Upptäck Trosa till fots: 70 sevärdheter med karta, historia och berättelser — en gratis självguidad stadsvandring.
1. Tureholms slott
Slott
Tureholm (även stavat Thureholm) är ett slott i Trosa kommun, Södermanland. Det högt belägna slottet ligger på platsen för det gamla Gäddeholm, med ursprung från 1300-talet. På 1640-talet byggdes, på uppdrag av Sten Nilsson Bielke, ett slott ritat av Erik Dahlbergh men det brändes ner under ryssarnas härjningar 1719. Tio år senare påbörjade Thure Gabriel Bielke återuppbyggnaden till vad som skulle bli dagens byggnad. Arkitekt var Carl Hårleman. Tureholm skyddas som byggnadsminne sedan 1987.
Källa: Wikidata/Wikipedia
2. Erikslunds gods
Byggnad
Erikslund (Ericslund) är en egendom och ett tidigare säteri belägen i Trosa kommun mellan Vagnhärad och Trosa i Södermanlands län vars tidigare slottsliknande huvudbyggnad uppfördes i slutet av 1770-talet. Sedan år 1936 finns en ny huvudbyggnad på Erikslund.
Källa: Wikidata/Wikipedia
3. Stensunds slott
Slott
Stensund (även kallad Ethelsborg) är en slottsliknande herrgård vid Folkbildningsvägen i Trosa kommun i Södermanlands län. Huvudbyggnaden uppfördes 1919 och används sedan 1950 av Stensunds folkhögskola som drivs av Svenska frisksportförbundet. Byggnaden ligger cirka 3,7 kilometer öster om Trosa med vidsträckt utsikt över Gälöfjärden.
Källa: Wikidata/Wikipedia
4. Trosa landskyrka
Kyrka
Trosa landskyrka är en kyrkobyggnad i Trosa i Strängnäs stift. Den är församlingskyrka i Trosa församling (tidigare i Trosa landsförsamling).
Källa: Wikidata/Wikipedia
5. Trosa stads kyrka
Kyrka
Trosa stads kyrka (även kallad Trosa stadsförsamlings kyrka eller Trosa stadskyrka) är en kyrkobyggnad belägen i Trosa, söder om Södertälje i Sörmland. Kyrkan ingår i Trosa församling i Södertälje kontrakt, Strängnäs stift.
Källa: Wikidata/Wikipedia
6. Vagnhärads kyrka
Kyrka
Vagnhärads kyrka är en kyrkobyggnad som ligger på en kulle centralt i Vagnhärad och tillhör Trosa församling.
Källa: Wikidata/Wikipedia
7. Västerljungs kyrka
Kyrka
Västerljungs kyrka ligger i Västerljung sju kilometer nordväst om Trosa. Den tillhör Trosa församling i Strängnäs stift. De äldsta murarna i Västerljungs kyrka är från 1100- och 1200-talen. Under århundradenas lopp har kyrkans exteriör ändrats flera gånger. Senast hände det år 1889. Då fick tornet det slutgiltiga utseendet med sitt krön av tegel med insänkta blinderingar i murytan efter medeltida mönster. 1719 blev ett katastrofalt år för Västerljungs kyrka. Då härjade ryssarna i socknen och brände bland annat kyrkan. Taket och all inredning förstördes och därtill alla handlingar som berättade om kyrkans forna historia. De medeltida valven sätter sin prägel på interiören. Putsen på dessa har avlägsnats. De inventarier som räddades undan rysshärjningarna 1719 har försvunnit. Ett altarskåp från 1400-talets senare hälft finns emellertid i kyrkan. Altarskåpet var en gåva från Ösmo kyrka efter branden 1719. Predikstolen är tillverkad på 1830-talet medan altarringen och bänkinredningen tillkom 1954. Orgelläktaren är från samma år. I långhuset finns tre malmkronor; äldst är förmodligen den som hänger främst, troligen från 1500-talet. 1959 återfanns i torngrunden en på 1000-talet ristad sten (Södermanlands runinskrifter 40) med intressant ornamentik. Inskriptionen lyder i översättning: "Hunnäv reste efter Gerrnar, sin fader. Han är ändad i Tjurst. Skamhals högg dessa runor."
Källa: Wikidata/Wikipedia
8. Åda säteri
Byggnad
Åda är en herrgård och ett gods i Vagnhärads socken, Trosa kommun, Södermanlands län. Åda ligger vid Trosaån, cirka 3 kilometer norr om Trosa. Godset ägs sedan 1841 av familjen Isoz.
Källa: Wikidata/Wikipedia
9. Bokö fyr
Torn
Bokö fyr, även kallad Julaftons fyr, är en fyr i Trosa socken och Trosa skärgård, längst ut på ön Bokö-Oxnös norra udde. Fyren tjänar som vägledning för fartygstrafik genom Boköströmmen.
Källa: Wikidata/Wikipedia
10. Hölö 327
Slott
borg i Södermanland
Källa: Wikidata/Wikipedia
11. Hedenstedts taktegelmuseum
museum
Hedenstedts taktegelmuseum är ett litet privatmuseum som ligger i anslutning till Åda säteri nära Trosa i Trosa kommun. Museet visar historiskt och nutida taktegel och är alltid öppet för allmänheten. Inträdet är gratis.
Källa: Wikidata/Wikipedia
12. Tureholmsviken Västra
Torn
en fyr i Västra Stadsfjärden i Trosa kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
13. Tureholmsviken Östra
Torn
en fyr i Västra Stadsfjärden i Trosa kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
14. CAFÉ
Byggnad1960–1969
Denna kafébyggnad i Trosa uppfördes under 1960-talet. Den finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Huvudbyggnaden på Rönnebo uppfördes 1895 som privatbostad åt friherre C A F Gyllenhaal i tidstypisk villastil, byggd av trä i en våning med inredd vind, en framskjutande frontespis med veranda och en förstuga på varje gavel. Vid 1900-talets början byggdes huset om i nationalromantisk anda av arkitekten Lars Israel Wahlman, som framför allt tillförde interiören detaljer av hög kvalitet. Eira Samuelsson köpte fastigheten 1933 och drev pensionat här fram till slutet av 1970-talet. Hon formade den stora parken i italiensk anda och dekorerade flera rum, särskilt i den tidigare annexbyggnaden söder om huvudbyggnaden.
Byggnaden är avfärgad i gulvitt med ljusgrönt listverk och blå fönstersnickerier, och plåttaken är grönmålade. Uppgifterna är hämtade ur Riksantikvarieämbetets förteckning över nya byggnadsminnen 1978–1988.
Rådhuset i Trosa är ett gult reveterat tvåvåningshus med vit takgesims och hörnlisener i puts. Det flacka sadeltaket är täckt med grönmålad plåt. Entrén ligger på husets baksida och tycks enligt gamla fotografier alltid ha gjort det.
Gula byggningen ligger i Trosa och finns upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget rymmer inga närmare uppgifter om husets historia eller användning.
Denna byggnad i Trosa har fungerat som garveri och dateras till 1700-talet. Den finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, men några ytterligare detaljer om verksamheten anges inte.
Uthuset i Trosa uppfördes under 1800-talets första hälft och är upptaget i Bebyggelseregistret hos Riksantikvarieämbetet. Mer utförliga uppgifter om byggnaden saknas i underlaget.
Detta bostadshus i Trosa dateras till 1719 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Ytterligare uppgifter om husets historia framgår inte av underlaget.
Annexet i Trosa uppfördes någon gång mellan 1895 och 1905 och är registrerat i Bebyggelseregistret. Underlaget innehåller inga närmare beskrivningar av byggnaden.
Vid mitten av 1600-talet lät riksrådet Sten Bielke uppföra ett stenslott efter Erik Dahlbergs ritningar. Sedan ryssarna bränt anläggningen 1719 stod den som ruin i ett tiotal år, tills riksrådet Thure Gabriel Bielke lät återuppföra den med Carl Hårleman som arkitekt — Hårlemans första större uppdrag. Tanken att återanvända de gamla murarna gav slottet en ålderdomlig, karolinsk prägel, trots att större delen till slut måste rivas. Bygget stod klart på 1730-talet och behåller ännu sin ursprungliga karaktär.
Byggnaden Långa gången finns i Trosa och är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget innehåller inga ytterligare uppgifter om dess historia eller funktion.
Här låg gården Hökberg, vars ungefärliga läge framgår av en hussymbol på en karta över Hunga från 1698. Numera syns inga lämningar i åkermarken. Senast under 1870-talet flyttades gården till en plats sydost om denna.
Vägbanken sträcker sig 245 meter och är som högst i söder, där den korsar ett sankt parti, och lägst i norr. I söder övergår den i tomtmark och i norr delar den sig i två mot en befintlig väg. Idag fungerar den som stig, och den påträffades vid en arkeologisk utredning 2015.
Denna hög i Trosa finns noterad i fornminnesregistret, men beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella. För mer information hänvisas till inventeringsboken.
Bytomten Torpa har en utsträckning som följer storskifteskartan från 1799, då platsen bar en gård, medan en karta från 1694 visar två gårdar. Det äldsta skriftliga belägget, "i Torpeno", är från 1442. Inom området finns en husgrund, en uthusgrund och en källargrund med bland annat spismursrösen och tegel. Torpa ingick tidvis i Örboholms gods och kom senare under Tureholm.
Här finns uppgift om ett dike. Kartorna från 1694 och 1799 visar att området var åkermark, och den fördjupning som iakttogs 2002 stämmer väl med ett åkerdike mellan två tegar på 1799 års karta.
Denna stensättning i Trosa är registrerad som fornlämning, men beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och kan vara ofullständig eller inaktuell. Ytterligare uppgifter finns i inventeringsboken.
Lämningen har vid en tidigare inventering beskrivits som stensättningsliknande. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella. Se inventeringsboken för mer information.
Området rymmer möjliga kulturlager från Trosa stad, som under 1500-talets senare del flyttades hit från ett äldre läge cirka sju kilometer längre upp vid Trosaån. Platsen kallades Åmynnet 1570 och fick stadsprivilegier 1610. Vid arkeologiska undersökningar framkom stratigrafiskt åtskilda lager, det äldsta troligen från stadens grundande, samt en rustbädd och rester av en stenmur. Senare förundersökningar påträffade eftermedeltida kulturlager och gatubeläggning.
Denna fornlämningsliknande lämning i Trosa saknar kvalitetssäkrad beskrivning, och uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella. För närmare information hänvisas till inventeringsboken.
Platsen är registrerad som lägenhetsbebyggelse i Trosa, men beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och kan vara ofullständig eller inaktuell. Ytterligare uppgifter finns i inventeringsboken.
Denna stensättning i Trosa finns noterad i fornminnesregistret utan kvalitetssäkrad beskrivning. Uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella, och för mer information hänvisas till inventeringsboken.
Den nuvarande kvarnbyggnaden restes 1872 av Per August Isoz på Åda gård och arrenderades ut till olika mjölnare. Kvarnen var en vattendriven anläggning i tre våningar, och redan i slutet av 1600-talet fanns en mjölkvarn på platsen. När Trosa stad köpte den 1910 installerades turbiner och generatorer, så att kvarnen kunde leverera elström till staden fram till 1950-talet. Sedan 2008 ägs den av Trosa Kvarn AB och hyrs ut till bland andra kommunen.
Boplatsen påträffades vid en arkeologisk utredning 2015 och består av en härd tillsammans med ett tjugotal keramikskärvor av gropkeramisk karaktär. Där fanns även två avslagsfragment av kvarts och två slipstensfragment.
Här finns uppgift om en bebyggelselämning enligt en tidigare inventering. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella. Se inventeringsboken för mer information.
Detta gravfält i Trosa finns registrerat i fornminnesregistret utan kvalitetssäkrad beskrivning. Uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella, och närmare information finns i inventeringsboken.
Ännu ett gravfält i Trosa är upptaget i registret utan kvalitetssäkrade uppgifter. Informationen kan vara ofullständig eller inaktuell, och för mer hänvisas till inventeringsboken.
Denna hög i Trosa finns noterad i registret utan kvalitetssäkrad beskrivning. Uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella, och ytterligare information finns i inventeringsboken.
Denna torplämning består av en husgrund och en källargrund, och inom husgrunden finns ett spisröse. Platsen motsvarar torpet Jacobstorp så som det är utsatt på en karta från 1798.
Inom området finns en husgrund samt en osäker rest av ytterligare en. Platsen är bevuxen med täta snår av syrén, slån och oxel, och invid husgrunden växer tigerliljor. På 1600-talet fungerade Bråta som kaplanboställe i Trosa stads församling.
Denna fornlämningsliknande lämning i Trosa saknar kvalitetssäkrad beskrivning. Uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella, och för mer information hänvisas till inventeringsboken.
Området rymmer fyra större röjningsrösen, flera mindre stensamlingar och två hägnadsrester. De stora rösena ligger i den östra delen mot hagmarken; i ett av dem finns tegel och ett stort lövträd. Ett röse avslutar en enradig, cirka tolv meter lång hägnad, som möjligen kan utgöra del av en husgrund.
Fragmentet är av granit och mäter 0,52 meter i längd och 0,44 meter i bredd. Det har tillsammans med ett annat fragment tagits till vara ur en nedriven ladugårdsgrund i Nora.
Denna stensättning i Trosa är registrerad utan kvalitetssäkrad beskrivning. Uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella, och närmare information finns i inventeringsboken.
Backstugan utgörs av en husgrund, en källargrund, hägnad och terrasser. Husgrunden ligger på hällmarken mot hagmarken och har rester av en spismur samt stenfot runt om. Runt tomten löper terrasser i flera nivåer, och mot berghällen är en källargrund uppbyggd. Söder och sydväst om platsen antas backstugans stall och ladugård ha legat, omgivna av röjningsrösen och hägnader.
Denna stensättning i Trosa finns noterad i registret utan kvalitetssäkrad beskrivning. Uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella, och mer information finns i inventeringsboken.
Bytomten Ytteråda har en ungefärlig utsträckning enligt en geometrisk avfattningskarta från 1693, då byn bestod av tre gårdar. Det äldsta skriftliga belägget, "i Ytra Adh", är från 1401.
Denna fyndplats i Trosa saknar kvalitetssäkrad beskrivning, och uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella. För mer information hänvisas till inventeringsboken.
Boplatsen har en osäker utbredning. Vid en särskild arkeologisk utredning 2012 påträffades arton fragment av slagen kvarts i ett sökschakt, och fynden återfördes dit.
Här finns uppgift om ett skyttevärn enligt en tidigare inventering. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella. Se inventeringsboken för mer information.
Detta gravfält i Trosa är upptaget i registret utan kvalitetssäkrade uppgifter. Informationen kan vara ofullständig eller inaktuell, och närmare uppgifter finns i inventeringsboken.
Skärvstensflaket med sotig jord framkom direkt under vegetationsskiktet vid sökschaktning under en särskild arkeologisk utredning 2012. Skärvstenen fortsätter utanför schaktet i öster och väster.
Denna fornlämningsliknande lämning i Trosa saknar kvalitetssäkrad beskrivning. Uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella, och för mer information hänvisas till inventeringsboken.