Upptäck Karlstad till fots: 106 sevärdheter med karta, historia och berättelser — en gratis självguidad stadsvandring.
1. Alsters herrgård
museum
Alsters herrgård är en herrgårdsbyggnad i Alster, Karlstads kommun i Värmlands län. Det är födelseplatsen för diktaren Gustaf Fröding, som föddes på herrgården den 22 augusti 1860. Alsters herrgård drivs idag som en minnesgård över Gustaf Fröding och är öppen för allmänheten dagligen i maj–september. Ett flertal verksamheter finns i anslutning till herrgården, såsom café, butiker och utställningar. Nära Alsters herrgård rinner Alsterån ut i Vänern.
Källa: Wikidata/Wikipedia
2. Mariebergsskogen
Naturreservat
Mariebergsskogen är en stadspark i Karlstad. Parken skänktes till Karlstad stad 1896 av doktor Conrad Höök. 1925 flyttades kulturbyggnader hit från olika delar av Värmland och bildade därmed ett friluftsmuseum. Mariebergsskogen har också byggts ut under 2000-talet med Naturum Värmland.
Källa: Wikidata/Wikipedia
3. Vår Fru av Rosenkransens katolska kyrka
Kyrka
Vår Fru av Rosenkransens katolska kyrka (tidigare Tabernaklet och Baptistkyrkan) är en kyrkobyggnad i hörnet av Eneströmsgatan och Tingvallagatan i stadsdelen Tingvallastaden i Karlstad.
Källa: Wikidata/Wikipedia
4. Betlehemskyrkan
Kyrka
Tingvallakyrkan, tidigare Betlehemskyrkan, är en kyrka i stadsdelen Tingvalla i Karlstad.
Källa: Wikidata/Wikipedia
5. Ferlin steppar
Konst & staty
Ferlin steppar är en skulptur i cortenstål vid Stora torget i Karlstad skapad av Thomas Qvarsebo. I samband med 100-årsdagen av Nils Ferlins födelse i Karlstad beslutade Karlstads kommun 1998 att resa en skulptur. Fyra konstnärerna fick lämna förslag till en jury bestående av tre ledamöter ur kulturnämnden och två konstnärer. Juryn valde ett förslag från Ditte Reijers, varvid en av politikerna reserverade sig till förmån för förslaget från Vivianne Geijer. Kulturnämnden valde i slutändan Thomas Qvarsebos förslag. Thomas Qvarsebo hade från början tänkt sig att Ferlin skulle steppa framför en uppslagen bok, men anpassade, efter det att han blivit ombedd, den färdiga skulpturen till att istället låta Ferlin steppa på ett bord. Skulpturen invigdes den 13 juni 2002 På bordet finns inskriptionen
Källa: Wikidata/Wikipedia
6. Fredsmonumentet i Karlstad
Konst & staty
Fredsmonumentet i Karlstad står på Stora torget och är skapat av Ivar Johnsson. Skulpturen föreställer en kvinna som håller ett brutet svärd, med ena foten på huvudet av en soldat. Minnesmärket restes år 1955 till minne av den fredliga unionsupplösningen mellan Sverige och Norge år 1905. År 1945 fick stadsfullmäktige en skrivelse från Föreningen Nordens värmlandskrets angående ett monument över unionsupplösningen, som skedde i Frimurarlogens hus i Karlstad. År 1952 fick Ivar Johnsson uppdraget att förverkliga idén. I mars 1954 presenterade han ett förslag och den 23 september 1955 kunde monumentet invigas av Gustaf VI Adolf och Norges kronprins Olav. Till skulpturen hörde ursprungligen två figurer i granit som håller i Sveriges och Norges riksvapen. Dessa står sedan 1995 utanför Frimurarelogen vid Stora torget i Karlstad.
Källa: Wikidata/Wikipedia
7. Hammarö kyrka
Kyrka
Hammarö kyrka är en spånklädd timmerkyrka som tillhör Hammarö församling i Karlstads stift och ligger i Hammarö kommun i Värmland. Kyrkan ligger strax väster om Lövnäs och söder om Hammars udde vid Hammaröns norra strand. Det är omkring tre kilometer öster om centrala Skoghall.
Källa: Wikidata/Wikipedia
8. Hertig Karl (staty)
Konst & staty
Hertig Karl är en staty i centrala Karlstad föreställande Karl IX. Den invigdes den 19 juni 1926. Redan 1908 beslutade Karlstads stadsfullmäktige att en staty föreställande Karl IX skulle resas som påminnelse att han 1584 gav Karlstad stadsprivilegier. Christian Eriksson fick uppdraget att färdigställa en staty efter inrådan av Anders Zorn. Staden saknade dock pengar, och först 1924 kunde statyn beställas. Placeringen av statyn var dock inte fastlagd. Man tillverkade därför en pappersmodell som kunde flyttas runt mellan de olika föreslagna platserna. Arkitekten Ragnar Östberg var en av flera som förordade en placering framför residenset, där den färdiga bronsstatyn sedan också placerades.
Källa: Wikidata/Wikipedia
9. Jakobsbergsbron
Bro
Jakobsbergsbron, färdigställd 1929, är den mittersta och äldsta av de tre vägbroar som förbinder den värmländska skärgårdskommunen Hammarö med Karlstads kommun och resten av det svenska vägnätet. Bron är växelvis enkelriktad och belägen nära Karlstads gamla flygplats, Sommarro golfklubb, Mariebergsskogen och Centralsjukhuset i Karlstad. På Hammarösidan ansluter bron till den äldre Karlstadsvägen söderut mot Vidöåsen och Skoghall, och norrut ett kort stycke till Länsväg 236 (Hammaröleden) från Hammarö mot Karlstads östra delar och E18. Jakobsbergsbron är byggd över kommungränsen och ägs av båda kommunerna. På grund av den genare vägen mot Karlstads centrum, och Centralsjukhuset i synnerhet, i jämförelse med Hammaröleden har Värmlandstrafik visat intresse för att låta framtida busstrafik gå denna väg. En förutsättning är dock att en ny bro med högre kapacitet byggs; den skulle i så fall byggas något längre norrut för att kunna direktansluta till Hammaröleden vid en ny cirkulationsplats. På så sätt skulle delar av den hårt trafikerade Hammaröleden och vissa korsningar i Karlstad också avlastas; bron skulle också kunna bli en del av Karlstads södra ringled, om en sådan byggs. Förslagen har dock hittills fallit på ekonomiska överväganden från Hammarö kommuns sida. I stället har den befintliga bron reparerats för att bibehålla möjligheten att använda den för ambulansutryckningar från Centralsjukhuset mot Hammarö. 13 - 14 september 2010 asfalterades bron om.
Källa: Wikidata/Wikipedia
10. Norrstrandskyrkan
Kyrka
Norrstrandskyrkan är en kyrkobyggnad i Karlstads kommun som är församlingskyrka i Norrstrands församling, Karlstads stift. Den ligger i stadsdelen Sundsta.
Källa: Wikidata/Wikipedia
11. Och solen har sin gång
Konst & staty
Och solen har sin gång är en skulptur på Sandgrundsudden i Karlstad av Leo Pettersson. Skulpturen är gjord i röd bohusgranit och köptes in av Karlstads kommun efter skulpturutställningen i Museiparken 2003.
Källa: Wikidata/Wikipedia
12. Sandgrund
museum
Sandgrund är namnet på en tidigare restaurangbyggnad på Sandgrundsudden i Karlstad. Byggnaden köptes 2011 av Karlstads kommun och omvandlades till Lars Lerins konsthall.
Källa: Wikidata/Wikipedia
13. Skoghalls kyrka
Kyrka
Skoghalls kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Hammarö församling i Karlstads stift. Kyrkan ligger på en höjd i centrala Skoghall.
Källa: Wikidata/Wikipedia
14. Stora torget
Torg
I centrala Karlstad finns Stora torget, vilket är ett av Sveriges största torg. Det anlades efter den stora branden i Karlstad år 1865, då i stort sett hela Karlstad brann ner. Syftet var att förhindra framtida bränders spridning. På torget står Fredsmonumentet av bildhuggaren Ivar Johnsson, en staty föreställande en kvinna som håller ett brutet svärd. Från och med den 2 januari 1996 trafikeras Stora torget återigen av Karlstads stadsbussar.
Källa: Wikidata/Wikipedia
15. Vindarnas boning
Konst & staty
Vindarnas boning (finska: Tuulenpesä) är en fontänskulptur av den finländske konstnären Aimo Tukiainen som invigdes den 16 juni 1967 i Karlstad. Skulpturen är placerad mellan Wermland Opera och Klarälven i Klara. Konstverket överlämnades av Urho Kekkonen till den dåvarande svenske statsministern Tage Erlander som ett äreminne över de finnar som från 1500-talet kom till Sverige. Placeringen i Karlstad berodde på att många av finnarna som kom under 1500-talet slog sig ner i landskapet efter löften av Karl IX om fri jord och skattefrihet. Skulpturen väger 2 ton och är gjord i brons, är inte så stabil, varför den togs ner 1999 för att restaureras i Finland av Pauli Venäläinen, som varit medhjälpare till Tukiainen. Den 6 juni 2002 återinvigdes skulpturen.
Källa: Wikidata/Wikipedia
16. Västerstrandskyrkan
Kyrka
Västerstrandskyrkan är församlingskyrka i Västerstrands församling i stadsdelen Våxnäs i Karlstad och tillhör Karlstads stift i Svenska kyrkan. Dessutom håller EFS till i kyrkan. Kyrkan är belägen på Sixbacken i Våxnäs, precis vid avfarten från E18.
Källa: Wikidata/Wikipedia
17. Gustaf Fröding
Konst & staty
Gustaf Fröding är en staty av Gustaf Fröding vid Stora torget i Karlstad i korsningen mellan Västra Torggatan och Tingvallagatan. Statyn restes 22 augusti 1996 och är utförd av konstnären Herman Reijers. Uppförandet finansierades av insamlingsstiftelsen Gustaf Fröding som skapades 1993 av Sven-Åke Markusson tillsammans med Carlstads-gillets ålderman Per-Jan Wållgren och landshövding Ingemar Eliasson.
Källa: Wikidata/Wikipedia
18. Frödingstenen i Alster
Konst & staty
Frödingstenen i Alster skapades av bildhuggaren Christian Eriksson och restes 1921. Stenens tre motiv symboliserar olika sidor i Gustaf Frödings diktning - den lyckliga barndomen, drömmen den erotiska renlevnaden och svårmodet hos den grubblande skalden. Under skaldens porträtt på stenens södra sida citeras andra sången i "Strövtåg i hembygden": Motivet på norra sidan, prinsessan och trollet, är hämtat ur "Ett gammalt bergtroll" och den östra sidan visar mannen och kvinnan i "En morgondröm". Beslut om monumentet fattades på Värmländska ungdomsmötet i Kil 1910 och den kunde invigas på ungdomsmötet i Alster 1921, tio år efter skaldens död.
Källa: Wikidata/Wikipedia
19. Herrhagskyrkan
Kyrka
Herrhagskyrkan är en kyrkobyggnad i Karlstad i Karlstads stift. Den utgjorde stadsdelskyrka för de östra stadsdelarna av Karlstads domkyrkoförsamling. Kyrkan ligger mitt i bebyggelsen i stadsdelen Herrhagen i Karlstad, med affärer och bostäder alldeles inpå. Kyrkan såldes till Karlstads kommun 2019 och upphörde då att vara kyrka. Det officiella avslutandet skedde vid en mässa den 9 juni 2019.
Källa: Wikidata/Wikipedia
20. Rudskyrkan
Kyrka
Rudskyrkan är en kyrkobyggnad i Karlstad kommun. Den är församlingskyrka i Norrstrands församling, Karlstads stift.
Källa: Wikidata/Wikipedia
21. Kronoparkskyrkan
Kyrka
Kronoparkskyrkan är en kyrkobyggnad i Karlstad kommun i Norrstrands församling, Karlstads stift.
Källa: Wikidata/Wikipedia
22. Kroppkärrskyrkan
Kyrka
Kroppkärrskyrkan är en kyrkobyggnad i Karlstad kommun i Norrstrands församling, Karlstads stift.
Källa: Wikidata/Wikipedia
23. Pingstkyrkan, Karlstad
Kyrka
Pingstkyrkan i Karlstad är en kyrka i centrala Karlstad som ligger precis vid resecentrum. Kyrkan tillhör samfundet Pingst Fria Församlingar i Samverkan. Församlingen grundades år 1909, och har dessutom grundat flera av Pingstförsamlingarna i Värmland. Församlingen har omkring 500 medlemmar. Pastor och föreståndare sedan 2010 är Sam Wohlin.
Källa: Wikidata/Wikipedia
24. Under solen (skulptur)
Konst & staty
Under solen är en bronsskulptur av Klara Kristalova placerad i Mariebergsskogen i Karlstad. Skulpturen beställdes redan år 2001 och bekostades med medel från Folkets Hus och Parker, Mariebergsskogen AB samt Karlstads kommun, som år 2000 skänkte 25 000 kronor när Mariebergsskogen fyllde 75 år. Under solen är en lekfull och fantasieggande skulptur i patinerad brons som består av en hare, en hjort och en duva som står intill en gran med en stjärna eller sol i toppen. Skulpturen har behandlats och patinerats på olika sätt, hjortens horn och solen är förgyllda. Tanken var att skulpturen skulle placeras i anslutning till Mariebergsskogens nya lekträdgård men på grund av ombyggnationer och förseningar dröjde det dock till oktober 2006 innan skulpturen kom på plats.
Källa: Wikidata/Wikipedia
25. Kvarnbergsparken
Naturreservat
Kvarnbergsparken i Karlstad.
Källa: Wikidata/Wikipedia
26. Märrholmen
Torn
en fyr i Vänern i Hammarö kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
27. Hammarö fyr
Torn
en fyr i Vänern i Hammarö kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
28. Lambergshamnen
Torn
en fyr vid Vänern i Karlstad
Källa: Wikidata/Wikipedia
29. Gubbholmen
Naturreservat
holme i Klarälven
Källa: Wikidata/Wikipedia
30. Fantviksudde
Torn
en fyr i Karlstads kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
31. Zarah Leanders plats
Torg
Zarah Leanders plats är en plats utanför Wermland Opera i Karlstad. Efter ett beslut i Karlstads kommun i maj 2021 invigdes Zarah Leanders plats den 27 oktober samma år av kommunalrådet Eric Nilsson (KD). Estradören Mattias Enn talade och sjöng vid invigningen.
Källa: Wikidata/Wikipedia
32. Bockskär
Torn
en fyr vid Vänern i Hammarö kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
33. Karlstads hamn övre
Torn
en ensfyr i Vänern i Karlstad
Källa: Wikidata/Wikipedia
34. Karlstads hamn nedre
Torn
en ensfyr i Vänern i Karlstad
Källa: Wikidata/Wikipedia
35. Meta kapellet
Kyrka
Karlstads västra kyrkogård
Källa: Wikidata/Wikipedia
36. Nobody puts Baby in a corner
Konst & staty
konstverk av Moa och Mikaela Krestesen
Källa: Wikidata/Wikipedia
37. Uppståndelsens kapell
Kyrka
kapell i Karlstads kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
38. EXPOSITIONSHUSET
Byggnad1861–1862
Karlstads Samlings- och Expositionslokal restes på initiativ av Värmlands Hushållningssällskap och stod klar till lantbruksmötet 1862. Arkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärd hämtade inspiration från den internationella utställningsarkitektur som slog igenom med Londonutställningen 1851. Byggnaden är av tegel, putsad och ljust gulfärgad, och de omsorgsfulla lövsågerierna vittnar om Edelsvärds förkärlek för schweizerstilen. Efter en tids förfall har huset restaurerats för kontorsändamål.
Nordvästra stambanan drogs förbi residensstaden Karlstad, och stationshuset med intilliggande stinsbostad stod klart 1869 när linjen Kristinehamn–Karlstad invigdes. Först 1871 kunde hela banan mellan Stockholm och Kristiania invigas. Byggnaderna uppges vara ritade av arkitekten Hjalmar Kumlien (1837–1897), men eftersom SJ:s chefsarkitekt Adolf Wilhelm Edelsvärd godkände ritningarna har de ibland tillskrivits honom. Stationen är utförd i rött tegel och nyrenässans med hög mittrisalit, torn och klassicerande portal.
Huvudbyggnaden började uppföras i slutet av 1770-talet efter ritningar från Hovintendentsämbetet, och årtalet 1778 finns inristat i kökets spiselhäll. Den har en timmerstomme i två våningar under ett skiffertäckt tak med valmat övre fall. Fasaderna är klädda med en lockpanel av ålderdomlig typ.
Magasinet i Karlstad dateras till 1700-talet och är registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget innehåller ingen närmare beskrivning.
Geijerska, tidigare Flachska, gården består av en huvudbyggnad i två våningar med två lägre tillbyggnader och bildar tillsammans med grannfastigheterna kvarterets fasad mot Klarälven. Huvudbyggnaden har i sitt nuvarande skick från 1800-talets början en timmerstomme med lockpanel och skiffertak. Den restaurerades tillsammans med en flygel 1952–53. En uthuslänga med svalgång har tidigare hört till gården men är numera riven.
Den tvåvånings gårdsflygeln av timmer är av äldre ursprung, men flyttades till sin nuvarande plats 1891 i samband med att Mariebergsgatan, dagens Pihlgrensgatan, drogs fram i tomtgränsen mot den intilliggande Flachska gården. Vid flytten fick byggnaden sin karakteristiska panel med varierade och fantasifulla mönster samt de sirliga snickerier som präglar den än idag.
Östra flygeln är en byggnad i Karlstad med anor från 1600-talet. Den finns upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Något närmare underlag om husets historia och funktion saknas här.
Denna administrations- och kontorsbyggnad i Karlstad uppfördes 1961. Den är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Utöver detta finns inga närmare uppgifter om huset.
Värmlands museum ritades av arkitekten Cyrillus Johansson och stod klart 1929. Med sin atriumgård och detaljer som anspelar på kinesisk och japansk byggnadskonst är huset typiskt för sin upphovsman. År 1978 kompletterades norra längans gårdssida med en tillbyggnad för hiss och brandtrappa, vilket krävde att takfallet höjdes. Den träpanelklädda tillbyggnaden utformades av Scanark arkitektkontor i Karlstad.
Stall och vagnsbod är en byggnad i Karlstad daterad till 1700-talet. Den finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Ytterligare uppgifter om byggnaden saknas här.
Huset vid Hybelejens gata 4 uppfördes 1903 i fyra våningar och bär nyrenässansens formspråk. Liksom det närbelägna Sockerslottet rymmer entré och trapphus en rik utsmyckning med dekor- och plafondmåleri, utfört av konstnären Olof W Nilsson (1868–1956).
Karlstads teater från 1893 visar med sin historiserande fasadutsmyckning mycket av det sena 1800-talets arkitekturideal och formspråk. Utformningen bygger på en medveten strävan att byggnadens funktion och inre disposition ska kunna avläsas redan i det yttre. Fasaderna är putsade och vitkalkade. År 1937 byggdes teatern om till biograf, men efter en genomgripande restaurering återinvigdes den som teater 1984.
Västra flygeln är en byggnad i Karlstad som uppfördes 1784. Den är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Något ytterligare underlag om huset finns inte här.
Redan 1923 väcktes vid en gudstjänst tanken på en kyrka i stadsdelen Herrhagen, och arbetskretsar bildades för att driva bygget och lösa finansieringen. Efter tvister om var kyrkan skulle ligga inköptes till slut en tomt mitt i bebyggelsen vid Herrhagsskolan. Det rektangulära byggnadskomplexet uppfördes 1972. Ritningarna signerades av Janne Feldt (1929–1997), VD för Skanark arkitektbyrå, men upprättades i själva verket av arkitekten Inger Berggrén (född 1943).
Byggnadsnämnden fick 1865 i uppdrag att ta fram ritningar till ett nytt rådhus, och ett halvår senare antogs ett förslag av arkitekten Ernst Jacobsson från Stockholm. Rådhuset hörde till hans första arbeten. På grund av en tvist om tomten kom bygget igång först 1868, men redan i januari året därpå stod det färdigt. Den monumentala trevåningsbyggnaden är uppförd av tegel med gulputsade fasader, vita listverk och pilastrar. Den framskjutande mittrisaliten kröns av ett stort urverk som flankeras av två örnskulpturer, de så kallade Värmlandsörnarna.
Denna klockstapel i Karlstad uppfördes 1983. Den finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Närmare uppgifter om stapeln saknas här.
Västra flygeln är en byggnad i Karlstad som dateras till tiden mellan 1750 och 1830. Den är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Ytterligare underlag om huset finns inte här.
Grevgården är ett tvåvånings timmerhus med lockpanel under brutet skiffertak, uppfört 1782–84 av räntmästaren G A Sjöstedt. Huset har byggts om flera gånger, bland annat 1902 då entrén flyttades från fasaden mot Älvgatan till gårdssidan och försågs med två trapptorn. Sitt nuvarande utseende fick byggnaden 1927. Namnet Grevgården går tillbaka till mitten av 1800-talet, då gården ägdes av greve C G Löwenhielm.
Wermlandsbanken, tidigare Wermlands Provincial- och Enskilda Bank, grundades 1833. Dess huvudbyggnad vid Stora Torget uppfördes 1906–08 efter ritningar av arkitekten Ernst Wilhelm Stenhammar (1859–1927), verksam i Ferdinand Bobergs nationalromantiska anda. De naturtrogna materialen och det gedigna hantverket gör huset till ett av landets främsta exempel på denna tradition. Även den jugendinfluerade interiören visar prov på den genomarbetade arkitektur som präglade sekelskiftets påkostade bankbyggnader.
Frimurarelogens byggnad vid Stora Torget stod klar 1869, på platsen för det assembléhus som förstördes i stadsbranden 1865. Det tegelbyggda tre våningar höga huset präglas av klassicismen med rusticerad bottenvåning mot en i övrigt slätputsad, mörkgul huvudfasad med kolonner och risaliter, ritad av arkitekten J F Åbom med stadsbyggmästaren Theodor Högström. Invändigt har logesalen antikiserande utsmyckning. Rummen är kulturhistoriskt betydelsefulla som miljö för Gustaf Frödings dikt Balen och som platsen för unionsupplösningen med Norge 1905.
Denna uthus- och bostadsbyggnad är sannolikt uppförd 1882. Den är byggd av tegel, putsad och gulfärgad på tre sidor, och reser sig i en och en halv våning under ett plåttäckt sadeltak.
På Tingvallaön i centrala Karlstad omtalas en kyrka redan i en urkund från mitten av 1300-talet, kallad Tingvalla kyrka. En senare kyrka låg nere vid Klarälven, i kvarteret där Stadshotellet nu ligger, men brann ned tillsammans med större delen av staden 1616. Den återuppbyggda kyrkan invigdes 1629 på samma plats, men förstördes vid en ny brand 1719. Med tanke på brandrisk och älvens översvämningar valdes därefter en ny plats för domkyrkan, som uppfördes under 1720-talet.
Doktorsgården uppfördes sannolikt omkring 1820. Bostadshuset vid Älvgatan är byggt av timmer i två våningar med locklistpanel och har ett brutet tak. Till gården hörde tidigare även en uthuslänga, som numera är riven.
Wermlands Hypoteksförening grundades 1850 på initiativ av bergmästaren Frans von Scéele, med bland andra lundaprofessorn och blivande Karlstadsbiskopen C A Agardh som tillskyndare. Föreningens hus vid dåvarande Hamntorget och Älvgatan stod färdigt 1853 och hör till den tiotal byggnader som undgick den stora stadsbranden 1865. Det tre våningar höga stenhuset bär empirens prägel med rusticerad bottenvåning mot en slätputsad huvudfasad med pilastrar, gavelfält och gesimser. Tillsammans med husen i kvarteren Almen och Gäddan bildar det en av stadens mest värdefulla miljöer.
Karlstads läge mitt i ett delta har gjort staden till en brostad, och redan i privilegiebrevet från 1584 angavs att broar skulle byggas över både västra och östra grenen av Klarälven. Den östra bron dröjde; en träbro från 1600-talets mitt fick kort livslängd och måste ersättas. Den nuvarande stenvalvsbron byggdes sedan den tidigare träbron blivit så dålig att den hotade att rasa. Bygget inleddes 1761 och bron öppnade för trafik våren 1765, då ännu delvis med träöverbyggnader. När den helt fullbordades med stenvalv i varje öppning är oklart.
Byggnaden uppfördes 1752–59 efter ritningar av Carl Hårleman och C J Cronstedt. Förutom undervisningssalar rymde huset stiftsbibliotek och skolans kultur- och naturhistoriska samlingar, och det åttakantiga tornet var tänkt som astronomiskt observatorium. När ett nytt läroverk stod klart 1870 flyttades undervisningen dit, och museisamlingarna fördes 1929 över till Värmlands museum. Sedan även biblioteket flyttat disponeras huset i sin helhet av domkapitlet och stiftsnämnden.
Tingvallaläroverket stod färdigt 1869 med dominerande läge vid torgets östra kortsida och ritades av arkitekterna P G Sundius och C J Westergaard. Den förstnämnde tillskrivs också en betydande roll i den nya stadsplanen efter branden. Huset är uppfört av gult tegel med sockel och omfattningar av huggen sten; mittpartiet mot torget är tre våningar högt medan sidoflyglarna har två. De låga valmade taken är plåtklädda, och framför läroverket ligger en parkremsa inhägnad av ett järnstaket.
Pihlgrensgårdens huvudbyggnad restes av timmer under senare delen av 1700-talet. Sitt nuvarande utseende fick den 1840, då en övervåning byggdes på och fasaden fick en stram empireprägel med numera gulmålad lockpanel under skiffertak. Husets elva rum och kök disponerades enligt tidens borgerliga boendemönster, med sällskapsrummen förlagda till den representativa övervåningen.
Länsväsendet inrättades 1634 för att effektivisera den civila förvaltningen på regional nivå, och landshövdingarna blev ett mellanled mellan lokala självstyren och centralmakten. Med länsorganisationen växte behovet av lokaler för administration och skatteindrivning, och residensens tillkomst speglar denna utveckling. Ofta fick landshövdingarna själva ordna bostad och tjänstelokaler genom köp eller hyra. Redan på 1740-talet togs mönsterritningar för residens fram, och 1816 utfärdades en kunglig skrivelse om behovet av representativa byggnader. Residenset i Karlstad uppfördes 1869–71.
Landshövdingegården är ett vinkelbyggt, panelat bostadshus i två våningar med två tillhörande vindslängor. Byggnaden är troligen uppförd redan före stadsbranden 1752. Gården används numera delvis som representationsbyggnad för Karlstads kommun.
Tanken på en kyrka i området Viken–Kvarnberget väcktes redan 1927, och medel började samlas in. På 1950-talet ordnades en tillfällig kyrksal i en källarlokal vid Ölmegatan, medan olika placeringar diskuterades genom åren. I början av 1980-talet föreslog Karlstads kommun en tomt i kvarteret Järpen i Viken. Det L-formade komplexet uppfördes 1983 efter ritningar av arkitekten Lars-Erik Havstad vid Arkitektgruppen i Karlstad. Den livliga trafiken längs Sjömansgatan gjorde att kyrkorummet fick en sluten form utan fönster i väggarna.
Detta uthus är byggt av panelat och grönmålat trä under ett tegeltäckt sadeltak och är sannolikt uppfört 1867. En av mellanväggarna är rest av huvudbyggnadens ursprungliga ytterpanel.
I början av 1800-talet blev Sandbäckens gård fideikommiss. År 1907 såldes den till Karlstads stad, som 1912 överlämnade gården till Värmlands regemente. Byggnaden blev översteboställe från 1913 och generalboställe från 1942, och tjänar idag som boställe för militärbefälhavaren.
Fyren står söder om oljepiren i industriområdet vid Lambergshamnen i Karlstad. Enligt uppgift inrättades fyrplatsen 1951 och låg då ute på piren, medan förändringar skedde 1993. Den nuvarande fyrbyggnaden är en hög mast av stålfackverk, försedd med strålkastare och sektorsskärm.
Hyreshuset Hybelejens gata 2, kallat Sockerslottet, är ett exempel på den påkostade putsarkitektur med rikt artikulerade fasader som utmärker sekelskiftets svenska stenstad. Huset uppfördes 1898–1899 efter ritningar av stockholmsarkitekten Carl Österman (1859–1956) och bildar tillsammans med grannhuset på kvarteret Ugglan 6 några av länets mest illustrativa exempel på epoken. I entrén finns dekor- och plafondmålningar av Olof W Nilsson (1868–1956).
Detta magasin i Karlstad dateras till perioden 1700–1865. Byggnaden är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några närmare uppgifter om den finns inte här.
Denna bod i Karlstad dateras till perioden 1800–1850. Den finns upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Ytterligare underlag om boden saknas här.
Fyndet utgörs av en stockbåt som drogs upp på land den 9 augusti 1963 av dykarna Gunnar Sundin och Stig Borg, med en uppskattad vikt på 200–300 kilo. Båten sänktes åter ned och togs upp på nytt den 16 augusti samma år för att museiintendenten Gösta von Schoultz skulle kunna se den, varvid ett prov för C14-analys uppges ha tagits. Stocken hade legat i dyn och var välbevarad, men vad som sedan hände med den och analysen är oklart.
Lämningen är ett vrak av en platteka som ligger lutande i sidled, upp och ned med fören nedströms. Det påträffades i samband med direktsändningen av tv-programmet Solstakväll år 1993.
På Kanikenäset gjordes under 1800-talet lösfynd av skafthålsyxor av grönsten respektive sandsten, båda avslagna vid skafthålet och försedda med nya skafthål. Det första fyndet gjordes på 1880-talet och förvaras på Värmlands Museum, medan det andra hade ägaren E. Stålbom i Ulvsby. Sannolikt rör det sig om ett och samma fynd som bokförts dubbelt, och den exakta fyndplatsen är okänd. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och uppgifter kan saknas eller vara inaktuella.
Lämningen utgörs av en bytomt eller gårdstomt. På en lantmäteriakt från 1766 är en tomt utmärkt som brobyggarens ägor, och på kartan finns även en gård markerad.
Minnesmärket består av en röd granitpelare, 1,45 meter hög, med en kanonkula av järn på den plana ovansidan. På pelarens östra sida finns inskriptionen som berättar att här jordades lantvärnsmän som avled i Karlstad år 1808. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och uppgifter kan saknas eller vara inaktuella.
Vid besiktningen kunde minnestavlan inte återfinnas. Enligt uppgift från fru Skoglund vid Carlstads-gillet hade tavlan tillfälligt tagits ned av Föreningsbanken, som nyligen övertagit lokalerna, och skulle sättas upp igen under hösten. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och uppgifter kan saknas eller vara inaktuella.
Inom det markerade området, som möjligen är ett gravfält, finns en rest sten samt flera otydliga förhöjningar och ett antal klumpstenar. Den resta stenen är en meter hög, 0,8 meter bred vid basen och 0,5 meter tjock, och står i en stensättningsliknande, helt övertorvad förhöjning på cirka sex meter i diameter. I närområdet ligger sex till sju klumpstenar. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och uppgifter kan saknas eller vara inaktuella.
Denna stenvalvsbro är 190 meter lång, 9 meter bred och 5 meter hög, och har på mitten tolv slagna valv. Bron är murad av tuktad gnejs och kantas av svarta järnstolpar med fyrkantiga järnräcken samt tolv järnlyktor, sex på vardera sidan. Mitt på bron står två minnesstenar från 1797, vilka bär inskriptioner med namnen Gustaf IV Adolf, landshövdingen Nils Nilsson Silverskjöld och byggmästaren A. Jacobsson för Fryksdals och Kils härader. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad.
Fyndet är en grönstensklubba som 1927 hittades bland stenarna vid Drottninggatan 42. Klubban förvaras på Värmlands museum. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och uppgifter kan saknas eller vara inaktuella.
Vid platsen står flera minnesstenar. En bronsbyst på granitpelare hedrar J.A. Eklund (1863–1945), biskop, psalmdiktare och nydanare. En annan byst på pelare minner om Sveno Elfdalius Camcenius (1588–1666), med inskriptioner om att han predikade evangeliet och grundade ett gymnasium. En kalkstenshäll med järnringar bär en inskription till minne av de kända och okända församlingsbor i Karlstad som från år 1730 och närmare ett sekel framåt fick sin sista vila i domkyrkans hägn. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad.
Enligt en arkivuppgift förliste fartyget Axel den 6 december 1848 med en last av salt och styckegods. Några ytterligare detaljer finns inte redovisade.
Området rymmer minst tio vrak samt en träkonstruktion som tros härröra från en kran, alla i anslutning till en gammal obrukbar brygga. De beskrivna vraken är samtliga träpråmar, och på satellitbilder syns ytterligare några. Vrak nummer ett är cirka 18 x 5,9 meter, en platt pråm av grovt virke med hel reling, medan nummer två på cirka 17,5 x 5,4 meter är kravellbyggt och täckt av ett brädlager. Övriga pråmar är av liknande slag, flera med grovt virke som sticker upp över vattnet. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad.
Fyndet är en yxa av grönsten som hittades vid grävning efter att ett hus rivits på tomt nummer 66 i Viken. Yxan förvaras på Värmlands Museum, medan den exakta fyndplatsen är okänd. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och uppgifter kan saknas eller vara inaktuella.
Detta minnesmärke utgörs av en stenvalvsbro, 190 meter lång, 9 meter bred och 5 meter hög, med tolv slagna valv på mitten. Bron är murad av tuktad gnejs och kantas av svarta järnstolpar med fyrkantiga räcken samt tolv järnlyktor. Mitt på bron står två minnesstenar från 1797 med inskriptioner som nämner Gustaf IV Adolf, landshövdingen Nils Nilsson Silverskjöld och byggmästaren A. Jacobsson för Fryksdals och Kils härader. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad.
Lämningen avser en ångslup som tillhörde E.J. Skogström och som kantrade vid Kanikenäset den 22 juni 1903. Några närmare uppgifter finns inte redovisade.
Fyndet är en trindyxa av grönsten med ovalt tvärsnitt och slipad, rak egg. Yxan hittades 1912 på 1,5 centimeters djup inom Karlstads Mekaniska Verkstads område, och den exakta fyndplatsen är okänd. Yxan förvaras på Värmlands Museum. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad.
Gårdstomten har en utsträckning enligt karta och bekräftas av bebyggelselämningar i form av stenskodda stolphål och rustbäddar, belägna intill Sandbäckens trädgård strax norr om gården Sandbäcken. Det äldsta belägget är från år 1600, och lämningarna framkom vid en särskild utredning 2008.
Minnesmärket består av en bronsskulptur, 2,5 meter hög, på en marmorsockel. På sockelns sidor finns inskriptioner på svenska och finska som hyllar den finska nybyggarandan i Sverige, samt verkets namn Tuulenpesä – Vindarnas boning av Aimo Tukainen från 1967. En sida bär en runskriftsliknande inskription med abstrakta dekorationer. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och uppgifter kan saknas eller vara inaktuella.
Lämningen är ett luftvärnsvärn, 14 meter i diameter och 1,2 meter högt, uppbyggt av en åttkantig betongmur med tre ammunitionsfack. Centralt finns ett runt betongfundament som numera fungerar som eldstad. Kring ytterkanten löper en stenvall av sprängsten, 3 meter bred och 1,2 meter hög.
Enligt uppgift hittades 1927 en skafthålsyxa vid grundgrävning för hus 26 i Klara. Yxan är 10,7 centimeter lång, 5 centimeter bred och 3,3 centimeter tjock, och förvaras på Värmlands Museum under inventarienummer VM 78. Några närmare uppgifter om fyndplatsen finns inte.
Fyndet omfattar två yxor. Den ena är en klumpig skafthålsyxa av grönaktig grönsten med avslagen egg och stort skafthål, funnen 1846 i ett gärde öster om staden vid Herrhagen av C.H. Wallroth. Den andra är en spetsnackig yxa av ljusgrå flinta med starkt rundad egg, funnen på en gård norr om folkskolehuset vid Herrhagen. Båda yxorna förvaras på Värmlands Museum och de exakta fyndplatserna är okända. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad.
Enligt arkivuppgift var Charolina af Carlstad en tremastad blockskuta, byggd i början av 1800-talet utanför Karlstad och beskriven som Vänerns troligen största i sitt slag. På 1860-talet sattes hon på grund vid Kanikenäset sedan hon blivit så otät att nästan dubbel besättning krävdes för att hålla henne flytande genom ständig pumpning. Efter avtackling fick skrovet ligga kvar och förmultna, och resterna följde sannolikt med i mudderskoporna vid hamnutbyggnaden 1903–07.
Fyndet är ett metallföremål på 9 x 1,5 centimeter, ett råmaterial av kopparlegering avsett för förädling. Det påträffades under nuvarande marknivå vid grävning för telefonledningar i januari 2012 och kan förmodligen dateras till 1500- till 1700-tal.
Fyndet är en trindyxa av grönsten med avslagen nacke, cirkelrunt tvärsnitt och bredast eggparti samt en svag slipning. Yxan hittades i Sandbäcken 1782, och den exakta fyndplatsen är okänd. Fyndet förvaras på Värmlands Museum. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och uppgifter kan saknas eller vara inaktuella.
Monumentet består av en 2,3 meter hög granitpelare med kvadratiskt snitt och profilerad sockel, krönt av en bronsbyst. Bysten föreställer Gustav Adolf Andersson, som enligt inskriptionen grundade Karlstads Mekaniska Werkstad år 1860, och blickar mot väster. Pelaren är på norr- och södersidan smyckad med reliefhuggna smeder i arbete, och märket restes av KMW år 1947.
Vid en förundersökning och schaktkontroll 2024 framkom fjorton anläggningar, däribland stenpackningar, brand- och kulturlager, fundament och en avfallsgrop. Bland fynden fanns keramik av yngre rödgods och flintgods, kritpipsskaft, butelj- och planglas, obrända djurben och järnspikar. En arealavmätningskarta från 1865 placerar Nordholmsgård här, en gård som först nämns i Karlstads husförhörslängder 1815–1819.
På en drygt två meter hög marmorsockel står en bronsstaty som föreställer en kvinna med ett brutet svärd och ena foten på en hjälm med en dödskalle. Monumentet reser sig sammanlagt sex meter och restes av värmlänningar 1955, femtio år efter unionens fredliga upplösning. Inskriptionen lyder bland annat att fred främjar folkförståelse.
Vid pråmkanalens västra sida hittade Gösta Årkander år 1915 en trindyxa av grönsten. Yxans egg är snedslipad och bär de inristade bokstäverna FAF. Föremålet förvaras numera på Värmlands Museum, medan den exakta fyndplatsen inte är känd.