsboken.
Två gravar i form av hällkistor byggda i rösen. I den första rösets mittparti finns en hällkista med en gavelhäll i norr och flera sidohällar längs öst- och västsidan, delvis dold av fyllning men uppenbart välbevarad. Omkring 35 meter nordöst ligger den andra hällkistan, också den i ett röse, med gavelhällar i norr och söder och flera sidohällar samt en infallen häll i mitten.
Ett grav- och boplatsområde som undersökts och tagits bort. Vid utgrävningen framkom sex stolphål, några otydliga härdar och en stensträng. Bland fynden fanns två bergartsavslag.
En offerkälla som det finns uppgifter om men som inte påträffats. Enligt äldre beskrivningar ska källan ha utgjorts av en naturlig urholkning i berget som samlade regnvatten, och efter regn kunde den vara omkring en meter djup.
På platsen registrerades vid inventeringen 1950 ett flertal stenar som liknade resta stenar, men de bedömdes vara naturbildningar. Stenarna togs bort 1994 i samband med att villor byggdes på platsen.
Ett område med fossil åkermark där det finns ett tjugotal röjningsrösen. Fyra registrerade delområden hörde ursprungligen samman men har separerats av vägar, industribebyggelse och en avschaktad golfbana. Åkermarken har sannolikt sträckt sig längre åt väster, där Sjöuddens industriområde nu ligger.
En minnessten som är 1 meter hög, 0,7 meter bred och 0,4 meter tjock. På den norra sidan finns under en krona inskriptionen om att vägen anlades för Kungl. Kronobergs regemente av Södra arméfördelningens pionjärskola år 1929.
En rund stensättning, eller möjligen en rösebotten, som är 0,4 meter hög med kraftigt övermossad fyllning av sten. I mittpartiet finns en hällkista med fem hällar längs västsidan och tre längs östsidan. Anläggningen undersöktes och restaurerades 1939 efter militär skadegörelse och röjdes från sly 1993.
En hällristning i form av två älvkvarnar, 5–6 centimeter i diameter och omkring en halv till en centimeter djupa. Groparna ligger på den östra delen av en uppstickande berghäll som är cirka två meter stor och upp till 0,5 meter hög.
En kyrkogård som avgränsas av en stenmur. I mitten står ett fundament över hospitalets förste styrelseman Jacob Lundh, född 1770 och död 1839, och runt om finns familjegravar, stenar och järnkors. Kyrkogården anlades på 1820-talet på hospitalsområdet vid Trummens strand, dit Växjö hospital flyttat 1795. Hospitalet var egen församling till 1870, och den sista gravsättningen skedde 1979.
Två jordgravar som kom fram vid en arkeologisk förundersökning, varav den ena undersöktes och visade sig vara rektangulär. Gravarna hör förmodligen samman med den intilliggande avrättningsplatsen.
Ett område med fossil åkermark i Växjö. Underlaget i registret är kortfattat och närmare uppgifter saknas; för mer information hänvisas till inventeringsboken.
En plats som undersöktes arkeologiskt av Smålands Museum 1976. Vid undersökningen påträffades träkol och skal av sjönöt. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade.
Sigfridsstenarna, en källa med tradition i Växjö. Underlaget i registret är kortfattat och närmare uppgifter saknas; för mer information hänvisas till inventeringsboken.
Platsen är registrerad som en hällristning i trakten av Växjö. Någon närmare beskrivning av figurerna finns inte i det tillgängliga underlaget, som inte är kvalitetssäkrat. För mer utförliga uppgifter hänvisas till den äldre inventeringsboken.
Gravfältet rymmer omkring sextio fornlämningar, varav ett femtiotal runda fyllda stensättningar, nio närmast ovala ofyllda stensättningar och en terrassering. Flera av de runda i den södra delen är högliknande, medan de ovala kantas av en gles rad stenar. Längst i sydväst ligger terrasseringen, kanske en husgrund eller odlingsterrass. Anläggningarna är kraftigt skadade av grävda gropar från militär verksamhet.
På platsen finns ett gravfält som är upptaget i fornminnesregistret. Det tillgängliga underlaget är inte kvalitetssäkrat och saknar närmare uppgifter om gravarnas antal och utformning. Kompletterande beskrivning kan sökas i inventeringsboken.
Här är läget för en äldre by- eller gårdstomt registrerat i fornminnesregistret. Underlaget är inte kvalitetssäkrat och innehåller inga närmare uppgifter om bebyggelsen. Ytterligare information finns i inventeringsboken.
Det som finns kvar av stensättningen har ursprungligen troligen varit rund och omkring en tredjedels meter hög. Fyllningen av stenar är kraftigt övermossad, och i väster har en bred del av anläggningen tagits bort. Platsen är bevuxen med några unga ek- och bokträd.
Här stod ett gränsmärke i form av en sten med inskriptionen R: S och årtalet 1858. Stenen togs bort vid revideringsinventeringen 1994. Omkring femhundra meter österut ska enligt inventeringen 1949 ytterligare ett gränsmärke ha stått, märkt N: S 1858, men den stenen var förstörd redan då.
Platsen är registrerad som en hällristning i Växjötrakten. Underlaget är inte kvalitetssäkrat och saknar närmare beskrivning av ristningens motiv. För mer information hänvisas till inventeringsboken.
Här är en boplats upptagen i fornminnesregistret. Det tillgängliga underlaget är inte kvalitetssäkrat och innehåller inga närmare uppgifter om fynd eller lämningar. Kompletterande beskrivning finns i inventeringsboken.
På platsen finns ett registrerat gravfält. Underlaget är inte kvalitetssäkrat och saknar närmare beskrivning av gravarna. Ytterligare uppgifter kan sökas i inventeringsboken.
Här finns ett minnesmärke upptaget i registret. Det tillgängliga underlaget är inte kvalitetssäkrat och saknar närmare uppgifter om vad märket avser. Mer information kan finnas i inventeringsboken.
På platsen påträffades ett tyskt mynt, en silverpenning från 1200-talet med en vikt på 1,83 gram. Fyndet vittnar om de handels- och kontaktvägar som knöt Växjötrakten till kontinenten redan under medeltiden.
Platsen är registrerad som en hällristning i Växjötrakten. Underlaget är inte kvalitetssäkrat och innehåller ingen närmare beskrivning av figurerna. För utförligare uppgifter hänvisas till inventeringsboken.
Här är en fornlämningsliknande bildning upptagen i registret. Det tillgängliga underlaget är inte kvalitetssäkrat, och det är oklart om lämningen är av mänskligt eller naturligt ursprung. Ytterligare information finns i inventeringsboken.
Runstenen har runor som är sex till nio centimeter höga och låg tidigare inmurad liggande i domkyrkans östra gavel. Enligt Smålands runinskrifter löper en slinga längs kanten med tre horisontella band, och texten lyder ungefär: Tyke vikingen reste stenen efter Gunnar, Grims son. Gud hjälpe hans själ. Ristningen målades upp både 1966 och 2004.
Ristningen består av två ringfigurer som mäter omkring nitton till tjugoen centimeter i diameter. Den ena är ett hjul med sex ekrar och den andra bildas av tre koncentriska ringar. Figurerna sitter på en brant häll som sluttar mot väster.
Här finns spår av äldre åkerbruk registrerade som fossil åkermark. Det tillgängliga underlaget är inte kvalitetssäkrat och saknar närmare beskrivning. Kompletterande uppgifter finns i inventeringsboken.
Området rymmer omkring femton röjningsrösen och vittnar om äldre tiders odling. Ytan hörde ursprungligen samman med den intilliggande fossila åkern och fortsatte tidigare mot nordväst, där det i dag ligger ett industriområde.
Vid trädgårdsodling påträffades tre flintor, en mängd fragment av kritpipor och enstaka bitar slagg. Fynden speglar både förhistorisk och senare tids verksamhet på platsen.
Vid en arkeologisk utredning framkom en möjlig rest av ett kulturlager. Lämningen bestod av en fet silt med inslag av kol och kunde dateras till omkring 2340–2049 före Kristus, det vill säga senneolitisk tid.
På platsen finns ett registrerat gravfält. Det tillgängliga underlaget är inte kvalitetssäkrat och saknar närmare uppgifter om gravarna. Ytterligare information kan sökas i inventeringsboken.
Boplatsen saknar synliga anläggningar ovan mark och lokaliserades av Smålands Museum 1993 i samband med en arkeologisk utredning vid Regementsstaden. I provschakt framkom stolphål, härdbottnar och flinta.
Här är en fornlämningsliknande bildning upptagen i registret. Underlaget är inte kvalitetssäkrat, och det är oklart om lämningen har mänskligt eller naturligt ursprung. Mer information finns i inventeringsboken.
Platsen är upptagen som en runristning i registret. Det tillgängliga underlaget är inte kvalitetssäkrat och saknar närmare uppgifter om inskriften. Kompletterande beskrivning finns i inventeringsboken.
Här finns en begravningsplats upptagen i registret. Underlaget är inte kvalitetssäkrat och innehåller inga närmare uppgifter. Ytterligare information kan sökas i inventeringsboken.
På platsen finns ett röse upptaget i fornminnesregistret. Det tillgängliga underlaget är inte kvalitetssäkrat och saknar närmare beskrivning av anläggningen. Mer information finns i inventeringsboken.
Här finns ett minnesmärke upptaget i registret. Det tillgängliga underlaget är inte kvalitetssäkrat och saknar närmare uppgifter om vad det avser. Mer information kan finnas i inventeringsboken.
Här stod ett gränsmärke i form av en sten med inskriptionen R: S och årtalet 1858. Stenen togs bort vid revideringsinventeringen 1994. Omkring femhundra meter österut ska enligt inventeringen 1949 ytterligare ett gränsmärke ha stått, märkt N: S 1858, men den stenen var förstörd redan då.
Bildningen utgjordes av en rest sten drygt en meter hög, så som den beskrevs vid inventeringen 1950. När platsen besöktes 1994 var stenen borttagen i samband med villabebyggelse. Lämningen bedöms som en naturbildning snarare än en verklig fornlämning.
På platsen finns ett röse upptaget i registret. Det tillgängliga underlaget är inte kvalitetssäkrat och saknar närmare beskrivning. Ytterligare uppgifter finns i inventeringsboken.
Uppgiften bygger på ett minne av Sven Lindgren, som föddes och växte upp på platsen och senare arrenderade torpstället. Som barn såg han inknackade figurer på berget, men vilken typ av figurer det rörde sig om är ovisst och läget osäkert. Ristningen kan möjligen ligga dold under skidbacken.
På ett stenblock omkring en och en halv meter högt sitter en minnesplatta i brons under en vapensköld. Inskriptionen berättar att soldater från Småland vapenövades här under Kungl. Kronobergs regementes fanor åren 1623–1775 och 1915–1992.
Här låg Växjös avrättningsplats under 1600-talet, i dag utan några synliga anläggningar ovan mark. Platsen finns markerad på kartor från 1661 och 1697.
På platsen finns en stensättning upptagen i registret. Det tillgängliga underlaget är inte kvalitetssäkrat och saknar närmare beskrivning av anläggningen. Mer information finns i inventeringsboken.