Upptäck Vaxholm till fots: 80 sevärdheter med karta, historia och berättelser — en gratis självguidad stadsvandring.
1. Bogesunds slott
Slott
Bogesunds slott, tidigare kallat Bogösund, är ett slott och tidigare säteri, som ligger i Östra Ryds socken i Vaxholms kommun i Stockholms län. Byggnaden uppfördes under 1640-talet på initiativ av Per Brahe den yngre och blev senare ombyggd flera gånger. Förutom ätten Brahe har Bogesund ägts av medlemmar av ätterna Hamilton, von Rosen, von Lantingshausen och von Höpken. Sitt nuvarande utseende som ett riddarslott med torn och gotiska fönster fick huset på 1860-talet efter ritningar av arkitekterna Fredrik Wilhelm Scholander och Thor Medelplan. Enligt Stockholms läns museum är Bogesund med sitt "medelstidsromantiska utseende ett mycket intressant och belysande exempel på 1800-talets svärmeri för historiska arkitekturstilar". Bogesund stod obebott sedan 1906 och tvångsinlöstes 1946 av svenska staten genom en särskilt tillkommen lag kallad Lex Bogesund. Sedan 1993 förvaltar Statens fastighetsverk Bogesunds slott och 1996 påbörjades ett omfattande in- och utvändigt restaurerings- och konserveringsarbete. Slottet återinvigdes 11 augusti 2012 av prinsessan Christina och hennes make generalkonsul Tord Magnuson. Byggnaden står i begränsad omfattning öppet för allmänheten under sommarhalvåret i samband med visningar. Bogesunds slott ligger som ett slags centrum mitt i Bogesundslandets naturreservat som bildades år 2015. Själva slottet ingår inte i reservatet, men utgör istället ett lagskyddat byggnadsminne.
Källa: Wikidata/Wikipedia
2. 12:e batteriet på Rindö
Borgruin
12:e batteriet på Rindö är ett historiskt försvarsverk beläget på Rindös västra udde i Stockholms skärgård, nära Vaxholm. Anläggningen uppfördes för att komplettera Rindö redutt i försvaret av farleden via Kodjupet och Norra Vaxholmsfjärden i norr. För batteriet användes en för Sverige helt ny konstruktionsprincip. 12:e batteriet byggdes i mitten av 1870-talet och avvecklades 1933. 12:e batteriet ingick i Vaxholmslinjen som sträckte sig från Värmdö (se Värmdölinjen) över Rindö, Vaxholms kastell, Vaxö, Edholma till ön Lillskär.
Källa: Wikidata/Wikipedia
3. Byviksfortet
Borgruin
Byviksfortet, även kallat 8:e batteriet, är en äldre försvarsanläggning på Rindö i Vaxholms kommun. Byviksfortet betecknas även som Värmdölinjens 8:e batteri trots att det står på Rindösidan. Fortet byggdes 1897–1903 för att hindra en inträngning genom Oxdjupet som på 1870-talet muddrats efter att Vaxholms fästning dömts ut i försvarsändamål. Fortet placerades strax nordost om fästningen Oskar-Fredriksborg och var en del av den så kallade Vaxholmslinjen. Fortet sprängdes in i urberget innanför djupa gravar i triangelform och försågs med 12 cm och 57 mm kanoner i pansartorn och flankgallerier. Beväpning: 4 st 12 cm kanoner m/94D i 12 cm tornlavettage m/97A 3 st 57 mm kanon m/99 i 57 mm tornlavettage m/00B 6 st 57 mm kaponjärkanon m/95B i 57 mm kasemattlavettage m/00B i flankgallerier. Vid partier med skörare eller lägre berg murades granitmurar upp medan hjässan förstärktes med betong. Över fortets port finns Oscar II:s namnschiffer och årtalen 1897–1900. År 1902 bestod Vaxholms fästnings försvarsområde av land- och vattenområden från sunden väster om Resarö till norra Värmdö. Totalt ingick 37 batterier, rörligt artilleri, mineringar, infanteri samt en reserv av rörliga förband med bland annat ingenjörstrupp och ballongavdelning. Genom försvarsbeslutet 1925, som syftade till nedrustning, utgick Vaxholmslinjen ur krigsorganisationen till förmån för Vaxholms yttre befästningslinje. Byviksfortet utgick ur organisationen 1926. Fortet kom istället att användas som förråd. De fyra 12 cm kanonerna flyttades till Lidö 1941 i och med att den yttre Havsbandslinjen anlades. Efter nedläggning av det batteriet på Lidö 2000 togs tre av fyra pjäser åter till Rindö för uppsättning på Byviksfortet. Under 2008 kom dock regeringsbeslut att försöka sälja bland annat Byviksfortet och planerna på att återföra pjäserna stoppades. Två pjäser skrotades och den tredje sattes under 2009 upp i Vaxholms fästnings museum.
Källa: Wikidata/Wikipedia
4. Ekuddsparken
Naturreservat
Ekuddsparken är en park i Vaxholm. Ekuddsparken ligger sydväst om centrum i Vaxholm vid vattnet och med utsikt över Vaxholmsfjärden.
Källa: Wikidata/Wikipedia
5. Kronuddens batteri
Borgruin
Kronuddens batteri (även 13:e batteriet) var ett kanonbatteri i Vaxholmslinjen som låg på Kronudden på Vaxöns östra sida mittemot Vaxholms kastell. Kronuddens batteri kallas även Portugisiska batteriet eftersom den tidvis var bestyckat med kanoner från Portugal. 1916 togs anläggningen ur krigsorganisationen.
Källa: Wikidata/Wikipedia
6. Kummelnäs kapell
Kyrka
Kummelnäs kapell är ett kapell som tillhör Boo församling i Stockholms stift. Kapellet ligger i tätorten Kummelnäs i Nacka kommun.
Källa: Wikidata/Wikipedia
7. Norrnäs
Byggnad
Norrnäs är ett av de stora godsen på Värmdö, beläget på Värmdölandet, drygt två kilometer nordväst om Värmdö kyrka.
Källa: Wikidata/Wikipedia
8. Pålsundsbatteriet
Borgruin
Pålsundsbatteriet, även kallad 17:e batteriet, ligger på Bogesundslandet i Vaxholms kommun, intill sydvästra landfästet av Pålsundsbron. De kvarvarande anläggningarna ingick i en serie försvarsverk i den så kallade Vaxholmslinjen. Här vid Pålsundet har det funnits befästningsverk sedan 1500-talet.
Källa: Wikidata/Wikipedia
9. Resarö kapell
Kyrka
Resarö kapell är ett kapell som tillhör Vaxholms församling i Stockholms stift. Kapellet ligger på Resarö i Vaxholms kommun.
Källa: Wikidata/Wikipedia
10. Vaxholms kyrka
Kyrka
Vaxholms kyrka, namngiven Gustav Adolfskyrkan, är en kyrkobyggnad belägen i centrala Vaxholm. Kyrkan är en enskeppig salkyrka med exteriör i nyklassicistisk stil. Den stod klar år 1803 efter ritningar av Carl Fredrik Adelcrantz och Olof Tempelman, och ersatte då Vaxholms tidigare träkyrka som varit i dåligt skick.
Källa: Wikidata/Wikipedia
11. Väster Skägga Gård
Byggnad
Väster Skägga gård är en 190 hektar stor gård, på norra Värmdö, som år 1883 köptes av Carl Anders Lindroth. Gården är fortfarande i familjens ägo. Gården har 15 delägare och de består av barnbarn och barnbarnsbarn till Carl Anders. Gården, med den stora huvudbyggnaden, som kallas "Stora Huset", används främst som sommarresidens men även som åretruntboende för ett mindre antal personer. Väster Skägga bebyggdes till herrgård 1757 av riksrådet Henning Adolf Gyllenborg. Manbyggnaden byggdes på med en våning på 1830-talet och har därefter genomgått en del ytterligare förändringar, men det är fortfarande samma hus som är Väster Skäggas huvudbyggnad. De branta och klippiga stränderna längs Lindalssundet, som går förbi Väster Skägga gård, var bland de första som togs i anspråk för sommarvillor under det sena 1800-talet i Stockholms skärgård. På fastigheter avstyckade från Väster Skäggas ägor låg redan på 1880-talet tätt med påkostade sommarvillor.
Källa: Wikidata/Wikipedia
12. 11:e batteriet, Rindö
Borgruin
11:e batteriet på Rindö ingick i en serie försvarsverk i den så kallade Vaxholmslinjen. Batteriet ligger intill Militärvägen på norra Rindö i Stockholms skärgård och bildar tillsammans med 9:e och 10:e batteriet en grupp av tre batterier. 11:e batteriet användes även under andra världskriget som ställning för 10,5 cm luftvärnsartilleri.
Källa: Wikidata/Wikipedia
13. Parkvillan
Naturreservat
Parkvillan vid Bogesunds slott
Källa: Wikidata/Wikipedia
14. Elfviksgrund
Torn
fyr vid Lidingö utanför Stockholm
Källa: Wikidata/Wikipedia
15. Brödstyckets fyr
Torn
fyr vid Trälhavet i Stockholms skärgård
Källa: Wikidata/Wikipedia
16. Kodjupets fyr
Torn
före detta fyr i Kodjupet vid Vaxholm
Källa: Wikidata/Wikipedia
17. Östra Ryd 7:1
Sevärdhet
minnesmärke i Uppland
Källa: Wikidata/Wikipedia
18. Östra Ryd 169:1
Sevärdhet
minnesmärke i Uppland
Källa: Wikidata/Wikipedia
19. Lerviksudde fyr
Torn
fyr vid Trälhavet utanför Åkersberga
Källa: Wikidata/Wikipedia
20. Bjurögrund
Torn
en fyr i Saxarfjärden i Stockholms skärgård
Källa: Wikidata/Wikipedia
21. Björnsgrundet
Torn
en fyr i Halvkakssundet öster om Lidingö
Källa: Wikidata/Wikipedia
22. Bogesunds fyr
Torn
fyr i Askrikefjärden utanför Stockholm
Källa: Wikidata/Wikipedia
23. Furuholmens fyr
Torn
en fyr i Höggarnsfjärden utanför Stockholm
Källa: Wikidata/Wikipedia
24. Granholmens fyr
Torn
fyr söder om Vaxholm i Stockholms skärgård
Källa: Wikidata/Wikipedia
25. Lagnögrund
Torn
en fyr mellan Tynningö och Norra Lagnö i Stockholms skärgård
Källa: Wikidata/Wikipedia
26. Lilla Höggarnsbank
Torn
fyr i Höggarnsfjärden utanför Lidingö
Källa: Wikidata/Wikipedia
27. Oxdjupet Västra
Torn
en fyr vid Oxdjupet i Stockholms skärgård
Källa: Wikidata/Wikipedia
28. Sandgrundets fyr
Torn
en fyr vid Vaxholm
Källa: Wikidata/Wikipedia
29. Stora Berteln
Torn
en fyr vid Trälhavet och Lindalssundet
Källa: Wikidata/Wikipedia
30. Stora Höggarnsbank
Torn
en fyr i Höggarnsfjärden utanför Lidingö
Källa: Wikidata/Wikipedia
31. Tisterögrundet
Torn
en fyr vid Trälhavet
Källa: Wikidata/Wikipedia
32. Tynningö fyr
Torn
en fyr vid Tynningö i Vaxholms kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
33. Värmdö-Garpen
Torn
en fyr mellan Tynningö och Värmdö i Stockholms skärgård
Källa: Wikidata/Wikipedia
34. Oxdjupet Östra
Torn
en fyr vid Oxdjupet i Stockholms skärgård
Källa: Wikidata/Wikipedia
35. Västra Rönnholmen
Torn
fyr vid Resarö i Vaxholms kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
36. Östra Älgögrundet
Torn
fyr i Saxarfjärden i Stockholms skärgård
Källa: Wikidata/Wikipedia
37. J.A.G. Ackemuseet
museum
museum Vaxholm
Källa: Wikidata/Wikipedia
38. Båtmagasinet på Rindö
museum
Båtmagasinet på Rindö är en magasinslokal på Rindö utanför Vaxholm, som tillhör Sjöhistoriska museet. Båtmagasinet är inrymt i en tidigare militär förrådsbyggnad vid Oskar-Fredriksborgs fästning, som lokalt kallas "Kalsongförrådet". Båtsamlingen flyttades dit 2018 från Båthall 2 på Södra Djurgården i Stockholm. I båtmagasinet, som är öppet för allmänheten ett antal helger per år, visas upp ett 60-tal originalbåtar varav de äldsta är Gustav III:s slupar Galten och Delfinen från 1780-talet. Dessutom förvarar Sjöhistoriska Museet sin stora samling av gamla båtmotorer i magasinet.
Källa: Wikidata/Wikipedia
39. Tynningö färjeläge
Torn
en fyr i Vaxholms kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
40. Norra Lagnö färjeläge
Torn
en fyr i Värmdö kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
41. Vaxholms gravkapell
Kyrka
kapell i Vaxholms kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
42. BOSTADSHUS
Byggnad1776–1776
Ett bostadshus i Vaxholm med ursprung 1776. Byggnaden finns upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Vaxholms kastell byggdes helt nytt 1833–63 med bombsäkra kaserner för omkring 1 200 man. Redan när det stod färdigt hade artilleriet utvecklats så snabbt att anläggningen var föråldrad; en provskjutning visade att den inte skulle stå emot ett anfall, och infarten till Stockholm leddes i stället om genom Oxdjupet, där Oscar-Fredriksborgs fästning anlades. Kastellet blev därefter mest förråd – elaka tungor kallade det Sveriges dyraste vedbod – och rymmer sedan 1964 Vaxholms fästningsmuseum om skärgårdsförsvarets historia.
Kruttornet hör till Vaxholms befästningsmiljö och uppfördes under samma period som kastellet, åren kring 1833–63. Det är registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Villa Akleja ligger bland Vaxholms största sommarvillor. Den äldsta delen är en trävilla från 1870-talet med trapptorn och en stor, flersidig matsal i det östra partiet. År 1901 köpte konstnären J A G Acke villan och byggde samma år om den grundligt tillsammans med sin vän arkitekten Ernst Stenhammar – delar i öster revs och en stor ateljé med tegelväggar tillkom.
Rådhuset i Vaxholm uppfördes 1885 i trä i två våningar efter ritningar av arkitektbröderna Axel och Hjalmar Kumlien, med ett symmetriskt, klassicerande formspråk. Mot torget framhävs mittpartiet av en portik med fyra kolonner som bär en glasveranda, krönt av en fronton med urverk. I bottenvåningen låg rådsal, polisstation och häkte, medan borgmästaren bodde på övervåningen.
Rindö redutt byggdes 1859–64 för att komplettera Vaxholms kastell och försvara inloppet via Kodjupet och Norra Vaxholmsfjärden. Anläggningen domineras av donjonen, ett logement som också var inrättat för strid, med huvudfasaden vänd mot norr. Typiskt för tiden är de två kaponjärerna – utskjutande försvarsverk varifrån man kunde ge eld längs försvarslinjen.
Klockstapeln uppfördes 1760 och är klädd med lockpanel målad i rött och svart, medan huven täcks av falsad kopparplåt. Två av klockorna skänktes av Per Brahe redan 1670, och en tredje tillkom under 1800-talet.
På kyrkogården står ett gravkor som uppfördes 1818 för familjen Åkerberg. Byggnaden har vitputsade fasader och ett tälttak av falsad kopparplåt, krönt av ett litet förgyllt kors och en kula.
Här ligger resterna efter Tenö krog, som finns utmärkt på en lantmäterikarta från 1784. Husgrunden består av kallmurade stenar, med spåren av en spismur i väster och en källare med kallmurade väggar i öster.
Här finns husgrunden efter ett kolhus, ingrävt i en östsluttning. De norra och södra väggarna är fint murade med bruk av stora natur- och huggstenar, med rundade avslut, och längs kanten står rester av ett järnstaket. Delar av grunden är idag delvis igenfylld av rasmassor.
Här finns en gammal kaj av stora, mestadels tuktade stenar, idag delvis överväxt av sly och enstaka träd. Kajen ansluter i nordväst till en betongbrygga som fortfarande var i bruk vid senaste besiktningen, och norr om kajkanten står ett förråd.
Den första kända försvarsanordningen i Vaxholmssundet var en skans som uppfördes 1549–58 på den lilla Vaxholmen mellan Vaxön och Rindö, senare kompletterad med ett runt stentorn. Anläggningen byggdes helt ny 1833–63 och har genom åren hetat både Vaxholms fästning och Vaxholms fort, men bär sedan 1920 namnet Vaxholms kastell. Sedan 1964 rymmer den ett museum om det stockholmska skärgårdsförsvaret.
Rindö redutt uppfördes 1858–64 för att tillsammans med Vaxholms kastell och Vaxö batteri försvara Vaxholmssunden. Anläggningens exteriör skyddades som kulturminne 1935.
Detta är resterna av det så kallade 22:a batteriet, ett fort format som en svagt vinklad vall med flack, gräsbevuxen ovansida. In i vallen är flera rum murade, med välvda framsidor av tuktad sten och stora portar mot sydväst, och längs sidan står ett antal förråd uppställda.
En granitsten restes 1939 av Vapenbröderna och Vaxholms stad till minne av Vaxö läger. Inskriften på baksidan berättar att platsen tjänade som lägerplats fram till 1905. Stenen kröns av ett vapen och flankeras av två ålderstigna kanoner.
En så kallad tomtning – en enkel stenlämning där en bergvägg och en svängd, kallmurad vall av klumpsten tillsammans avgränsar två rum. Klumpstenar bildar också en kant längs den ena sidan.
Här låg Storwasstorpet, ett torp som finns utmärkt på kartor från 1798, 1809 och 1832 men saknas på 1600-talets kartor. På de äldre kartorna syns två till tre husgrunder. Området är idag skadat och inga säkra lämningar går längre att se ovan mark.
Detta är en kolerakyrkogård, helt övertorvad och med ett tjugotal låga, flacka förhöjningar. I den nordöstra delen står en gravsten av sandsten med den fragmentariska inskriften HÄR HVILAR – FANJUNKAREN.
En påkostad terrassering av långa, tuktade stenar som är fint lagda i fem till sex skift och gör en mjuk inbuktning i öster. Centralt leder en trappa av huggen sten i nio steg upp till en husgrund strax norr om terrassen.
En husgrund av handtuktade syllstenar från historisk tid. I det sydöstra hörnet finns en källare med kallmurade stenväggar, och centralt anas ett otydligt spismursröse med enstaka tegel i ytan.
En kolerakyrkogård som idag är helt övertorvad, med ett tjugotal låga förhöjningar i marken. I nordost står en sandstensgravsten vars inskrift börjar HÄR HVILAR – FANJUNKAREN, ett spår av dem som en gång begravdes här.
Resterna av en skans i form av jordvallar och terrasser, uppdelade i fem avsnitt och på sina håll genomskurna av senare gångstigar. Kring holmens högsta punkt har en stor jordterrass anlagts, och en av de mindre terrasserna kan ha tjänat som kanonställning. Öster om den ligger en husgrundsterrass med stensatt fot.
Ett vrak som ligger så djupt nere i dyn att det är svårt att beskriva. De spant som ändå syns är av ask och grövre än på ett näraliggande vrak, vilket tyder på en kraftigare konstruktion.
Under kriget med Polen och Ryssland började man 1656 uppföra ett defensionsverk – en spärr av väldiga timmerkistor – mellan Vaxholm och Rindö, ett arbete som sysselsatte flera hundra båtsmän. År 1773 besiktigades den då förfallna spärren för reparation. Spärren hörde till Vaxholms fästning, vars uppgift var att skydda den enda farbara vattenvägen till Stockholm; grunden till försvaret lades redan 1544 av Gustav Vasa mot danskarna.
En husgrund av stora stenar med inslag av tegel, belägen inom byggnadsminnet Löwenströmska trädgården. En hussymbol nära platsen finns på en karta från omkring 1730. Vid utgrävning påträffades fynd från 1700- till 1900-tal, som yngre rödgods, porslin, kritpipor, glas och järnföremål – grunden togs fram under ett byggnadsvårdsläger som återskapade den gamla trädgårdsmiljön.
En granitsten minner om att Sankt Petri kyrka i Vaxholm grundades år 1644. Inskriften berättar att kyrkan kom till genom prosten Ericus Danielis försorg och bekostades av inspektorn Hans Erichsson Helleberg. Delar av texten försvinner idag ned under jord.
Inristat i en berghäll finns Oscar II:s kungliga monogram tillsammans med datumet 19 juni 1886. En bit söder om ristningen leder en stentrappa upp på berget.
På denna kolerakyrkogård syns ovan mark bara en enkel stenpelare utan inskrift. När man 1977 grävde för en vattenledning påträffades ett fyrtiotal enkla träkistor under marknivån; de var till stora delar förmultnade men innehöll välbevarade skelett, orienterade i nordöst–sydväst.
Här sjönk fartyget Agda efter att ha påseglats av jakten Sirena, som träffade henne på styrbordssidan strax om masten. Befälhavarna försökte hemlighålla olyckan och anmälde den till lotsstyrelsen först den 9 december 1912. Enligt uppgift gjordes senare försök att bärga mast och segel.
Ett stenbrott insprängt i hälleberget, där borrhål efter sprängningar fortfarande syns i berget. Brottet öppnar sig mot väster och omges av sprängsten, och centralt i det finns spåren av en sentida eldstad.