Upptäck Västervik till fots: 10 sevärdheter med karta, historia och berättelser — en gratis självguidad stadsvandring.
1. Gamla rådhuset, Västervik
Sevärdhet
Vid Stora torget mitt i Västervik står stadens gamla rådhus, uppfört åren 1793-1796. Det reslig byggnaden hör till de hus som starkast präglar stadskärnan och vittnar om en tid då Västervik var en betydande sjöfarts- och handelsstad. Rådhuset uppfördes i en sober, harmonisk stil typisk för det sena 1700-talet och har under mer än två sekel varit en samlingspunkt för stadens styre och offentliga liv. Att ett så pass påkostat rådhus restes vittnar om stadens ekonomiska kraft under denna epok, då sjöfart och handel gav välstånd åt borgerskapet. Byggnaden ramar in torget tillsammans med stadens övriga äldre hus och bildar en sammanhållen historisk miljö i hjärtat av Västervik. För besökaren är rådhuset en naturlig hållpunkt på en vandring genom den gamla stadskärnan, där 1700- och 1800-talets Västervik ännu går att avläsa i fasaderna.
2. Västerviks Museum
Museum & hembygd
Högt uppe på Kulbacken ligger Västerviks Museum, stadens kulturhistoriska museum som grundades 1933. Här står marinhistorien i centrum, och en av de mest spännande utställningarna handlar om regalskeppet Mars Makalös och 1500-talets sjökrig. Bland föremålen finns bärgade bronskanoner och skeppsvirke som berättar om en tid då Tjustkusten var en farled mitt i nordiska maktstrider. Museet skildrar också stadens vardagsliv, sjöfart och hantverk genom århundradena. Kring museet breder Kulbackens grönska ut sig, och här reser sig också Unos torn, ett 15 meter högt utsiktstorn som invigdes 1997. Tornet bekostades av tandläkaren Uno Malmberg från Gamleby och bjuder på en milsvid utsikt över både staden och den glittrande skärgården. Tillsammans gör museet och tornet Kulbacken till en självklar startpunkt för den som vill förstå Västerviks historia.
3. Båtsmansstugorna, Västervik
Sevärdhet
Längs en grusad gångväg i Västervik ligger Båtsmansstugorna, en samling små röda stugor som andas 1700-tal. De byggdes som bostäder åt båtsmännen i Tjusts båtsmanskompani, en del av det indelningsverk där staden var skyldig att hålla ett visst antal båtsmän redo för flottans räkning. De första åtta stugorna restes i slutet av 1740-talet, och de blev hem för sjömän och deras familjer under en tid då Sveriges örlogsflotta vilade på just sådana lokalt försörjda manskap. Idag bildar de täta små husen, omgivna av träd och blommor, en av stadens mest stämningsfulla miljöer. Här kan besökaren vandra förbi knutarna på den vackra grusgången, slå sig ner på ett kafé eller övernatta på vandrarhem. Stugorna är ett levande minne av en epok då sjöförsvaret och stadens vardag var tätt sammanflätade.
4. Sankta Gertruds kyrka, Västervik
Kyrka
När Västervik 1433 flyttades till sitt nuvarande läge gav Erik av Pommern staden ett år utan skatt så att en kyrka kunde byggas. Sankta Gertruds kyrka stod klar i slutet av 1450-talet med kor, sakristia och långhus. Vid danskarnas anfall 1612 brann staden och kyrkans korvalv störtade in; vid återuppbyggnaden ersattes valvet av ett plant tak. Tornet med sin höga, smala spira tillkom omkring 1670, och på 1730- och 1760-talen byggdes kyrkan ut med korsarmar i norr och söder. Den sista högmässan i sin gamla roll hölls 1905, varefter kyrkan bland annat tjänade som spannmålsmagasin under första världskriget. Under hungerkravallerna 1917 stormade svältande Västerviksbor byggnaden, bara för att finna att spannmålet grott och blivit oätligt. Efter en omfattande upprustning återinvigdes kyrkan som gudstjänstrum den 18 juni 1933.
5. Sankt Petri kyrka, Västervik
Kyrka
Sankt Petri kyrka uppfördes 1903-1905 i rött tegel och sandsten och invigdes 1905 av biskop Carl Wilhelm Charleville. Bygget föregicks av en närmast hundraårig strid om var stadens nya kyrka skulle ligga, och först efter långa diskussioner föll valet på den höjd där kyrkan idag tronar över Västervik på sina väldiga terrasser. Arkitekt var Adolf Emil Melander, och kyrkan med terrasser kostade omkring 380 000 kronor. Den nygotiska stilen syns tydligt i de trekopplade fönstren, rosettfönstret och mittskeppets tunnvalv av trä, som ger kyrkorummet en luftig resning. Till invigningen byggde Åkerman & Lund en orgel med 28 stämmor, och 1968 tillkom ett större instrument från Marcussen & Søn med 41 stämmor. Kyrkan blev snabbt stadens nya andliga och visuella landmärke och hör fortfarande till de byggnader som sätter prägel på Västerviks siluett.
6. Spötorget, Västervik
Sevärdhet
Spötorget hör till Västerviks centrala platser och bär på en historia tätt knuten till stadens näringsliv. Torget hette ursprungligen Brädtorget och hade länge en triangulär form, präglad av en gammal bryggeribyggnad som låg snett över ytan. Här verkade Centralbryggeriet, ett av stadens äldsta företag med rötter ända tillbaka till 1818. När bryggeriverksamheten lades ned under andra hälften av 1950-talet såldes fastigheten till staden, och i samband med att den gamla bryggaren revs blev torget rektangulärt och fick sin nuvarande form. På platsen växte ett nytt Västervik fram med Folkets hus och stadsbibliotek, och en av byggnaderna bär än idag namnet Bryggaren som ett minne av den forna verksamheten. Genom åren har Spötorget varit föremål för många visioner och planer om hur det ska bli en levande central mötesplats för Västerviksborna.
7. Stegeholms slottsruin
Klosterruin
På Slottsholmen reser sig resterna av Stegeholm, en befäst borg som anlades före 1370 för att vakta det grunda vattnet där Gamlebyviken möter havet. Borgen bytte ägare många gånger genom medeltiden och stod i centrum för maktkamper mellan svenska stormän, danska härar och kungar som Erik av Pommern. När staden 1433 flyttades från Gamleby till sitt nuvarande läge växte den fram i skydd av borgen. Königsmarcksläkten lät senare uppföra ett ståtligt palats på platsen, men det förstördes tillsammans med staden när en dansk-holländsk flotta brände Västervik 1677. Ruinen förföll och stadsborna fick på 1700-talet hämta sten ur murarna. Från 1881 började man rusta upp holmen med planteringar. Sedan 1966 fylls ruinen varje sommar av musik när Visfestivalen håller till just här.
8. Hammarsbadet, Gamleby
Naturreservat
Vid Gamlebyviken i Gamleby, en del av Västerviks kommun, ligger Hammarsbadet, en av traktens mest uppskattade badplatser. Här möts besökaren av en inhägnad badvik med bryggor, en flytande lekflotte och ett hopptorn som lockar både barn och modiga ungdomar. Den sköna stranden vid vikens lugna vatten gör platsen särskilt barnvänlig, och runt omkring finns det mesta man kan önska av en välordnad badplats: lekplats, lagun, skuggande träd och gott om parkering. Till anläggningen hör också restaurang, butik och fria toaletter, och intill ligger en camping som gör det möjligt att stanna längre än en dagstur. Gamlebyviken har historiskt varit en viktig farled in mot det gamla Västervik vid Gamleby, och idag är Hammarsbadet framför allt en plats för sommarliv, bad och avkoppling i en vacker vik på Smålandskusten.
9. Visans hus, Västervik
Sevärdhet
Västervik kallas ofta vissångens stad, och berättelsen om det knyts till Visfestivalen som startade 1966. Bakom festivalen stod den tyskfödde musikern Hansi Schwarz, som förvandlade en liten bohemisk tillställning för visdiktare och folkmusiker till en av Sveriges viktigaste musikinstitutioner. Festivalen hölls från början i borgruinen mellan Slottsholmen och Kulbacken, och vissångens ställning i staden har sedan dess vuxit till ett kulturarv som besökaren kan följa längs Visvägen, en vandringsväg som berättar om festivalens historia och om de artister som format den. Schwarz vurmade för att skapa en välkomnande miljö för musikerna och tog dem under många år ut i Västerviks vackra skärgård för att hämta ro mellan spelningarna. Idag förs traditionen vidare av hans son Calle Åstrand. För den musikintresserade är platserna kring visans Västervik ett levande minne av hur en hel stad kom att andas ton och text.
10. Hasselö, Tjusts skärgård
Naturreservat
Ute i Tjusts skärgård ligger Hasselö, en av Västerviks mest kända och tillgängliga öar. Ön omtalas första gången 1429, då den tillföll Karl Knutsson Bonde, och både Hasselö och grannön Sladö var bebodda redan under 1400-talet. Omkring 1600 fanns här lotsar, och 1630 bodde fyra hushåll på ön. Hasselö växte till skärgårdens samlingspunkt, och 1880 var det Loftahammars sockens största fiskeläge med 27 fiskare. I början av 1900-talet bodde omkring 300 personer på ön, men efter andra världskriget minskade befolkningen snabbt; den sista affären stängde 1970 och skolan lades ned 1976. Genom landhöjningen hade Hasselö med tiden vuxit ihop med Sladö, men 2005 grävdes sundet mellan öarna åter upp för att förbättra vattnets syresättning. Idag är Hasselö en levande sommarö med butik, mat och boende, och en självklar utflykt för den som vill uppleva Västerviks skärgård.