Upptäck Örebro till fots: 87 sevärdheter med karta, historia och berättelser — en gratis självguidad stadsvandring.
1. Örebro slott
Slott
Örebro slott är beläget på en holme i Svartån i Örebro, Närke. Det uppfördes ursprungligen som en försvarsborg, sannolikt i mitten av 1300-talet. Byggherre var troligen kung Magnus Eriksson. Under hertig Karls tid byggdes borgen om till ett renässansslott. Det hade då till stor del förlorat sin roll som försvarsanläggning. Ytterligare ombyggnationer har ägt rum under årens lopp. Den senaste större exteriöra förändringen ägde rum i slutet av 1800-talet. Slottet hade då stått tomt sedan 1798, då det byggdes om i en historieromantisk stil. En rad viktiga riksdagar och möten har ägt rum på slottet under årens lopp. Sedan 1764 fungerar slottet som residens för landshövdingen i Örebro län, som därmed även är ståthållare på Örebro slott och då ingår i de Icke tjänstgörande hovstaterna vid Kungliga hovet. Örebro slott är statligt byggnadsminne sedan 1935.
Källa: Wikidata/Wikipedia
2. Adolfsbergs kyrka
Kyrka
Adolfsbergs kyrka ligger i stadsdelen Adolfsberg, strax söder om Örebro centrum. Kyrkan är belägen på en mindre kulle i Eriksbergsparken vid Glomman och är granne med Ekeskolan.
Källa: Wikidata/Wikipedia
3. Almby kyrka
Kyrka
Almby kyrka är en kyrkobyggnad i närheten av Tybble centrum i Örebro. Den är församlingskyrka i Almby församling i Strängnäs stift. Almby församling nämns för första gången 1314 som självständigt pastorat, men belägg finns för att socknen har funnits långt innan dess, bland annat finns en bevarad fot till en dopfunt från 1100-talet som visar på att Almby kyrka hade doprätt redan vid denna tid.
Källa: Wikidata/Wikipedia
4. Betelkyrkan
Kyrka
Betelkyrkan är en kyrkobyggnad belägen på Köpmangatan 19 nära Våghustorget i Örebro i Sverige.
Källa: Wikidata/Wikipedia
5. Brickebergskyrkan
Kyrka
Brickebergskyrkan är en frikyrka i sydöstra Örebro. Kyrkan, som ligger nära Brickeberg och Örebro universitet, tillhör denEvangeliska frikyrkan. Församlingen grundades 1932 och hade sina lokaler i centrala Örebro fram till 1983, då man tillsammans med Örebro Missionsskola uppförde en ny byggnad utanför centrum.
Källa: Wikidata/Wikipedia
6. Brunnsparken
Naturreservat
Brunnsparken är en folkpark belägen i stadsdelen Adolfsberg i Örebro. Den ligger på den plats där det på 1600-talet inrättades en kurverksamhet kring en hälsobrunn, vilket ett värdshus från 1802 fortfarande vittnar om. År 1934 flyttade folkparksverksamheten hit från Rynninge. I och med detta tillkom ett flertal byggnader på platsen.
Källa: Wikidata/Wikipedia
7. Ekers kyrka
Kyrka
Ekers kyrka är en kyrkobyggnad i Eker i Strängnäs stift. Den är församlingskyrka i Längbro församling.
Källa: Wikidata/Wikipedia
8. Femton meter historia
Konst & staty
Femton meter historia är en historisk tidslinje i brons som är placerad framför statyn av Karl XIV Johan vid Järntorget i Örebro. Bronslinjen flankeras av två stenpelare märkta med årtalen 1810 respektive 2010. Med projektet ”Femton meter historia”, som invigdes i augusti 2010, markerar Örebro kommun 200-årsjubileet av det urtima riksdagsmöte som i Örebro den 21 augusti 1810 valde Jean Baptiste Bernadotte till svensk tronföljare. Tidslinjen består av 47 tätt sammanfogade bronsplattor med en ingjuten årtalsstege som sträcker sig från 1810 till 2010. Förutom Bernadotteättens sju regenter finns över etthundra händelser angivna på plattorna. I anslutning till tidslinjen finns en stor tavla där varje händelse beskrivs. Innehållet är en blandning av världshistoria, nationell och lokal historia, utvecklingen av kommunikation respektive demokratiska fri- och rättigheter. De båda flankerande stenpelarna är försedda med mässingsskyltar som berättar om utgångsläget i landet 1810 och gör en jämförelse mellan då och nu. Idégivare och ansvarig för design och innehåll är Kjell Olauson, som också är upphovsman till Solsystemet i Örebroformat, en skalenlig modell av solen och planeterna. Båda dessa projekt går under beteckningen Pedagogisk utsmyckning, vilket innebär att de är avsedda att utgöra ett dekorativt inslag i stadsmiljön med ett väldefinierat pedagogiskt innehåll, som kan väcka förbipasserandes intresse och nyfikenhet att lära sig något nytt.
Källa: Wikidata/Wikipedia
9. Hagabron, Örebro
Bro
Hagabron i Örebro leder över Svartån. Den förbinder Rudbecksgatan i sydöst med Hertig Karls Allé i norr. En ursprunglig träbro låg något öster om den nuvarande bron, och byggdes år 1900. På grund av träkonstruktionen var den mycket underhållskrävande. Nuvarande Hagabron i stål och betong invigdes den 17 december 1953.
Källa: Wikidata/Wikipedia
10. Hamnplan
Torg
Hamnplan är ett torg i anslutning till Svartån på Öster i Örebro. Hamnplan har fått sitt namn av Örebro hamn som ligger här sedan 1888. Hamnplan var centrum för yrkesmässig fartygstrafik fram till 1957, då Örebro II gjorde sin sista resa.
Källa: Wikidata/Wikipedia
11. Harald Forss park
Naturreservat
Harald Forss park är ett mindre, halvmåneformat grönområde på Norr i Örebro. Den ligger invid Storgatan, strax söder om Olaus Petrikyrkan, framför församlingshemmet. Parken fick sitt namn 1996, i samband med att örebroförfattaren Harald Forss avled.
Källa: Wikidata/Wikipedia
12. Henry Allards park
Naturreservat
Henry Allards park ligger i centrala Örebro invid slottet och Svartån: Intill parken ligger Storgatan med Järntorget, och Olaigatan. Parken hette tidigare Centralparken, och anlades år 1913 på den plats där tidigare Åkerhielmska gården och Husarstallet legat. Under det tidiga 1900-talet beslutades om en nydaning av detta område. Husarstallet och Åkerhielmska gården revs, Storgatan breddades, och Centralpalatset byggdes under åren 1911–1912. Adolf Lindgren, Centralpalatsets skapare, bidrog med 5 000 kronor till parkens utsmyckning. En del av dessa pengar gick till Karl Hultströms dramatiska skulptur Befriaren. Efter den tidigare riksdagstalmannen Henry Allards död 1996, fick parken sitt nuvarande namn.
Källa: Wikidata/Wikipedia
13. Hovsta kyrka
Kyrka
Hovsta kyrka. är en kyrkobyggnad i Hovsta församling i Strängnäs stift. Den är församlingskyrka i Axbergs församling inom Norra Närkes kontrakt. Kyrkan ligger på slätten vid Kyrkvägen i Lillån cirka 5 km norr om Örebro och cirka 4 km söder om tätorten Hovsta. Kyrkan byggdes i anslutning till byn Hosta, som sålunda av namn åt kyrka och socken. En ursprunglig del av kyrkan är från 1100-talet och Hovsta kyrka räknas till Närkes äldsta kyrkor. Under århundradens lopp har kyrkan förändrats genom tillbyggnader och ombyggnader samt restaureringar.
Källa: Wikidata/Wikipedia
14. Immanuelskyrkan
Kyrka
Immanuelskyrkan (Baptistförsamlingen Immanuel) är en baptistförsamling i Örebro med drygt 800 medlemmar, tillhörande samfundet Evangeliska Frikyrkan (EFK). Det är den första EFK-församlingen att viga samkönade par.
Källa: Wikidata/Wikipedia
15. Järntorget
Torg
Järntorget i Örebro ligger i norra delen av centrum. Storgatan passerar torget i dess östra del, och på andra sidan denna gata står en 15 m hög staty av Karl XIV Johan. Den restes 1919 till minne av att han i Örebro valdes till tronföljare av Riksdagen år 1810. Framför statyn ligger den historiska tidslinjen Femton meter historia vars flankerande stenpelare bildar entré ned mot Svartån, Henry Allards park och i bakgrunden Örebro slott. Olaigatan avgränsar torget i norr.
Källa: Wikidata/Wikipedia
16. Kanslibron
Bro
Kanslibron är en bro i Örebro som förbinder norra Svartåstranden vid Olaigatan med Slottsparksholmen. Den har fått sitt namn av det kanslihus som låg vid den ursprungliga träbrons, se nedan, sydvästra fäste. Hertig Karl (senare Karl IX) tog 1584 beslut om att bygga den första bron av trä, som låg 75 m öster om den nuvarande bron. Den kallades Sågkvarnsbron. Bron var troligen inte avsedd för gemene man, utan enbart för trafik till Örebro slott. Träbron revs 1766. Den nuvarande stenvalvsbron byggdes 1765–66, samtidigt som Örebro slott upprustades till ett barockslott. Några år senare (1768–71) byggdes Landshövdingestallet vid brons norra fäste. Åren 1909–10 genomgick bron en betydande reparation, och ytterligare en reparation genomfördes 1989. Under 2009 har Örebro kommun anlagt en fisktrappa vid Kanslibron. Avsikten är att underlätta för fiskar, som till exempel asp, abborre, mört, ål och gädda att vandra uppströms i Svartån. Fisktrappan utgörs av en 33 meter lång ränna som går längs den norra strandkanten. Trappan tar upp fallhöjden på cirka 1 meter. Dessutom har en sittplats anlagts mellan trappan och ån.
Källa: Wikidata/Wikipedia
17. Karlslunds herrgård
Byggnad
Karlslunds herrgård är en herrgård i kulturreservatet Karlslund i Örebro kommun i Närke. Före 1937 låg herrgården inom Längbro landskommun. Herrgården med dess övriga byggnader och tillhörande mark ägs av Örebro kommun sedan 1966.
Källa: Wikidata/Wikipedia
18. Källtorps herrgård
Byggnad
Källtorp är en herrgård belägen invid Svartån i västra delen av Örebro kommun i Gräve socken. Huvudbyggnaden i två våningar, liksom de två flyglarna, uppfördes på 1700-talet. I trädgården, invid ån, ligger ett orangeri med tillhörande salong. En av de första kända ägarna var Holger von Scheiding, som 1626 var ståthållare på Nyköpingshus. På 1700-talet ägde generamajor Fredrik Ulrik Wrangel af Sauss Källtorp. Idag ägs herrgården av släkten von Horn. Egendomen omfattar 297 ha, varav 207 ha åker och 72 ha skog.
Källa: Wikidata/Wikipedia
19. Längbro kyrka
Kyrka
Längbro kyrka ligger i västra Örebro, cirka 3 kilometer väster om centrum. Den byggdes 1900–1901 och är församlingskyrka i Längbro församling.
Källa: Wikidata/Wikipedia
20. Längbrotorg
Torg
Längbrotorg är ett grönområde på Norr i Örebro. Det ligger vid den korsning där Bromsgatan och Hjortstorpsvägen möter Längbrogatan och Rynningegatan. Området utformades till stora delar under 1910–1930. Torget fick sitt namn 1911. På torget står statyn Björnar av Arvid Knöppel. Bebyggelsen runt torget består av flerbostadshus i 2-3 plan med höghusen på Hjortstorpsvägen i bakgrunden. Namnet Längbro härstammar enligt Jöran Sahlgren från den bro, Längjubro, som gick över ån Längja, vilken rinner upp i Lången . Ån heter idag Lillån, och den har sitt flöde strax söder om Längbrotorg. Längbro var fram till 1937 en egen kommun som låg som en halvmåne norr och väster kring Örebro stad. Den gamla sockenkyrkan, och därmed kommunens centrum, låg i närheten av där Klosterbacken ligger idag , d.v.s. inte så långt från dagens Längbrotorg. Den gamla Längbrokyrkan byggdes möjligen på tidigt 1100-tal. Den fanns kvar till senare hälften av 1500-talet. . Innan dagens Längbro kyrka stod klar 1901, fick bönderna från Längbro tidvis hålla till i en liten sidobyggnad till Örebro kyrka (dagens Nikolaikyrkan). Denna sidobyggnad kallades "Bonnakurn" i folkmun .
Källa: Wikidata/Wikipedia
21. Myrö
Byggnad
Myrö (hette under medeltiden Myra) är en herrgård i Rinkaby socken i Örebro kommun, Närke. Byggnaden, som numera kallas Myrö slott, ligger vid Hjälmarens norra strand, sex kilometer nordöst om Örebro centrum. Den första slottsbyggnaden på Myrö uppfördes på 1600-talet av Seved Bååth. År 1707 eldhärjades herrgården. Från 1754 kom Myrö att tillhöra släkten Kalling då sätesgården förvärvades av riksrådet greve Pehr Kalling. Under åren 1770-1774 uppförde han ett nytt corps-de-logi efter ritningar slottsarkitekten överintendent Carl Johan Cronstedt. Den nya byggnaden uppfördes på grunden till det nedbrunna högslottet, som brann år 1707. Redan år 1759 hade gårdens flyglar, som också eldhärjades 1707, återuppbyggts. Exteriören till den nuvarande herrgården är ett bra exempel på den svenska rokokon. Åren 1902-1904 utfördes en modernisering av gården efter ritningar av professor Lars Israel Wahlman. Då fick vissa delar av interiören tydliga drag av nationalromantik och jugend.
Källa: Wikidata/Wikipedia
22. Näbbtorget
Torg
Näbbtorget är ett trekantigt torg i södra delen av centrum i Örebro. Platsen ligger där gågatan Näbbtorgsgatan möter Drottninggatan, mittemot varuhuset Krämaren. Näbbtorgsgatan är en del av Örebros ursprungliga Gatun, d.v.s. föregångaren till vår tids Drottninggatan - Storgatan. I 1654 års stadsplan beslutade man om att den stora gatan skulle rätas ut och jämnas till. Fortfarande finns spår av Örebros gamla gata i Näbbtorgsgatan på Söder, liksom i Gamla Gatan vid Järntorget, och Olaus Petri kyrkogata och Lillågatan på Norr . Näbbtorget fick sitt namn år 1901 . Nära trottoaren mot Drottninggatan finns ett stenfundament med en avbildning av jorden och månen som ingår i den 2,5 km långa modellen Solsystemet i Örebroformat.
Källa: Wikidata/Wikipedia
23. Olaus Petri kyrka
Kyrka
Olaus Petrikyrkan är en kyrkobyggnad på Norr i Örebro invid Storgatan och Harald Forss park. Den tillhör Svenska kyrkan och ligger i Strängnäs stift. Den har fått sitt namn efter den medeltida reformatorn Olaus Petri. Denne står därför, tillsammans med sin bror Laurentius Petri, staty utanför kyrkan. Skulptör till statygruppen Bröderna Petri var Nils Sjögren.
Källa: Wikidata/Wikipedia
24. Olof Palmes torg
Torg
Olof Palmes torg är ett torg i Örebro, som ligger i södra delen av stadens centrum. Fram till 1987 hette torget Södertorget, men döptes om för att hedra statsminister Olof Palme som mördades i Stockholm året innan. Längs torgets östra sida går Drottninggatan. Den öppna platsen på andra sidan Drottninggatan, söder om köpcentrumet Krämaren, heter Krämartorget. Torget skapades i samband med uppförandet av Medborgarhuset, som färdigställdes 1965 i samband med Örebros 700-årsjubileum. Medborgarhuset utgör södra begränsningen av torget. I väster ligger f.d. stadsbiblioteket, uppfört 1979–1981. På Olof Palmes torg finns ett solmonument som utgör startpunkt för Solsystemet i Örebroformat, en modell av planetsystemet som sträcker sig 2,5 km norrut genom centrala Örebro.
Källa: Wikidata/Wikipedia
25. Oskarsparken
Naturreservat
Oskarsparken är en park på Öster i Örebro. Den utgör en förlängning av Stortorget. Parken gränsar till Trädgårdsgatan, Akensgatan och Mogatan och övergår i Oskarsplatsen i öster. Parken korsas också av Manillagatan.
Källa: Wikidata/Wikipedia
26. Sankt Mikaels kyrka
Kyrka
Sankt Mikaels kyrka ligger i stadsdelen Baronbackarna i västra Örebro. Den upptar Mikaels församling och ligger i Strängnäs stift.
Källa: Wikidata/Wikipedia
27. Sankt Nikolai kyrka
Kyrka
Sankt Nicolai kyrka eller Nikolaikyrkan är en kyrkobyggnad belägen i centrala Örebro, på den högsta punkten av den rullstensås på vilken Örebro är beläget. Kyrkan avgränsar Stortorget i väster. Nikolaikyrkan är församlingskyrka för Örebro Nikolai församling i centrala staden. Kyrkan och församlingen tillhör Örebro kontrakt i Strängnäs stift i Svenska kyrkan. Länge kallades kyrkan för Örebro kyrka, eftersom det bara fanns en kyrka i Örebro före sekelskiftet 1900.Kyrkan är helgad åt Sankt Nikolaus, sjöfararnas och handelsidkarnas skyddspatron.
Källa: Wikidata/Wikipedia
28. Stadsparken
Naturreservat
Örebro stadspark är en park intill Svartån i Örebro. Initiativ till parken togs av auditör Mats Evald Bäckström, som år 1862 bildade "Trädplanterings- och Trädgårdsföreningen i Örebro". År 1863 inköptes det område där parken idag ligger. Året därpå anställdes en trädgårdsmästare, och ytterligare ett år senare påbörjades växrplantering. Parken är cirka åtta hektar stor och fick sin nuvarande utformning 1933 efter förslag av stadsarkitekten Georg Arn. År 1971 övertog kommunen ansvaret från de tidigare ägarna. I Stadsparken finns en stor lekplats för barn med tillhörande plaskdamm samt en scen för utomhusuppträdanden. Där finns även tennisbanor som sköts av Örebro Tennisklubb. I Stadsparkens östra ände ligger friluftsmuseet Wadköping. Sommartid kan man med roddfärjan Wiktoria komma över till Stora Holmen, där det finns ytterligare attraktioner för barn. Örebro stadspark utsågs 23 augusti 2004 till Sveriges vackraste park.
Källa: Wikidata/Wikipedia
29. Storbron, Örebro
Bro
Storbron ligger i Örebros centrum, invid Örebro slott, just där den nord-sydgående grusåsen skär Svartån. Innan någon bro byggdes fanns här ett naturligt vadställe. Exakt när den första Storbron byggdes vet man inte, men redan under medeltiden fanns det någon form av bro, sannolikt med inte helt samma läge som dagens.
Källa: Wikidata/Wikipedia
30. Stortorget
Torg
Stortorget i Örebro ligger centralt mellan Drottninggatan och Trädgårdsgatan. Platsen korsas också av Kungsgatan och Köpmangatan. Från början kallades torget Stora torget och innefattade endast ytan mellan Drottninggatan och Köpmangatan. Efter 1854 års stadsbrand, då stora delar av trästaden Örebro förstördes, bestämde man att torget skulle förlängas till Kungsgatan för att i framtiden fungera som eldbarriär. År 1880 förlängdes torget ytterligare till sin nuvarande omfattning och fick en östlig fond i form av Oskarsparken. Innan denna förlängning hade ytan använts som medicinalträdgård. Stortorget är, med sina 362 meter, ett av Sveriges längsta torg. Platsen sluttar neråt i östlig riktning på grund av den rullstensås som löper genom centrala Örebro. Här bedrivs torghandel och marknaden Hindersmässan i slutet av januari varje år.
Källa: Wikidata/Wikipedia
31. Sveaparken
Naturreservat
Sveaparken är en park i centrala Örebro. Parken sträcker sig mellan Behrn Arena och Sveaskolan. I ytterkanten av parken ligger Bygärdesbäcken. Sveaparken tillkom i samband med 1884 års stadsplan av Söder. Den hette först Östra Allén, men år 1901 uppdelades Östra Allén i Sveaparken och Sveavägen. I Stadsfullmäktiges protokoll från den 28 november 1900 finns ingen anteckning om namnets tillblivelse. Enligt Sällskapet Gamla Örebro kan det komma från Esaias Tegnérs dikt Moder åt oss alla. Det var vid sekelskiftet vanligt att döpa platser efter Svea . På 1844 års stadskarta fanns angivet att Svea kanal skulle dras fram ungefär där Sveaparken ligger idag. Det är möjligt att parken fått sitt namn efter kanalen, och att parken från början var ett reservat för kanalens framdragande. I början av 1900-talet och enligt stadskartan från 1901 kallades Sveaparken för "ny allmän folkpark", men någon "folkpark" i nutida mening har den inte varit. Den fanns dock förr en musikestrad i parken. Intill Sveaparkens södra ända har ett stort bostadshus byggts. Huset tillhör bostadsrättsföreningen Svea park. Byggets laglighet ifrågasattes år 2007, för att en del av Bygärdesbäcken hade tagits i anspråk. Under upploppen i Sverige 2022, var Sveaparken skådeplats för våldsamma konfrontationer, där flera polisbilar sattes i brand.
Källa: Wikidata/Wikipedia
32. Vasabron
Bro
Vasabron i Örebro går över Svartån vid konserthuset och förbinder Centrum med Östra Bangatan. Fotgängare och cyklister kan även via en tunnel komma till Väster. Flera broar med samma namn har under årens lopp funnits på platsen. Dagens bro invigdes den 18 augusti 1926 och byggdes efter ritningar av dåvarande stadsarkitekten Georg Arn. Den är utförd med visuella element i natursten och dekorationer av bildstenhuggare Erik Andersson Lilja.
Källa: Wikidata/Wikipedia
33. Vasatorget
Torg
Vasatorget är en solfjäderfomad, öppen plats i västra Örebro. Tillkomståret är 1888. Innan dess fanns på platsen en loge, tillhörande en lantgård vars övriga byggnader låg mittemot Frimurarelogen, vid Järntorgsgatan . Tillkomsten hade föregåtts av långa diskussioner i fullmäktige om hur den västra stadsdelen skulle utformas. Lantmätaren Tengvall föreslog ett rutformigt gatumönster, medan lektor Adolf Kjellström framhöll fördelarna med ett solfjäderformigt torg som grund, varifrån gator skulle stråla ut mot söder, väster och norr. Han hade Place de l'Etoile i Paris och Karlaplan, Stockholm som förebilder. Kjellströms förslag vann. Gatorna som strålar ut åt söder, väster och norr är: Västra Bangatan, Hagagatan, Karlslundsgatan, Angelgatan och Ekersgatan. Från början fanns även en järnvägsövergång österut. Den anslöt till Vasagatan som leder vidare via Vasabron till centrum. Järnvägsövergången togs bort på 1990-talet, och ersattes med en gång- och cykeltunnel som leder under järnvägen. Strax norrut, vid korsningen Ringgatan / Västra Bangatan, fanns en bilöverfart över järnvägen ut till Östra Bangatan. Den försvann någon gång runt millennieskiftet. Den ursprungliga bebyggelsen kring torget är riven, så när som på ett hus. Idag är det byggnader från 1960-talet som dominerar.
Källa: Wikidata/Wikipedia
34. Älgskogen
Byggnad
Älgskogen är en herrgård som ligger i Örebro kommun. Den är belägen c:a 5 km väster om Örebro centrum, och någon km väster om Karlslunds herrgård. Tidigare låg den i Längbro landskommun. Älgskogen stavades förr Äleskogh, Ehleskogen eller Ällskogen. Waldén anger att namnet betyder "skogen med alar". Egendomen omtalades i skrift för första gången 1554, då "Niels i Äleskogh" omtalas. År 1652 donerades Älgskogen till rikskanslern Magnus Gabriel de la Gardie, som året därpå sålde egendomen till Casten Otter. Denne var faktor för Örebro gevärsfaktori, och anlade troligen Älgskogens hammare. Vid reduktionen indrogs gården till Kronan. Nuvarande mangårdsbyggnad är uppförd på 1880-talet av handlanden Reinh. Kling, och innehåller 10 rum. Egendomen omfattar 129 ha, varav 100 ha åker och 29 ha skog.
Källa: Wikidata/Wikipedia
35. Våghustorget
Torg
Våghustorget är ett torg i södra delen av Örebros centrum. Torget kallades tidigare Pumpkälltorget. Före stadsbranden 1854 kallades det Yxhammarstorget, och hade då mer trekantig form. Efter branden utvidgades torget ned till den nyanlagda Köpmangatan. Torget begränsas idag av Drottninggatan, Köpmangatan och Rudbecksgatan. Ingen av byggnaderna kring Våghustorget är äldre än från 1854, året för den stora stadsbranden. Betelkyrkan vid torgets nordöstra hörn uppfördes 1876. De flesta av byggnaderna är av betydligt yngre datum. Vid Våghustorget ligger två av Örebros största varuhus Krämaren och Vågen Gallerian. Under 2009 genomfördes en större omdaning av Våghustorget. De asklönnar som tidigare stått utmed torget var i dåligt skick, och nya har planterats.
Källa: Wikidata/Wikipedia
36. Drottning Kristinas sten
Sevärdhet
minnesmärke i Närke (Mosjö 10:1)
Källa: Wikidata/Wikipedia
37. Osets fyr
Torn
en fyr vid Svartåns utlopp i Hjälmaren
Källa: Wikidata/Wikipedia
38. Röda Tunnan
Torn
en fyr i Hjälmaren vid Örebro
Källa: Wikidata/Wikipedia
39. Oskarstorget
Torg
Oskarstorget i Örebro.
Källa: Wikidata/Wikipedia
40. SVAMPEN
Byggnad1954–1958
Vattentornet Svampen projekterades och byggdes 1954-1958 och invigdes den 13 maj 1958, efter ritningar av Sune Lindström och Poul Kyhl vid Vattenbyggnadsbyrån i Stockholm. Tornet blev en förebild för många liknande byggnader, och byrån uppförde besläktade torn i bland annat Kuwait och Saudiarabien. Svampen står i dag som en symbol för Örebro och för efterkrigstidens dynamiska decennier, då svensk arkitektur och samhällsbyggande nådde en internationell tätposition. Det räknas till de främsta exemplen på svensk modernism.
Biografen i centrala Örebro uppfördes 1917 efter ritningar av stadens arkitekt Vilhelm Renhult och öppnade under namnet Imperial. Vid en stor ombyggnad 1927 fick den namnet Röda Kvarn, och Svensk Filmindustri drev verksamheten fram till nedläggningen 1988. Exteriört är byggnaden i stort oförändrad sedan 1917, medan interiören 1927 förnyades helt av arkitekten Joel Lundeqvist. Han skapade en luftig 1920-talsklassicism med italienska referenser, bland annat illusoriska landskapsscenerier i skenperspektiv i salongen.
Tingshuset är infogat i ett centralt stadskvarter och består av flera sammanbyggda kroppar av olika ålder. Mot Drottninggatan reser sig en trevåningsdel med huvudentrén, mot Köpmangatan en tvåvåningsbyggnad med attikavåning, och tillsammans bildar husen ovanifrån ett E med två ljusgårdar. Fasaden mot Drottninggatan är i bottenplan återskapad efter äldre förebild, och byggnaden har tidigare rymt bland annat ett apotek. Hur mycket som återstår av 1854 års byggnad är osäkert.
I hörnet Olaigatan och Slottsgatan uppfördes 1861-1862 en stabsbyggnad med tillhörande ridhus för Husarkåren, sannolikt ritad av stadsarkitekten Fridolf Wijnbladh. Med sin renässanspräglade fasad speglar huset en stil som blev vanlig under senare delen av 1800-talet, och det inrymde expedition och officersmäss för husarerna. Från 1905 tjänade byggnaden som kanslihus för Livregementets grenadjärer och bostad för sekundchefen, och mellan 1911 och 1944 enbart som tjänstebostad. Därefter fungerade den som stabsbyggnad, bland annat för Bergslagens militärområde.
Trefaldighetskyrkan är en kyrka i Örebro som stod färdig 1909. Den är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget är kortfattat och rymmer inga ytterligare uppgifter.
Borgarhuset uppfördes troligen i slutet av 1600-talet och stod ursprungligen vid Kyrkogatan väster om Nikolaikyrkan, som södra halvan av en större byggnad. År 1910 monterades det ned och flyttades av länets fornminnesförening, och sedan 1965 ingår det i kulturreservatet Wadköping. Det knuttimrade huset har två våningar med fyra rum och räknas till stadens äldsta bevarade trähus. Enligt traditionen ska kokboksförfattaren Cajsa Warg (1703-1769) ha bott här under sin uppväxt.
Stationsbyggnaden uppfördes tillsammans med järnvägen och invigdes 1862 efter ritningar av Adolf Wilhelm Edelsvärd. Huset förlängdes åt söder 1901, byggdes om och till 1910 och utvidgades ytterligare 1934, förändringar som speglar järnvägstrafikens utveckling i staden och landet. Exteriört är stationshuset relativt välbevarat. Under 1990-talet genomgick det en varsam upprustning med hög antikvarisk ambition, som stärkte byggnadens stora kulturhistoriska värde, samtidigt som interiören byggdes om.
Örebro fick sitt riksbankskontor kring sekelskiftet, centralt beläget nära slottet och i samma kvarter som rådhuset. Arkitekt var Aron Johansson, specialiserad på bankbyggnader och även upphovsman till Riksdagshuset på Helgeandsholmen. Huset har två våningar samt källare och vind, med en fasad i elegant nybarock indelad av pilastrar och smyckad med kartuscher och festonger. Andra våningen rymde en bostad för bankdirektören, och funktionen behölls till 1987. Fasader och färgsättning är närmast oförändrade.
Huset byggdes 1850 och kallades då Widestrandska gården, men köptes 1868 av Risbergska skolan. När tinget för Örebro och Glanshammars domsaga flyttade hit 1914 byggdes en tingssal till. Det gulputsade tvåvåningshuset har ett svartmålat sadeltak och en putsrusticerad sockel, och mittpartiet framhävs av en risalit krönt av en fronton med lunettfönster. Den ursprungliga entrén ligger i en marmorportik med en balkong ovanför, buren av putskonsoler med räcke av svartmålat gjutjärn.
Den vitputsade teatern i senempire uppfördes efter ritningar av bröderna Hjalmar och Fridolf Wijnbladh och invigdes 1853. Med sin salong i mittpartiet var den då landets största scen näst Operan i Stockholm, medan flyglarna rymde teaterkällare och schweizeri. Efter en brand 1882 återinvigdes teatern 1889 med en helt ny salong. Den sista föreställningen gavs 1936, och sedan staden köpt huset restaurerades det på 1970-talet så att salongen återfick sitt 1880-talsskick och fasaden sitt utseende före branden.
Muren mot Slottsgatan hör till slottsmiljön i Örebro och uppfördes 1861-1862. Den är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget är kortfattat och rymmer inga ytterligare uppgifter.
Kyrkogårdskapellet i Örebro uppfördes 1898. Det är registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget är kortfattat och rymmer inga ytterligare uppgifter.
52. FD POST- OCH TELEGRAFHUSET I ÖREBRO (TELEVERKETS HUS)
Bro1912–1914
Televerkets äldre huvudbyggnad uppfördes 1913-1914 efter ritningar av Magnus Dahlander och byggdes till mot söder 1935-1936 av arkitekten Carl Åkerblad. Fram till 1987 rymde huset även Posten. Byggnaden har fyra våningar med inredd vind under brutet tak, klätt med svartglaserat tegel och delvis koppar, och en fasad av brunaktigt tegel med brutna frontoner mot norr och söder. Mot Vasagatan reser sig ett trapptorn med den rikt utsmyckade huvudentrén av huggen sten, krönt av lilla riksvapnet.
Uthuset i Örebro uppfördes 1861-1862 och hör samman med den militära bebyggelsen i kvarteret. Det är registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget är kortfattat och rymmer inga ytterligare uppgifter.
Nikolai församlingshem ligger vid den medeltida Nikolaikyrkan och räknas till stadens äldsta byggnader; enligt traditionen ska den vara medeltida. Huset är främst känt som skola, med en historia som kan följas från Gustav Vasas tid, och på 1620-talet rustades det upp på initiativ av Jacob Rudbeckius. Sedan skolan lagts ned 1809 användes byggnaden bland annat som möteslokal för stånden och som bokmagasin, innan staden köpte den 1897 och inrymde stadsbiblioteket där. Sedan 1960-talet fungerar hela huset som församlingshem.
Ridhuset och den intilliggande stabsbyggnaden är i dag de enda bevarade byggnaderna efter den militära verksamhet som präglade centrala Örebro under stora delar av 1800-talet. Minnet lever också kvar i kvartersnamnet Husaren. Norr om slottet togs på 1830-talet en äldre byggnad över av Livregementets husarer, även kallade Närkes husarer, med stall och logement för ett hundratal man. Regementet flyttade 1905 till Skövde, och sedan 1957 använder Karolinska skolan ridhuset som gymnastiklokal.
Centralpalatset är en stenbyggnad i jugendstil, uppförd 1911-1913 efter ritningar av Albert Jonsson och Elis Werner. Fasaderna är putsade i rödbrunt och artikuleras av frontoner och burspråk, med en bottenvåning i sten och ett tegeltäckt brutet tak. I hörnet mot Storgatan och Olaigatan är byggnaden förhöjd och krönt av en tornhuv med urtavlor och ett klot högst upp.
Huset uppfördes troligen på 1740-talet och avbildas på en oljemålning av slottsmiljön från 1760-talet, men dess ursprungliga funktion är okänd. På platsen anlades 1777 ett kronobränneri, och i tidiga 1800-talskällor kallas huset mälthus. Efter en genomgripande renovering 1806 inrättade staden en arbets- och uppfostringsanstalt för fattiga barn, och byggnaden användes som barnhem in på 1930-talet. Därefter höll länets hemslöjd till här fram till 1982, varefter huset rymt kontor och konstgalleri.
Borgen vid Rudbecksskolan i Örebro tillkom 1901. Den är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget är kortfattat och rymmer inga ytterligare uppgifter.
Maskinhuset i Örebro uppfördes någon gång under 1850-talet. Det är registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget är kortfattat och rymmer inga ytterligare uppgifter.
Kontorshuset vid Örebro central hör till stationsmiljön och uppfördes 1862, samma år som järnvägen kom till staden. Det är registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget är kortfattat och rymmer inga ytterligare uppgifter.
Villan uppfördes som bostad i slutet av 1870-talet av Adolf Kjellström (1834-1932). Den originella gestaltningen är inspirerad av engelsk gotik och har fasader i kalksten. Byggnaden är starkt förknippad med Kjellström själv och hans verksamhet som arkitekt i Örebro.
Enligt kartor tillkom Elgérigårdens huvudbyggnad mellan 1828 och 1844: fastigheten bildades 1828, och medan 1823 års karta saknar byggnad finns den på kartan från 1844. Sannolikt uppfördes huset kort efter att tomten avstyckades. Dess senare historia är bättre känd, och en ombyggnad 1851 gav byggnaden det utseende den i huvudsak har i dag. Förändringen skedde när D.J. Elgérus rustade upp fastigheten efter att ha övertagit den.
Det nya rådhuset uppfördes i nygotisk stil 1858-1863 och rymde både stadens förvaltning och den nyinrättade tekniska elementarskolan, samt bland annat affärs- och banklokaler, polislokaler och bostäder för borgmästaren och skolans rektor. Byggnaden har tre våningar med källare och vind, en sockel av natursten och putsad fasad, och ett sadeltak av svart skiffer. Ursprungligen hade huset en u-form, som senare ändrats av en tillbyggnad på gårdssidan. Den långa torgfasaden delas i tre delar av två entrépartier.
Örebros nya simhall invigdes 1928 efter ritningar av stadsarkitekt Georg Arn och var då Nordeuropas största, med stadens första inomhusbassäng. Bassängen hade en för tiden djärv konstruktion med stålslipad cement, och hallens tak vilade på välvda limträbalkar. Inredningen var påkostad med marmortrappor samt väggmålningar och putsreliefer av Gunnar Torhamn. Sedan huset övergått i kommunal ägo byggdes det radikalt om 1936 med ny klassicistisk fasad och en påbyggd tredje våning. Badverksamheten upphörde 1973, men simundervisning fortsatte till 1986.
Nils Tesch och hans medarbetare inledde 1946 projekteringen av den nya museibyggnaden, och en första etapp kunde invigas i januari 1950. Behovet av ett fullständigt museum kvarstod dock, och stigande byggkostnader gjorde att insamlingar ordnades under 1950-talet för att finansiera en fortsättning. Tack vare en större donation kunde man 1959 planera för ett komplett länsmuseum. Den nya museibyggnaden invigdes av kung Gustaf VI Adolf den 7 september 1963.
Byggnaden uppfördes 1768-1771 som stall och vagnshus åt landshövdingen i Närkes och Värmlands län, Johan Abraham Hamilton, på den så kallade Stallgårdstomten norr om slottet. På samma tomt lät Hamilton också bygga flera ekonomi- och bostadshus av trä. Huset användes som landshövdingestall fram till 1906, varefter det inreddes med klassrum och bibliotek för Karolinska läroverket efter ritningar av stadsarkitekten Magnus Dahlander. Trots detta har byggnaden bevarat sin 1700-talskaraktär och är en av mycket få kvarvarande stenbyggnader från tiden i Örebro.
Flygelbyggnaden i Örebro uppfördes 1861-1862 och hör samman med den övriga bebyggelsen i kvarteret. Den är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget är kortfattat och rymmer inga ytterligare uppgifter.
På platsen finns spåren efter en sommarstugetomt, bestående av en husgrund och rester av en trädgård. Grunden är otydlig och syns mest som en svag förhöjning, och i det östra hörnet finns ett möjligt spismursröse. Av trädgården återstår bland annat en syrenhäck och andra trädgårdsväxter.
Minnesstenen är en obelisk av sandsten, knappt tre meter hög, rest på ett block av granit. På den västra sidan berättar inskriften att parken anlades 1817 av N. Gyldenstolpe. Postamentet är av gråsten. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade.
Bron är en valvbro i två spann, murad av sten, med en total längd på omkring tjugoen meter och en fri bredd på drygt tio meter. Enligt ritningar bevarade hos Byggnadsstyrelsen uppfördes den 1788. Bron ingår i ett större byggnadskomplex vid slottet, vilket gör dess avgränsning oklar. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade.
På drygt två meters djup påträffades en oval härd eller kokgrop med en fyllning av sotsvart silt, blandad med skärvsten och små orangefärgade siltklumpar. Nedgrävningen hade rakt släntande kanter och plan botten. Anläggningen har daterats till 454-230 f.Kr., det vill säga äldre järnålder.
Minnestavlan av koppar är infälld i en sandstensmur vid parken. Inskriften på västsidan berättar att auditören M.E. Bäckström (1827-1897) genom en frikostig donation till Örebro stad bidrog till stadsparkens tillkomst. Parken anlades 1933, och tavlan sattes upp av kommunens parknämnd 1979. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade.
I fast berghäll finns en grunt inristad vapensköld, avbildad i den äldre inventeringsboken. Ett stycke norr om skölden bär hällen inskriptionen F.E, och i ett fast stenblock väster om vapenskölden finns bokstäverna C.B inristade. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade.
Här låg en gång ett kloster. Vid grävningar 1847 påträffades norr om hörnet av Gamla gatan och Järnvägsgatan grundmurarna till bland annat en klosterkyrka, en rektangulär byggnad på omkring tjugotre meters längd och elva meters bredd, enligt en samtida promemoria i länsmuseets arkiv. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade.
Enligt äldre anteckningar ska området vid Skebäck en gång ha hyst en vikingatida hamn. Vid en provundersökning grävdes fem schakt, men ingenting av arkeologiskt intresse påträffades. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade.
På platsen finns bebyggelselämningar efter ett torp, med en otydlig husgrund av enstaka övertorvade stenar och rester av en trädgård. Här står ett tiotal gamla fruktträd och några buskar, och i den västra delen kantar äldre lövträd en gammal väg som passerar genom området. Uthusen, som enligt den ekonomiska kartan från 1983 legat i öster, kunde inte återfinnas, troligen eftersom marken rörts om med jordhögar.
På en liten park mellan gatorna låg enligt äldre anteckningar Längbro gamla kyrka med sin kyrkogård. Kyrkan brann ned i början av 1600-talet, och när ett fattighus revs i början av 1880-talet påträffades här en mängd skelett liggande sida vid sida. Strax norr om parken står en staty vars järnplatta hyllar reformatorerna Olaus och Laurentius Petri. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade.
Inom ett område med oklar avgränsning döljer sig stadens medeltida kulturlager. Området motsvarar drottning Kristinas stadsplan från 1654, och den medeltida staden kan ha haft ungefär samma utsträckning. Arkeologiska provundersökningar har gjorts i flera kvarter, däribland Rådhuset, Bryggaren, Bromsgården, Tryckeriet och Tennstopet. Resultat från äldre rapporter finns i inskannade inventeringshandlingar.
Detta är fragmentet av en minnestavla, i dag inmurat i en yngre byggnad. Av den ursprungliga texten framgår namnen Tomas Klerck och Anna Geijer samt ett årtal på 1660-talet. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade.
På platsen står en sten med inskription, omkring en meter hög. På den norrvända sidan är årtalet 1864 inristat, och en skiss finns i inventeringshandlingarna. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade.
På platsen finns spåren efter en villatomt, bestående av en otydlig husgrund, en cementtrappa upp mot vägen, en terrasskant och en trädgård med bland annat fruktträd.
Bron är en stenvalvbro på ett tjugotal meters bredd, uppbyggd av tre spann. Valven är slagna i huggen sandsten, medan bron i övrigt är av tuktad gråsten belagd med gatsten och asfalt. Över varje valv reser sig två obeliskformade pelare med armatur. Bron invigdes 1926. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade.
Bron är en valvbro på omkring sju meters bredd, uppbyggd av sex spann i huggen sten. De fria spännvidderna varierar mellan drygt fyra och nästan sex meter. Ett projekt för Kanslibron finns daterat till 1760 i Byggnadsstyrelsens kulturhistoriska handlingar. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade.
Minnesstenen är en obelisk av slipad granit, rest på ett trappstegsformat postament. Inskriften hyllar Olaus och Laurentius Petri som den lutherska lärans förste predikanter i Sverige. Enligt texten beslutades vården 1830 och restes 1834. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade.