1. Malexanders kyrka
Kyrka
Malexanders kyrka är en kyrkobyggnad i Malexander i Boxholms kommun, södra Östergötland.
- Källa: Wikidata/Wikipedia
Den fullständiga guiden låses upp när du angett din e-post. Det tar tio sekunder och är gratis.
Visst kan man vandra året runt på Östgötaleden, från maj är den säkrad och i toppform!
Malexanders kyrka är en kyrkobyggnad i Malexander i Boxholms kommun, södra Östergötland.
Bålnäs är en herrgård i Malexanders socken i Boxholms kommun.
kapell i Boxholms kommun
Gravkoret uppfördes 1789 och finns registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Någon närmare beskrivning av byggnaden ingår inte i underlaget.
På toppen av ett två meter högt friliggande flyttblock finns minst fyra skålgropar, ungefär tre till åtta centimeter i diameter och en halv till en centimeter djupa. Den största gropen ligger närmast krönet på blockets södra del. Platsen besiktigades av Claes Varenius den 30 september 1985.
På en sandstrand vid Sommen hittades 1926 tre människoskelett, som då bedömdes vara omkring fyrtio år gamla eller äldre. Skelettens läge tydde på att de begravda personerna verkligen jordats. Att gravläggningen skett utanför kyrkogården fick vid tillfället ge upphov till förmodan att pesten låg bakom.
Bebyggelselämningen utgörs av två husgrunder, varav den ena har ett spisröse. På platsen växer fruktträd som minner om den forna bosättningen. Svartmålen avfolkades 1936.
Grottan är omkring femton meter lång och fem meter bred och ligger under ett överskjutande berg. Berget har förvittrat så att det numera tycks vila på fyra breda och höga stenpelare. Efter dessa formationer bär höjden namnet Pelareberget.
Torpet omfattar en husgrund på syllstensgrund med källargrop och ett centralt placerat spisröse mot östra långsidan. Kring bostadshuset finns tre uthusgrunder, däribland lämningen efter en ladugård cirka 28 meter mot nordväst. Ungefär 42 meter söder om husgrunden ligger en jordkällare med ingång i norr och en svalgång.
Vägmärket är en stenstolpe med fyrsidigt tvärsnitt, ungefär 0,95 meter hög och 0,30 meter bred vid basen. Mot söder bär den inskriptionen 25, som anger avståndet i kilometer.
Blocket är ett så kallat jättekast, ett stort flyttblock som enligt traditionen ska ha slungats av en jätte i Häradsmålen i Malexander socken mot jätten Tumbe i Tumbo i samma socken.
Bebyggelselämningen består av en husgrund med spisröse samt en källargrund. På platsen växer rikligt med fruktträd och prydnadsbuskar från den forna gården. Enligt en skylt uppsatt av Malexanders hembygdsförening avfolkades stället 1933.
Inom området ligger tolv odlings- eller röjningsrösen med oregelbunden rund form. Stenmaterialet är övervägande mindre, men enstaka större block förekommer, och i ett av rösena finns även en del tegel. Rösenas form och det stora avståndet mellan dem talar mot att det skulle röra sig om stensättningar.
Bebyggelselämningen utgörs av en husgrund med spisröse. På platsen står enstaka yngre fruktträd, en krusbärsbuske och några stora björkar. Blommedal avfolkades under 1880-talet.
Bebyggelselämningen består av två husgrunder, varav den ena har ett spisröse. På platsen står två numera döda fruktträd. Enligt en skylt uppsatt av Malexanders hembygdsförening avfolkades stället 1917.
Bebyggelselämningen utgörs av en husgrund. På platsen växer enstaka fruktträd och en oxel som minner om bosättningen. Dalen avfolkades någon gång omkring 1860–1880.
Bebyggelselämningen består av en husgrund med spisröse. Enligt en skylt från Malexanders hembygdsförening var stället en backstuga under Tumbo, som avfolkades 1898. Någon reliktvegetation finns inte kvar på platsen.
Gränsmärket är en sten med fyrsidigt tvärsnitt, cirka 1,2 meter hög och 0,4 meter bred vid basen. Åt nordost bär den inskriptionen YDRE och åt sydost GÖSTRING, namnen på två härader. Stenen har flyttats och dess ursprungliga plats är inte känd.
På platsen finns en gränssten omkring 0,75 meter hög med inskriptioner åt öster och väster. Cirka 225 meter därifrån står ytterligare en rest sten med tresidigt tvärsnitt, sannolikt också en gränssten. Båda tycks ha hört till samma gräns mellan Bålsnäs och Högbo.
Bebyggelselämningen utgörs av en husgrund med spisröse. På platsen växer syrener och en del fruktträd som minner om torpet. Marken brukades fram till och med 1926.
Bebyggelselämningen består av en husgrund med spisröse. Stället avfolkades 1893. Någon närmare beskrivning ingår inte i underlaget.
På platsen står en gränssten omkring 0,75 meter hög med inskriptioner åt öster och väster. Ungefär 225 meter därifrån finns ytterligare en rest sten med tresidigt tvärsnitt, troligen också en gränssten. Båda antas ha markerat samma gräns mellan Bålsnäs och Högbo.
Vid en bäck sydost om Dammstugugölen ligger en kvarnlämning. Cirka tjugo meter mot nordväst finns en dammvall som hört samman med kvarndriften.
Bebyggelselämningen består av en husgrund med spisröse. Enligt en skylt uppsatt av Malexanders hembygdsförening var stället en backstuga som avfolkades 1895. På platsen står enstaka döda fruktträd.
Lämningen är en hög formation omkring sju meter i diameter, uppbyggd av sand och grus som är blandat med kol och salt. I mitten ligger en lös sten på ungefär tre decimeter. Ytan är ojämn och platsen är bevuxen med björkar, en stubbe och en ung tall.
Vid en bäck sydost om Dammstugugölen ligger en kvarnlämning. Cirka tjugo meter mot nordväst finns en dammvall som hört till anläggningen.
Väghållningstavlan av trä bar enligt 1947 års inventering inskriptionen No 22 för Bålnäs. Vid en besiktning 1981 kunde märket inte återfinnas och är fortsatt försvunnet.