Den fullständiga guiden låses upp när du angett din e-post. Det tar tio sekunder och är gratis.
Upptäck Östersund till fots: 153 sevärdheter med karta, historia och berättelser — en gratis självguidad stadsvandring.
Frösö kyrka är en kyrkobyggnad på Frösön i centrala Jämtland. Kyrkan är församlingskyrka i Frösö, Sunne och Norderö församling i Härnösands stift. Det är en populär vigselkyrka och turistattraktion. Vid kyrkan ligger tonsättaren Wilhelm Peterson-Berger begravd.
Frösöbron är en bro över Östersundet i Storsjön som förbinder stadsdelen Hornsberg, på ön Frösön, med den centrala stadsdelen Staden i Östersunds kommun. Den invigdes år 1972.
Gaaltjie (Sydsamiskt kulturcentrum) är ett kunskapscenter för sydsamisk kultur. Centret ligger i Tullkammarens gamla byggnad i Östersund Gaaltjie, som betyder "kallkälla" på sydsamiska, fungerar som en kunskapskälla för sydsamiska kultur, historia och näringsliv. Verksamheten bedrivs inom vitt skilda områden: Språk, historia och kultur Närings- och samhällsliv Samisk konst och konsthantverk Information och kunskapsförmedling Vara mötesplats och marknadstorg Det sydsamiska kultur- och informationscentret invigdes 1999. Verksamheten har finansierats genom olika EU-projekt, både nationella och internationella i samarbete med institutioner och organisationer i Norge. Regeringen har hittills inte anslagit några fasta pengar till centret. Centrets verksamhet är nu säkrat fram till 2011 genom ett EU-uppdrag där Gaaltije, tillsammans med Saemien Sijte i Snåsa och Västerbottens museum, ska dokumentera sydsamisk historia och det sydsamiska kulturlandskapet.
Heliga Ljusets kyrka ligger vid torget i Torvalla Centrum i Östersund och tillhör Brunflo församling i Härnösands stift. Den är en samarbetskyrka mellan Svenska kyrkan och Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, EFS. Kyrkan är tegelröd och uppfördes 1988 efter ritningar av arkitekt Rolf Bergh. Kyrktornet har blankt tak och kröns med en vakande fjällripa på sin skida. Kyrkans interiör har en konstnärligt rik utsmyckning med bland annat konstfönster. I kyrkan bedrivs verksamhet med bland annat stilla gudstjänster och själavårdande samtal.
Hornsbergskyrkan är en kyrkobyggnad i Hornsberg på centrala Frösön. Den är "tätortskyrka" i Frösö, Sunne och Norderö församling i Härnösands stift, och invigdes den 3 september 1966 av biskop Ruben Josefsson. Ansvarig projektledare för den grupp av arkitekter och konstnärer som låg bakom Frösö nya förvaltningscentrum med kyrka och medborgarhus var arkitekt Yngve Tegnér.
Odensalakyrkan är en kyrkobyggnad i Östersunds kommun. Den är församlingskyrka i Östersunds församling, Härnösands stift.
Stora kyrkan eller Östersunds nya kyrka är en kyrkobyggnad som ligger i stadsdelen Söder, vid Österängsparken, i centrala delarna av Östersund och ungefär 800 meter söder om Östersunds gamla kyrka. Kyrkan tillhör Östersunds församling i Härnösands stift.
Östersunds gamla kyrka eller Gamla kyrkan är en kyrkobyggnad som ligger i stadsdelen Staden i centrala Östersund, ungefär 800 meter norr om Stora kyrkan. Kyrkan tillhör Östersunds församling i Härnösands stift.
Marielundskyrkan är en kyrka i Östersunds församling i Härnösands stift. Kyrkan är belägen i stadsdelen Odenslund i södra utkanten av Östersunds centralare delar. Marielundskyrkan är en treskeppig basilika, byggd i trä. Kyrkorummet är likaledes treskeppigt med valv och väggar klädda med blålaserad furupanel. Kyrkans altarsilver och dopfunt är tillverkade av silversmed Kerstin Öhlin-Lejonklou. Planeringen av den nya kyrkan i bostadsområdet Marielund inleddes 1964. Året därpå inköptes tomtmark för ändamålet. Kyrkan uppfördes efter ritningar av arkitekt Tore Virke och stod klar 1969. Arkitektens strävan var att ge träkyrkan en enkel och vardaglig karaktär som kan stå i kontrast till modernismen ”radikala formspråk”.
Nationalmuseum Jamtli är ett konstmuseum i Östersund som invigdes i juni 2018. Det är ett samarbete mellan Nationalmuseum och det regionala museet Jamtli. Syftet är att nå ut med Nationalmuseums stora konstsamling till en större publik och samtidigt kombinera samlingen med Jamtlis pedagogiska verksamhet. Från och med december 2017 ändrades det tidigare arbetsnamnet Nationalmuseum Norr till Nationalmuseum Jamtli. Nationalmuseum Jamtli består av en byggnad på ungefär 1500 m² på Jamtlis museiområde. Byggstart var den 1 december 2016 och invigningen 17 juni 2018 kl 14.00. Byggnaden är ritad av Henning Larsen Architects och utöver utställningshallen innehåller den en konstpedagogisk verkstad. Byggnationen har genomförts med WSP som generalkonsult och kostade cirka 53 miljoner kronor. På sin webbplats uppger Östersunds kommun att ”Nationalmuseum Jamtli har möjliggjorts genom EU:s Regionala strukturfonder, Östersunds kommun, Region Jämtland Härjedalen och ett brett samarbete med näringslivet”.
Lugnvikskyrkan är en kyrkobyggnad tillhörande Svenska kyrkan, belägen vid Lugnviks torg i stadsdelen Lugnvik i norra Östersund. Kyrkan invigdes 1978 och är ett exempel på senmodern svensk kyrkoarkitektur.
kapell i Östersunds kommun
Hotellbyggnaden i Östersund uppfördes 1967. Den är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget är kortfattat och rymmer inga ytterligare uppgifter.
Bostadshuset i Östersund uppfördes 1883. I slutet av 1800-talet inrymde det en manufakturhandel och en telefonstation samt det så kallade Nya glasmagasinet.
Detta bostadshus i Östersund uppfördes 1991–1992. Byggnaden finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Något ytterligare om husets historia framgår inte av underlaget.
Byggnaden är ett sop- och källsorteringshus i Östersund som uppfördes 1982. Den ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget rymmer inga fler detaljer.
Freskens gård är en byggnad i Östersund med anor från 1890. Den är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Mer om gårdens bakgrund framgår inte av det bevarade underlaget.
Denna bod i Östersund tillkom 1990 och finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget ger inga ytterligare uppgifter om byggnaden.
Garaget i Östersund uppfördes 1935 och är noterat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några fler uppgifter finns inte i underlaget.
Detta garage i Östersund tillkom 1955 och ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget innehåller inte fler detaljer om byggnaden.
Verkstaden i Östersund uppfördes 1942 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Mer om byggnadens användning framgår inte av underlaget.
Detta bostadshus i Östersund byggdes 1932–1934 och är upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Ytterligare uppgifter saknas i underlaget.
Bostadshuset i Östersund härrör från 1885 och finns registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget ger ingen mer information om huset.
Detta uthus i Östersund tillkom 1925 och är noterat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några ytterligare detaljer finns inte i underlaget.
Bostadshuset i Östersund uppfördes 1912 och ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Mer om husets historia framgår inte av underlaget.
Detta bostadshus i Östersund byggdes 1992 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget innehåller inga fler uppgifter.
Bostadshuset i Östersund uppfördes 1957 och är upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Något mer om byggnaden framgår inte av underlaget.
Detta bostadshus i Östersund tillkom 1962 och finns registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget ger inga ytterligare detaljer.
Gårdshuset i Östersund härrör från 1880 och ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Mer om byggnadens bakgrund saknas i underlaget.
Denna brandstation i Östersund uppfördes 1978 och är noterad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget innehåller inga fler uppgifter om byggnaden.
Garaget i Östersund tillkom under åren 1980–1984 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några ytterligare detaljer framgår inte av underlaget.
Detta bostadshus i Östersund uppfördes 1922 och är upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Mer om husets historia saknas i underlaget.
Byggnaden är ett sop- och källsorteringshus i Östersund som uppfördes 2011. Den ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget ger inga fler uppgifter.
Denna bod i Östersund har mycket tidiga anor och dateras till 1589–1591. Byggnaden finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Ytterligare uppgifter om dess historia framgår inte av underlaget.
Kontorsbyggnaden i Östersund uppfördes 1905. Fasaden var från början försedd med vit puts. Byggnaden ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Denna byggnad i Östersund är ett dass, hemlighus eller avträde uppfört 1909. Den finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget innehåller inga fler detaljer.
Byggnaden i Östersund inrymde affär och butik och uppfördes 1883. Den är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Mer om verksamheten framgår inte av underlaget.
Denna byggnad i Östersund uppfördes 1980, men dess ursprungliga funktion är inte utredd. Den finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget ger inga fler uppgifter.
Busstorget är ett torg i Östersund som anlades 1980. Det ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Något mer om platsens utformning framgår inte av underlaget.
Detta uthus i Östersund tillkom år 2000 och är noterat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget innehåller inga ytterligare detaljer.
Stallet i Östersund uppfördes 1882 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Mer om byggnadens användning saknas i underlaget.
Denna maskinhall i Östersund uppfördes som maskinlaboratorium åt John Ericsson-gymnasiet, något senare än gymnasiets huvudbyggnad. Den upplevs som en del av den större byggnadskroppen. Byggnaden ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Denna restaurang- och krogbyggnad i Östersund uppfördes 1985. Som förlaga användes ett äldre hus som revs 1983. Byggnaden är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Detta förråd i Östersund tillkom 1983 och finns registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget ger inga fler uppgifter om byggnaden.
Byggnaden i Östersund inrymde affär och butik och uppfördes 1960–1962. Den ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Något mer om verksamheten framgår inte av underlaget.
Bostadshuset i Östersund uppfördes 1957 och är noterat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget innehåller inga ytterligare detaljer.
Detta uthus i Östersund tillkom under åren 1973–1975 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Mer om byggnaden framgår inte av underlaget.
Bostadshuset i Östersund uppfördes 1957 och ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några fler uppgifter saknas i underlaget.
Strandbergsgården är en byggnad i Östersund med anor från 1882. Den är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Mer om gårdens historia framgår inte av underlaget.
Detta bostadshus i Östersund tillkom 1919 och finns registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget ger inga ytterligare detaljer.
Byggnaden är ett sop- och källsorteringshus i Östersund som uppfördes någon gång under perioden 1980–2009. Den ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Mer exakt datering saknas i underlaget.
Bostadshuset i Östersund uppfördes 1982 och är noterat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget innehåller inga fler uppgifter om huset.
Detta garage i Östersund tillkom 1992 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några ytterligare detaljer framgår inte av underlaget.
Byggnaden är ett sop- och källsorteringshus i Östersund som uppfördes 1980. Den ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget ger inga fler uppgifter.
Denna byggnad i Östersund inrymde daghem och förskola och uppfördes 2005. Den finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Mer om verksamheten framgår inte av underlaget.
Gamla posten i hörnet Tullgatan–Rådhusgatan uppfördes 1944–1945 som posthus på statligt initiativ, med samma arkitekt som den intilliggande Milo-staben, och bildar en helhet med denna. Interiören rymmer det kulturhistoriskt värdefulla väggfasta konstverket "Paket i långa banor" av Lennart Rodhe. Omkring 1990 byggdes huset om och på med två våningar och framstår i dag huvudsakligen som en 1990-talsbyggnad.
Vinterbadet är en byggnad i Östersund som tillkom år 2000. Den ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget innehåller inga fler detaljer.
Östersund bildade eget pastorat först 1913 och hörde dessförinnan till Brunflo församling. Ansvarig för stadens kyrkliga angelägenheter var stadspredikanten, som tidigare bodde vid Prästgatan 27. Från 1901 hade denne sin bostad i denna byggnad, som finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Byggnaden är ett sop- och källsorteringshus i Östersund som uppfördes 1984. Den ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget ger inga ytterligare uppgifter.
Detta garage i Östersund tillkom 1957 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Mer om byggnaden framgår inte av underlaget.
Skolbyggnaden i Östersund uppfördes 1960 och är noterad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget innehåller inga fler uppgifter om byggnaden.
Byggnaden är ett sop- och källsorteringshus i Östersund som uppfördes någon gång under perioden 1940–1999. Den ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Mer exakt datering saknas i underlaget.
Detta uthus i Östersund uppfördes 1904 och finns registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några ytterligare detaljer framgår inte av underlaget.
Bostadshuset i Östersund tillkom 1927 och ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Mer om husets historia saknas i underlaget.
Denna bensinstation i Östersund uppfördes 1954 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget ger inga fler uppgifter om byggnaden.
Detta garage i Östersund tillkom någon gång under perioden 1980–1999 och är noterat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Mer exakt datering framgår inte av underlaget.
Detta uthus i Östersund uppfördes 1913 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget innehåller inga ytterligare detaljer.
Uthuset i Östersund tillkom 1987 och ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Mer om byggnaden framgår inte av underlaget.
Detta lusthus i Östersund uppfördes 1970 och finns registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några fler uppgifter saknas i underlaget.
Detta uthus i Östersund tillkom 1927 och är noterat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget ger inga ytterligare detaljer.
Denna byggnad i Östersund inrymde administration, förvaltning och kontor och uppfördes 1973. Den finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Mer om verksamheten framgår inte av underlaget.
Detta garage i Östersund tillkom 2007 och ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget innehåller inga fler uppgifter om byggnaden.
Lagerbyggnaden i Östersund uppfördes 1916 och finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några ytterligare detaljer framgår inte av underlaget.
Detta gymnastikhus i Östersund tillkom 1893 och ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Mer om byggnadens historia saknas i underlaget.
Denna kontorsbyggnad i Östersund uppfördes omkring 1960 och finns upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget rymmer inga ytterligare uppgifter om husets historia eller utformning.
Under slutet av 1800-talet växte Östersund snabbt, vilket skapade ett stort behov av fler skollokaler. Södra skolan restes åren 1891–1893 som en del av svaret på detta tryck. Byggnaden hade från början två våningar, men 1914 påbyggdes ännu en och gav huset dess nuvarande höjd.
Melandersgården är en byggnad i Östersund med anor från omkring 1800. Den är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, men några närmare uppgifter om gårdens historia framgår inte av underlaget.
Detta förråd i Östersund byggdes 2005 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Utöver byggnadsåret saknas närmare uppgifter i underlaget.
Lekstugan i Östersund uppfördes omkring 1980 och är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några ytterligare detaljer om byggnaden framgår inte av underlaget.
Detta uthus i Östersund har rötter kring 1800 och finns registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget innehåller inga vidare uppgifter om husets användning eller utseende.
Skolbyggnaden i Östersund tillkom 1895 och är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några närmare uppgifter om verksamheten eller husets utformning framgår inte av underlaget.
Detta uthus i Östersund uppfördes omkring 1970 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Utöver byggnadstiden saknas ytterligare uppgifter i underlaget.
Denna byggnad i Östersund, knuten till Handelsbanken, uppfördes omkring 1920 och är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några vidare uppgifter om huset framgår inte av underlaget.
Kanslihuset i Östersund tillkom 1893 och finns upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget rymmer inga ytterligare uppgifter om byggnadens historia eller funktion.
Detta garage i Östersund uppfördes 1959 och är registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Utöver byggnadsåret saknas närmare uppgifter i underlaget.
Hotell Östersund är en byggnad i staden som restes åren 1954–1955. Den finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, men underlaget innehåller inga ytterligare uppgifter om verksamheten eller husets utformning.
Detta förråd i Östersund byggdes 1894 och är upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några närmare detaljer om byggnaden framgår inte av underlaget.
Kasernen i Östersund uppfördes åren 1893–1895 och finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget rymmer inga vidare uppgifter om byggnadens historia.
Hotell Aston är en byggnad i Östersund som uppfördes 1914. Den är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, men några ytterligare uppgifter om huset framgår inte av underlaget.
Denna flygelbyggnad i Östersund tillkom 1849 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Utöver byggnadsåret saknas närmare uppgifter i underlaget.
Betelkyrkan är en kyrka i Östersund som uppfördes 1883. Den är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, men underlaget innehåller inga vidare uppgifter om församlingen eller byggnadens utformning.
Smithens gård är en byggnad i Östersund med byggnadsår 1902. Den finns upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, men några närmare uppgifter om gården framgår inte av underlaget.
Detta garage i Östersund uppfördes någon gång mellan 1990 och 2009 och är registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Utöver den ungefärliga byggnadstiden saknas ytterligare uppgifter i underlaget.
Denna kontorsbyggnad i Östersund uppfördes 1953 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några vidare uppgifter om husets historia eller användning framgår inte av underlaget.
Detta lusthus i Östersund byggdes 2002 och är upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Utöver byggnadsåret saknas närmare uppgifter i underlaget.
Detta garage i Östersund uppfördes omkring 1970 och finns registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några ytterligare uppgifter om byggnaden framgår inte av underlaget.
Denna kontorsbyggnad i Östersund uppfördes 1963 och är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Utöver byggnadsåret saknas ytterligare uppgifter i underlaget.
Detta garage i Östersund uppfördes omkring 1980 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget rymmer inga vidare uppgifter om byggnaden.
Denna hissbyggnad i Östersund tillkom 1937 och är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några närmare uppgifter om husets funktion eller utformning framgår inte av underlaget.
Denna kontorsbyggnad i Östersund uppfördes 1964 och finns upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Utöver byggnadsåret saknas ytterligare uppgifter i underlaget.
Denna byggnad i Östersund, inredd för affär och butik, uppfördes 1984 och är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några vidare uppgifter om verksamheten framgår inte av underlaget.
Skolbyggnaden i Östersund tillkom 1955 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Utöver byggnadsåret saknas närmare uppgifter i underlaget.
Denna kontorsbyggnad i Östersund uppfördes 1959 och är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några ytterligare uppgifter om huset framgår inte av underlaget.
Kyrkan från 1965 ligger i Hornsberg på Frösöns östligaste del, en stadsdel präglad av villor och flerbostadshus från 1940-talet och framåt. Området planlades 1885 som en tänkt finare villaförstad till Östersund; namnet Hornsberg kommer från provinsialläkaren Pehr Risslers hustru Margareta Charlotta van Hoorn, vars gård tidigare låg här. Kvarteren lades ut i rutnät med fyra tomter var, och gatorna strålade radiellt ut från det cirkelrunda Runda torget. Området blev municipalsamhälle 1898 under namnet Villastaden Hornsberg.
Denna byggnad i Östersund, inredd för affär och butik, uppfördes 1971 och finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Utöver byggnadsåret saknas ytterligare uppgifter i underlaget.
Denna matsalsbyggnad i Östersund tillkom 1893 och är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några närmare uppgifter om husets sammanhang framgår inte av underlaget.
Detta uthus i Östersund byggdes 1906 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Utöver byggnadsåret saknas närmare uppgifter i underlaget.
Bergska gården är en byggnad i Östersund från omkring 1850. Den är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, men några vidare uppgifter om gårdens historia framgår inte av underlaget.
Denna byggnad i Östersund, avsedd för sophantering och källsortering, uppfördes 1981 och finns upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Utöver byggnadsåret saknas ytterligare uppgifter i underlaget.
Nya tingshuset från 1978 är en långsträckt byggnad i öst-västlig riktning med betongstomme, fasader av rött tegel och plåttäckt tak. Huset är uppfört i kraftig suterräng, där den västra delen trappar ner mot sjön och kröns av en takterrass. Huvudentrén i söder markeras av ett skärmtak av plåt, och fasaden bär texterna "Tingsrätten" och "Länsrätten". Innanför ligger tingssalar grupperade kring ett centralt väntrum med mönstermurade tegelväggar och en inglasad gård med ett vårdträd.
Detta uthus i Östersund byggdes 1924 och är registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Utöver byggnadsåret saknas närmare uppgifter i underlaget.
Denna kontorsbyggnad i Östersund uppfördes 1938 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några vidare uppgifter om huset framgår inte av underlaget.
Detta forna tingshus från 1600-talet är en långsträckt, lågt timrad envåningsbyggnad med trärena fasader. Vid flytten 1913 restaurerades huset kraftigt, och fönstren gjordes mindre med blyinfattat färgat glas för att efterlikna ett ursprungligt utseende. Ingångar finns både från gaveln och från långsidan, och den forna salen löper genom hela byggnaden med fönster åt tre väderstreck. Innertaket är format som ett tredingstak och är rikligt dekormålat.
Hotell Linden är en byggnad i Östersund som uppfördes 1944. Den finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, men underlaget innehåller inga ytterligare uppgifter om verksamheten eller huset.
Denna hotellbyggnad i Östersund uppfördes 1976 och är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Utöver byggnadsåret saknas närmare uppgifter i underlaget.
Denna lekstuga i Östersund byggdes omkring 2000 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några ytterligare uppgifter om byggnaden framgår inte av underlaget.
Gamla skolan, även kallad Västra skolan, uppfördes 1849 och är Östersunds första byggnad för läroverksändamål samt den äldsta bevarade skolbyggnaden i staden. Övervåningen inrymde tidigare mat- och sovsalar. När Wargentinskolan stod färdig i slutet av 1900-talet flyttades merparten av undervisningen dit.
Detta varuhus i Östersund byggdes 1959 och är registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Utöver byggnadsåret saknas ytterligare uppgifter i underlaget.
Denna hotellbyggnad i Östersund uppfördes 1984 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några närmare uppgifter om verksamheten framgår inte av underlaget.
Denna byggnad i Östersund uppfördes 1988 och är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Byggnadens ursprungliga funktion är inte utredd i underlaget.
Denna byggnad i Östersund, avsedd för administration, förvaltning och kontor, uppfördes 1978 och finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Utöver byggnadsåret saknas närmare uppgifter i underlaget.
Detta bostadshus i Östersund har rötter kring 1880 och är upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några ytterligare uppgifter om husets historia framgår inte av underlaget.
Marielundskyrkan är en treskeppig basilika som uppfördes 1969 efter ritningar av Tore Virke. Kyrkan är sammanbyggd i söder med samlingslokaler och kontor från samma år samt en tillbyggnad från mitten av 1990-talet med matsal, entré, korridor och lekrum. Kyrkorummet höjer sig tydligt över de lägre byggnadskropparna med sin raka, återhållna exteriör. Arkitektens avsikt var att låta byggnadsmaterial och färgsättning knyta an till det intilliggande daghemmet, något som syns i både den äldre delen och tillbyggnaden.
Östersunds rådhus uppfördes 1909–1912 av rött helsingborgstegel med detaljer i jämtländsk kalksten och tegeltäckt valmat sadeltak. Byggnaden har en oregelbunden U-form där en central kropp reser sig över två lägre flyglar och kröns av ett kraftigt torn med kopparskodd kupol, spira och urverk, format för att efterlikna en jämtländsk klockstapel. En monumental trappa leder upp till huvudentrén, som framhävs av en naturstensportal med devisen "Stadens väl, allas mål" och skulpturerna Justitia och Drätseln. Porten är av furu.
Telehuset är en byggnad i Östersund som restes åren 1911–1912. Den finns upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, men underlaget innehåller inga ytterligare uppgifter om husets funktion eller utformning.
Detta gårdshus i Östersund byggdes omkring 1910 och är registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Utöver byggnadstiden saknas närmare uppgifter i underlaget.
Detta bostadshus i Östersund uppfördes 1956 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några ytterligare uppgifter om huset framgår inte av underlaget.
Detta garage i Östersund uppfördes omkring 1970 och är upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Utöver byggnadstiden saknas ytterligare uppgifter i underlaget.
Denna byggnad i Östersund, som inrymt ett barnhem, har rötter kring 1870 och finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några vidare uppgifter om verksamheten framgår inte av underlaget.
Denna byggnad i Östersund uppfördes 1979 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Byggnadens ursprungliga funktion är inte utredd i underlaget.
Denna kontorsbyggnad i Östersund uppfördes 1962 och är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Utöver byggnadsåret saknas närmare uppgifter i underlaget.
Sporthallen är en byggnad i Östersund som uppfördes 1963. Den finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, men några ytterligare uppgifter om anläggningen framgår inte av underlaget.
Detta transformatorhus i Östersund uppfördes omkring 1990 och är upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Utöver byggnadstiden saknas närmare uppgifter i underlaget.
Hotell Jämteborg är en byggnad i Östersund från 1885. Den finns upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, men underlaget innehåller inga ytterligare uppgifter om husets historia eller användning.
På den här platsen restes 1989 två nya hus för både bostäder och butiker. De ersatte den äldre gränd- och gårdsbebyggelse som tidigare fyllde kvarteret och speglar hur delar av centrala Östersund förnyades under slutet av 1900-talet.
Den lilla byggnaden fungerar som sop- och källsorteringshus och tillkom 1984. Den finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister som en del av kvarterets vardagliga funktioner.
Detta sop- och källsorteringshus uppfördes 1996 och tjänar de omkringliggande bostäderna. Byggnaden är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Gamla tingshuset uppfördes 1937 i tre våningar med röda tegelfasader och ett valmat sadeltak klätt med skiffer. Huvudentrén mot Samuel Permansgatan nås via en monumental trappa och markeras av en naturstensportal där ordet Tingshus är inhugget, med en fransk balkong ovanför. Mot Rådhusgatan dominerar tingssalens stora fönster, och i hörnet står en bronsstaty av Fru Justitia i en nisch mellan andra och tredje våningen. Innanför väntar en entréhall med stengolv och synligt bjälklag i taket.
Huset uppfördes i början av 1970-talet som socialhögskola och kom senare att ingå i Mitthögskolan. När högskoleverksamheten flyttade 2002 byggdes lokalerna om till kontor, en förändring som avspeglar hur högre utbildning i Östersund omorganiserades.
Denna byggnad från 1975 rymmer en transformatorstation och hör till stadens tekniska försörjning. Den finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Målare Edlundsgården uppfördes 1884 och bär namn efter en tidigare ägare eller brukare. Gården är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister som en del av stadens äldre bebyggelse.
Platsen är registrerad som en by- eller gårdstomt i fornminnesregistret. Underlaget är begränsat och beskrivningen inte kvalitetssäkrad, så uppgifter kan saknas eller vara inaktuella.
Här har någon form av fornfynd påträffats och platsen har förts in i fornminnesregistret. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och närmare uppgifter saknas i underlaget.
Platsen är noterad som en fornlämningsliknande lämning, en kategori för spår vars ursprung och ålder är osäkra. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och kan vara ofullständig.
Här finns en blästplats registrerad, det vill säga en plats där järn en gång framställdes ur malm i enkla ugnar. Underlaget är knapphändigt och beskrivningen inte kvalitetssäkrad.
Milstolpen är gjuten i järn och står på ett kraftigt, kallmurat fundament av stora stenar. Själva stolpen är svartmålad med upphöjd text samt monogram och krona i guldfärg och rött. Den bär nummer 136 i Jämtlands läns museums milstensinventering och står numera inom Jamtli fornbys område, dit den troligen har flyttats.
Platsen är en fångstgrop, en grävd fälla som förr användes för att fånga vilt som älg eller ren. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och kan vara ofullständig.
Här finns en fångstgrop, en nedgrävd fälla som användes vid jakt i äldre tid. Underlaget är begränsat och beskrivningen inte kvalitetssäkrad, så uppgifter kan saknas.
Runstenen är av granit, omkring 1,7 meter hög, med runor mellan 6,5 och 9 centimeter höga och ristningen vänd mot nordnordväst. Stenen har varit avslagen ungefär en halvmeter över marken och stöttas i dag på baksidan av en järnbalk, medan runslingan är skadad i kanten. Vid restaureringen 1944 stod den cirka 40 meter nordnordost om nuvarande plats. En upplysningstavla finns intill, och stenen ska flyttas efter utfyllnad i sjön.
Platsen är införd i fornminnesregistret som en fyndplats. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och närmare uppgifter om fynden saknas i underlaget.
Här har ett depåfynd registrerats, alltså föremål som en gång medvetet lagts ner tillsammans i marken. Underlaget är knapphändigt och beskrivningen inte kvalitetssäkrad.
Platsen är noterad som en fyndplats i fornminnesregistret. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och kan sakna närmare uppgifter.
Platsen är upptagen som ett minnesmärke i registret. Underlaget är begränsat och beskrivningen inte kvalitetssäkrad, så uppgifter om vad det minner om saknas.