1. Hammarby
Byggnad
Hammarby var en bruks- och lantegendom belägen vid ett fall i Järleån 7 km öster om Nora i Örebro län. Arkeologiska fynd tyder på att järnframställning förekom redan omkring 1150.
- Källa: Wikidata/Wikipedia
Den fullständiga guiden låses upp när du angett din e-post. Det tar tio sekunder och är gratis.
Upptäck Nora till fots: 46 sevärdheter med karta, historia och berättelser — en gratis självguidad stadsvandring.
Hammarby var en bruks- och lantegendom belägen vid ett fall i Järleån 7 km öster om Nora i Örebro län. Arkeologiska fynd tyder på att järnframställning förekom redan omkring 1150.
Knutsberg är ett bergmästareboställe som ligger strax väster om Nora, sydöst om Åsbosjön. Huvudbyggnaden i en våning, av trä, uppfördes omkring år 1645. Den har moderniserats flera gånger. Förste ägaren var bergsfogde Knut Larsson, som gett namn åt egendomen som har omfattat 99 ha, varav 35 ha åker och 60 ha skog.
Nora kyrka är en kyrkobyggnad i Nora i Västerås stift. Den är en av församlingskyrkorna i Nora bergslagsförsamling.
Byggnaden är ett bostadshus i Nora uppfört under 1700-talet. Det finns registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Byggnaden är ett bostadshus i Nora med anor från perioden 1600–1799. Det finns registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Byggnaden är lokstallet vid Nora station och uppfördes 1891. Den finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Byggnaden är ett uthus i Nora som uppfördes någon gång mellan 1850 och 1900. Det finns registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Byggnaden är ett förråd i Nora som uppfördes omkring 1908–1910. Det finns registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Byggnaden är diesellokstallet vid Nora station och uppfördes 1941. Den finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Byggnaden är dressinboden vid Nora station och uppfördes omkring 1940–1945. Den finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Byggnaden är Klockargården i Nora och uppfördes 1897–1898. Den finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Byggnaden är virkesboden vid Nora station och uppfördes 1942. Den finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Byggnaden är stationshuset vid Nora station och uppfördes 1896–1898. Det finns registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Det nya församlingshemmet uppfördes 1995 efter ritningar som tagits fram genom en arkitekttävling, och har fått stor uppmärksamhet för sin arkitektoniska gestaltning. År 2002 tilldelades byggnaden Europeiska unionens kulturarvspris, Europa Nostra-priset, som ett exempel på en föredömligt utformad byggnad i en historisk miljö. Uppgifterna kommer från byggnadsminnesförklaringen av Nora kyrkoherdeboställe med flera, 2005.
Byggnaden är arkivet vid Nora station och uppfördes 1938. Den finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Prästgårdens mangårdsbyggnad uppfördes ursprungligen 1738 och fick sitt nuvarande utseende vid en omfattande ombyggnad 1828. Då gavs byggnaden sin genomarbetade och karaktäristiska klassicerande form. Uppgifterna kommer från byggnadsminnesförklaringen av Nora kyrkoherdeboställe med flera, 2005.
Det som en gång var stadens spruthus restes 1869 i tegel med vitputsade fasader hållna i klassicerande stil. Läget mitt i stadskärnan och den omsorgsfulla utformningen har gjort huset till en av Noras karaktärsbyggnader. Kvarteret runt omkring präglas av välbevarade stadsgårdar som hör till stadens äldsta dokumenterade bebyggelse. Tack vare att så mycket av det ursprungliga finns kvar berättar byggnaden om hur brandförsvaret ordnades i en svensk småstad.
Förrådsbyggnaden vid Nora station uppfördes någon gång mellan 1940 och 1945. Den finns upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget är knapphändigt och säger inte mer om husets utseende eller användning.
Vid Nora station finns byggnaden som inrymde vagnsvågen, uppförd 1907. Den är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några ytterligare uppgifter om huset finns inte i underlaget.
Detta stall i Nora dateras till 1700-talet och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget rymmer inga närmare uppgifter om byggnadens utseende eller historia.
Komministerbostaden i Nora uppfördes 1813 och är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Mer än så framgår inte av det bevarade underlaget.
Förvaringsboden i Nora uppfördes någon gång mellan 1900 och 1929. Den finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget innehåller inga fler detaljer om boden.
Godsmagasinet vid Nora station uppfördes år 1900 och är upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några ytterligare uppgifter om byggnaden saknas i underlaget.
Avträdet vid Nora station uppfördes mellan 1896 och 1898 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget säger inte mer om den lilla byggnaden.
Kolboden vid Nora station uppfördes 1934 och är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Mer information om byggnaden finns inte i underlaget.
På platsen ligger tre runda förhöjningar. Den första, drygt en och en halv meter hög och närmast oval, har en avplanad topp och enstaka stenar i ytan, men är svår att avgöra som grav eller naturbildning och är skadad av schaktning i sydost. De två övriga, båda omkring åtta meter breda och en halvmeter höga, är övertorvade och beväxta med ek och lövsly. I området finns spår av äldre markbearbetning, vilket gör tolkningen osäker.
Under marken kan kulturlager från 1600-talets stad väntas påträffas. Nora fick sina stadsprivilegier 1643, och lämningarna knyter an till den tidiga stadsbildningen.
Här finns lämningar efter en kvarn med ruin, terrasseringar, vattenränna, hjulgrav och dammvall. Ett tiotal meter söder om dammbron låg en timrad kvarnbyggnad som brann ned 1887, och murarna är kallmurade av huggna stenblock. I dammvallen ingår en skodd mur av minst 21 kluvna kvarnstenar, lagda i trappstegsform i vit och röd kalksten. En numera igenfylld åfåra löpte tidigare öster om sågbladsfabriken.
På platsen påträffades en tjocknackig stenyxa av gråsten, omkring 16 centimeter lång, vid ett grävningsarbete på 0,35 meters djup år 1972. Yxan uppges förvaras hos en privatperson i Södra Husby, Nora. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade och kan vara ofullständiga.
Här finns en uppbyggd terrasskant som löper omkring 50 meter i nord-sydlig riktning. Den är murad av naturstenar i ett till två skikt.
På platsen påträffades en pilspets av järn, omkring 14 centimeter lång, i åkern någon gång på 1930-talet. Fyndet uppges förvaras hos en privatperson i Skogshult, Nora, och en skiss finns i inventeringshandlingarna. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade och kan vara ofullständiga.
På platsen syns ett hammarområde med enstaka spridd slagg i åfåran. Själva hammaren har troligen legat i närheten, men båda åstränderna är kraftigt utfyllda och skodda med cementmurar, så inga säkra lämningar gick att se vid besiktningen. Intakta lager kan dock finnas bevarade under fyllnaden. Enligt Noraskogs bergslag ska Hagby hamrar ha funnits på en karta över Nora stad från 1775.
På platsen finns en husgrund gjuten i betong, som reser sig upp till omkring fyra decimeter över marken. Underlaget rymmer inga fler uppgifter om byggnaden den en gång tillhörde.
Vid en utredning hösten 2022 framkom ett boplatsområde med sju anläggningar av förhistorisk karaktär, mest gropar och färgningar med varierande mängd träkol. En förundersökning hösten 2023 gav ytterligare ett tjugotal anläggningar, till stor del diffusa grunda gropar med gråbrun siltig lera. Två av groparna daterades med kol-14 till förromersk järnålder respektive medeltid, medan ännu en tillhörde sen romersk järnålder. Fynden visar att platsen använts under lång tid.
Här ligger tre högliknande bildningar, sex till åtta meter breda och upp till en meter höga, som möjligen är gravkullar men flera är skadade av schaktning. Området runt dem bär spår av täktverksamhet, vilket gör att åtminstone två av dem kan vara rester av just sådan verksamhet. Längre bort på Södra Ryssholmen finns ett område med tydliga täktspår och ett par oregelbundna förhöjningar. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade och kan vara ofullständiga.
På platsen fanns en kvarn av tegel som revs någon gång efter 1979. Grunden kan möjligen finnas kvar under den nuvarande grusplanen mitt på den forna holmen. Öster om kvarnen löpte tidigare en åfåra som nu är igenfylld, och kvar finns en damm.
Platsen är registrerad som fossil åker, men underlaget är tunt. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella.
På platsen finns en oregelbunden, högliknande lämning omkring sex meter bred och en halvmeter hög, som möjligen är en gravkulle. Den är skadad av schaktning och beväxt med några mindre lövträd.
På platsen ligger tre runda förhöjningar. Den första är närmast oval och drygt en och en halv meter hög, med avplanad topp och enstaka stenar i ytan, men svårbedömd och skadad av schaktning i sydost. De två andra, omkring åtta meter breda och en halvmeter höga, är övertorvade och beväxta med ek och lövsly. Spår av äldre markbearbetning i området gör att tolkningen som gravar förblir osäker.
Bron är en stenvalvbro med två spann, omkring sex meter bred och fyra meter hög. Räcket har stolpar av gjutjärn och järnrör. Numera är bron upplåten enbart för gång- och cykeltrafik. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade och kan vara ofullständiga.
På platsen finns tre runda förhöjningar. Den största är närmast oval och drygt en och en halv meter hög, med avplanad topp och enstaka stenar i ytan, men svår att skilja från en naturbildning och skadad av schaktning. De två övriga, omkring åtta meter breda och en halvmeter höga, är övertorvade och beväxta med ek och lövsly. Spår av markbearbetning i området gör bedömningen osäker.
Vid en utredning hösten 2022 påträffades ett boplatsområde med ett lager direkt på berget och en grop i en moränfylld svacka. En förundersökning hösten 2023 avgränsade området efter kulturlagrets utbredning. Lagret bestod av svartbrun sotig silt med grus, sand och kol samt rikligt med sten, däribland skärvsten och både bränt och obränt ben. Ett av benen daterades till sen medeltid eller tidig historisk tid.
På platsen finns ett oregelbundet stenlager, ställvis med sotig jord mellan stenarna. Det ligger under matjorden men ovanpå ett torvlager. I matjorden runt omkring fanns rikligt med fynd från historisk tid, bland annat tegel, rödgods, fajans och glas. Fynden kan dateras till tiden mellan 1600 och 1900.
Platsen är Södra Husby bytomt enligt lagaskifteskartan från 1853, och huvudbyggnaden stod kvar på samma ställe 2023. Inom 150 meter från byggnaden hittades samma år två vikingatida föremål med metallsökare: ett dirham-mynt och ett dräktspänne. Fynden gör att 1850-talets bytomt även kan rymma en betydligt äldre, vikingatida boplats.
Minnesmärket är ett malmblock med en inskrift på den södervända sidan. Där står namnet Gustav Adolf och datumet 18 juni 1953. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade och kan vara ofullständiga.
Tegelbruket finns med på den häradsekonomiska kartan från 1864-67. Vid en revideringsinventering 1981 dokumenterades rester av en kallmurad stenmur och en vattenkanal längs strandkanten, där murarna byggts av block. Enligt Om Noraskog ska en liten kniphammare ha funnits på Älvstorps ägor redan 1656. Delar av anläggningen knyter alltså platsen till en lång industrihistoria vid ån.