Upptäck Karlskrona till fots: 242 sevärdheter med karta, historia och berättelser — en gratis självguidad stadsvandring.
1. Wämöparken
Naturreservat
Wämöparken på Vämö är en älskad kombination av kultur, natur och nöje, och har varit ett populärt utflyktsmål i mer än ett sekel. Idén om en folkets park på platsen föddes i början av 1900-talet, och gnistan kom från en stor och lyckad hembygdsfest i Karlskrona 1908. Parken och dess kaffestuga öppnade 1910, och föreningen Wämöparken drev verksamheten under de följande decennierna med målet att inte bara erbjuda rekreation utan också samla in minnen av gammal blekingsk kultur. Hit har ett tiotal äldre byggnader från olika trakter i Blekinge flyttats för att bevaras, så att besökaren kan vandra mellan stugor och gårdar från skilda tider. Idag rymmer parken också en uppskattad djurpark med grisar, getter, kaniner och ankor, lekplatser för de minsta samt vackra vandringsleder. Det är en plats där historia, djur och natur smälter samman till en lugn dag utomhus.
2. Badplats - Långö
Sevärdhet
Bara tjugo minuters promenad från centrala Karlskrona ligger Långö badplats med sina två badvikar och stora gräsytor. En stor volleybollplan gör platsen särskilt populär bland ungdomar.
3. Björkholmen, Karlskrona
Sevärdhet
Björkholmen är Karlskronas äldsta bevarade stadsdel och en levande påminnelse om örlogstidens vardag. Här bodde förr varvsarbetarna, eftersom Karlskronavarvet ligger alldeles intill, och de första av dem kallades pillemasare. De timrade sina små låga stugor av spillvirke från flottan, ek av högsta kvalitet, vilket är skälet till att många hus står kvar i gott skick än idag. Gatorna bär namn antingen efter olika fartygstyper eller efter berömda amiraler, så att man bokstavligen vandrar genom flottans historia. När den stora stadsbranden härjade Karlskrona 1790 klarade sig Björkholmen undan lågorna, och stadsdelen är därför ett av de bästa exemplen på hur arbetarna levde under varvets storhetstid. Numera är de pittoreska kvarteren en eftertraktad och välbevarad miljö, en viktig del av världsarvet Örlogsstaden Karlskrona, där trånga gränder och blomstrande gårdar bjuder in till långsamma promenader.
4. Stortorget, Karlskrona
Sevärdhet
På Trossös högsta punkt breder Stortorget ut sig som ett av norra Europas största torg, en öppen yta som vittnar om de stora ambitionerna när staden ritades. När den nya stadsplanen fastställdes 1683 arbetade Erik Dahlbergh tillsammans med Tessin den äldre och Carl Magnus Stuart, och de hämtade idéer från den romerska barocken: ett monumentalt torg, breda raka gator och kvarter i strikt rutmönster. Här samlades den civila stadens viktigaste funktioner, religion och rättskipning, kring ett centrum högt över hamnen. Mitt på torget reser sig statyn av Karl XI, mannen som bara tjugofyra år gammal fick ge namn åt Sveriges nya stolthet i det nyligen erövrade Blekinge. Statyn blev folkkär genom Selma Lagerlöfs Nils Holgersson. Runt torget står Fredrikskyrkan och Trefaldighetskyrkan vända mot varandra, och tillsammans bildar de en av landets mest helgjutna barockmiljöer.
5. Bastion Aurora, Karlskrona
Sevärdhet
Bastion Aurora färdigställdes omkring 1704 och utgör en av de tydligaste resterna av Karlskronas tänkta befästningsring. I stads- och befästningsplanen från 1683, utarbetad av krigsrådet Erik Dahlbergh och generalkvartermästaren Carl Magnus Stuart, ingick sex bastioner som skulle omsluta stadens centrala delar. Av brist på pengar och tid byggdes dock bara tre: Kungshall, Drottningshall och Aurora. Bastion Aurora är försedd med ett täckt galleri med kanonöppningar och en kasematt med ett litet klocktorn på sitt norra hörn. I början av 1750-talet uppfördes baracker inne i bastionen för de handelssjömän som tidvis togs in i flottans tjänst, och 1756 övertogs lokalerna av flottans sjukhus, som blev kvar där ända till slutet av 1800-talet. Idag öppnas bastionen, en del av den gamla muren kring örlogsvarvet, ofta för olika arrangemang som större musikkonserter, och utgör en stämningsfull historisk kuliss vid Kungsbron.
6. Fredrikskyrkan, Karlskrona
Kyrka
Mitt på Stortorget lyser Fredrikskyrkan med sin gula fasad och sina två torn, en av den svenska barockens praktfullaste skapelser. Ritningarna gjordes redan på 1690-talet av rikets dåvarande överarkitekt Nicodemus Tessin den yngre, och kyrkan blev hans största kyrkobygge. Som förebild för fasaden tog han Santa Trinità dei Monti i Rom, vilket märks i den italienska elegansen. Grunden lades 1720 och stod färdig året därpå, men först 1744 kunde kyrkan invigas, då i närvaro av kronprins Adolf Fredrik och prinsessan Lovisa Ulrika. Namnet hedrar kung Fredrik I. Tornen var ursprungligen tänkta att kröna med spiror, men dessa kom på plats först 1758. Inuti möts besökaren av ett ljust och högrest kyrkorum, planerat som en basilika i form av ett latinskt kors. Kyrkan ingår i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona, infört på UNESCO:s lista 1998.
7. Kungsholms fort
Slott
Vid det smala inloppet till Karlskronas skärgård, mellan öarna Aspö och Tjurkö, ligger Kungsholms fort och bevakar farleden in mot flottbasen. Anläggningen brukar kallas världens äldsta kontinuerligt befästa militära plats och har varit i bruk i över trehundra år. Bygget inleddes på Karl XI:s order, och redan i juli 1680 stod de första kanonerna på plats. Den ursprungliga femuddiga bastionsbefästningen ritades av Erik Dahlbergh, samme man som lade ut stadens gatunät. Arbetet pågick fram till 1741 då fästningen färdigställdes som ett sjökastell. Under 1820-talet moderniserades den och fick sitt nuvarande utseende med den karakteristiska kärntornsbyggnaden, hamnbassängen och vaktbyggnaderna. På 1870-talet förstärktes fortet med jordvallar och torra gravar för att stå emot den nya tidens räfflade kanoner. Området är fortfarande militärt och besöks med guidad båttur från staden.
8. Stumholmen, Karlskrona
Sevärdhet
I över trehundra år var Stumholmen ett stängt militärt område dit allmänheten saknade tillträde. Redan från 1683 användes ön som segelflottans förrådsplats och magasinsö, en plats där flottans utrustning, proviant och materiel förvarades inom murarna. Här uppfördes en rad byggnader som kompletterade örlogsvarvet på Trossö, och spåren av denna verksamhet präglar fortfarande ön med sina ljusgula längor och sin strama planering. Först 1993 öppnades Stumholmen för den civila staden och förvandlades till en av Karlskronas mest uppskattade stadsdelar. Idag samsas den gamla flottbebyggelsen med bostäder, grönska och en populär badplats, och längst ut på en pir ligger Marinmuseum som öppnade i sin nuvarande byggnad 1997. Att vandra över Stumholmen är att röra sig genom örlogsstadens historia, från sluten militärzon till öppet promenadstråk vid vattnet, och hela ön ingår i världsarvet.
9. Karlskrona rådhus
Sevärdhet
Karlskrona rådhus är en av de monumentala byggnader som ger Stortorget dess högtidliga inramning, och här har idag Blekinge tingsrätt sitt säte. Tankar på ett rådhus fanns med redan i den ursprungliga stadsplanen från 1683, men bygget kom igång på allvar först efter den förödande stadsbranden 1790. Rådhuset stod färdigt 1798, och som trolig arkitekt nämns Thure Wennberg. Byggnaden uppfördes i nyklassicistisk stil med stram och balanserad form, väl anpassad till torgets stora skala. Vid om- och tillbyggnader 1905 och 1915, efter ritningar av Gustaf Adolf Lindberg, tillkom den portik mot torget som idag pryder fasaden. Samma tillbyggnader gjorde rådhuset till en sluten fyrkant med kringbyggd innergård, den utformning huset har än idag. Som en del av Örlogsstaden Karlskrona, upptagen på UNESCO:s världsarvslista 1998, hör rådhuset till de byggnader som tillsammans speglar stadens roll som centrum för rättskipning.
10. Repslagarbanan, Karlskrona
Sevärdhet
På Karlskrona örlogsvarv ligger en av världsarvets mest häpnadsväckande byggnader: repslagarbanan från 1690, med sin längd på trehundra meter Sveriges längsta byggnad i trä. Bygget hör till den intensiva uppbyggnaden av varvet under 1690-talet, då även stapelbäddar, smedjor, snickerier och bildhuggarverkstäder restes för att förse flottan med fartyg. I den oändligt långa träbyggnaden, vars gavlar murades i tegel med putsad fasad, slogs rep, tågvirke och linor för örlogsskeppens behov. Varje segelfartyg krävde åtskilliga kilometer rep för att fungera, från grova ankartrossar till finare linor i riggen, och en bana av denna längd behövdes för att kunna spinna de allra längsta tågvirkena i ett stycke. Att gå längs byggnadens fasad ger en konkret känsla för flottans enorma materielbehov och för den hantverksskicklighet som krävdes. Repslagarbanan är ett av örlogsvarvets verkliga klenoder och en bärande del av världsarvet.
11. Trefaldighetskyrkan, Karlskrona
Kyrka
Vid Stortorget står Heliga Trefaldighets kyrka, i folkmun kallad Tyska kyrkan eftersom den fram till 1800-talets mitt tillhörde Karlskronas tyska församling. Den ovanliga runda formen går tillbaka på ritningar av Nicodemus Tessin den yngre, som hämtade inspiration från Pantheon i Rom och därmed gav staden en av få svenska kyrkor i denna form. Bygget inleddes 1697 och kyrkan invigdes 1709, om än ännu ofärdig. Församlingen hade bildats 1689 och bestod fram till 1847, då den uppgick i stadsförsamlingen. Den stora stadsbranden 1790 ödelade kyrkan så att endast murarna stod kvar som en ruin. Återuppbyggnaden skedde efter Olof Tempelmans ritningar, och den nya kupolen utformades i nyklassicistisk anda. Tillsammans med Fredrikskyrkan räknas Trefaldighetskyrkan till de främsta monumenten över klassisk romersk barock i Sverige.
12. Amiralitetskyrkan Ulrica Pia
Kyrka
Amiralitetskyrkan Ulrica Pia hör till Sveriges största träkyrkor. Den restes snabbt som ett provisorium för amiralitetsförsamlingen och invigdes 1685, bara år efter att den togs med i Karlskronas första stads- och befästningsplan. Centralkyrkan i trä, som tros vara ritad av Erik Dahlbergh, rymde omkring 4 000 personer.
13. Drottningskärs kastell
Slott
På skäret Drottningskär utanför Aspö reser sig ett av den svenska befästningskonstens mästerverk. Kastellet började byggas 1680 som en följd av Karl XI:s beslut att flytta flottans huvudbas till Blekinge och grunda Karlskrona, och bakom ritningarna stod ingenjören och arkitekten Erik Dahlbergh. Anläggningen restes i etapper ända till 1769. Dess kärna är ett tre våningar högt kärntorn för kanoner och manskap, omgivet av fyra bastioner uppkallade efter svenska drottningar: Maria, Hedvig, Ulrica och Christina. Konstruktionen lät kanoner placeras i tre nivåer, så att hela fyrtiofyra pjäser samtidigt kunde beskjuta fientliga fartyg som närmade sig inloppet. Fram till 1820-talet var Drottningskär den yttre försvarslinjens huvudfäste, innan rollen togs över av Kungsholms fort. Eftersom kastellet aldrig utsattes för beskjutning är det idag exceptionellt välbevarat och har varit statligt byggnadsminne sedan 1935.
14. Rosenbom
Sevärdhet
Utanför kyrkan i Karlskrona står den berömda fattigbössan Rosenbom, formad som en båtsman. Figuren snidades av amiralitetsbildhuggaren Johan Törnström och har blivit en av stadens mest kända symboler.
15. The Admiralty park
Naturreservat1890
The Admiralty Park in the days of its youth! Nowadays, the park is a magnificent green oasis but the view was definitely better before. In the picture, we can not only see the Admiralty Clock tower in all its glory, but also the entrance to the railway tunnel that stretches from the south under Stortorget and ends at Hoglands park on the northern part of Trossö. We glimpse the roof of the Holy Trinity Church and the clear silhouette of Fredrikskyrkan in the background. Picture: Blekinge museum archives
Årtal: 1890
Historisk plats ur Be Here Then
16. Ristorgsbacken - The Leaf market
Sevärdhet1900
The Leaf market is a traditional market that takes place the day before Midsummer's Eve on Stortorget and nearby streets. Similar festivities have existed in Karlskrona for about 220 years and from 1871 they have been called the Leaf market. In the past, people bought large bundles of birch leaves and giant oak leaf wreaths to decorate their homes for the Midsummer celebration. Even today, you can buy flower wreaths on Ristorgsbacken the day before Midsummer's Eve. In the background you can see the Town Hall, which since the picture was taken, around the turn of the last century, almost has double its size. Look for the characteristic blue collars among the visitors. Photo: Blekinge museum archives
Årtal: 1900
Historisk plats ur Be Here Then
17. Church of the Holy trinity & The Old water tower
Sevärdhet1900
When Karlskrona was founded in 1680, a lot of labor was needed to build the city. This attracted many German citizens and after just a few years a German parish was founded. The Holy Trinity Church seen in the picture was inaugurated in 1709, but it took another 40 years before the construction was completely finished. The church is also called the German Church by most people in Karlskrona even today, even though it s more than 150 years since we had a German congregation here. Next to the church lies the Old water tower (also called the Water castle), which was built in the 1860s as a water reserve to secure the water supply to central Karlskrona, which had been a major problem since the city was founded. In modern times, the water tower has housed a restaurant, kiosk anda a art museum during different periods. Picture: Blekinge museum archives
Årtal: 1900
Historisk plats ur Be Here Then
18. Borgmästarekajen Grevagården
Sevärdhet1900
The beautiful area around Borgmästarekajen has for a long time been a populare area for pedestirians enjoying the sea view and magical sunsets. On this picture we can see the Wachtmeister Palace and surrounding buildings during the beginning of the 20th Century. From the 1970 s the Palace (also called Grevaregården) is a part of the Blekinge regional Museum and during Summer 2020 a new World Heritage exhibition opened in this beautiful estate. The perfect place to start exploring the World Heritage City Karlskrona! Photo: Blekinge museum archives
Årtal: 1900
Historisk plats ur Be Here Then
19. Chapmansplan The Enclosure wall
Sevärdhet1900
When the Five finger Dry docks where buildt from mid 18th Century, the Shipyard area was significant larger. The Enclosure wall was bas buildt during 1830-1838, and the main purpuse was to seperate the civilian part of the City from the military area . The wall still has the same purpuse and is a military protected object. The picture shows The Chapmanplan area in the beginning of the 20th Century. To the right, there used to be a green park with large trees. In the background we can see some of the traditional wooden houses on Björkholmen (The oldest civilian part of the City). Many of them were demolished in the 1970s to make way for more modern ones. Picture: Blekinge museum archives
Årtal: 1900
Historisk plats ur Be Here Then
20. The Crown bakery Stumholmen
Sevärdhet1901
Until 1991, the island of Stumholmen was part of the the Naval Base of Karlskrona and closed to the public. On the island there were, among other things, clothing workshop, shooting range, boat storage and a Crown jail. Another important function was the Crown bakery, built in the 1730s . This is the building to the right after the bridge. Ship s crust for the Swedish Baltic Fleet's ships and soft bread called "Ankarstock" for use ashore was baked here. During 1864, the building got a new function as a grain warehouse and housing for employees when the new Crown bakery was built elsewhere on Stumholmen. Even today, the building is used as a residence and this is one of the old houses that was incorporated into the planning when Stumholmen hosted the housing fair "Bo-93". Photo: Blekinge museum archives
Årtal: 1901
Historisk plats ur Be Here Then
21. Krister Hornsgatan Björkholmen
Sevärdhet1905
Björkholmen is, as the name suggests, a district built on an islet. Nowhere is this to be seen as clearly as on the double street Krister Hornsgatan, which is divided by an area with flat cliffs and typical archipelago flora. Of course, some of all the birches that the island originally got its name from also grows here. Over the years, the area has been used extensively by the residents for various activities, especially by children whose trousers were worn shiny on one of the rock slabs that are still used as a slide. Photo: Blekinge Museum archives
Årtal: 1905
Historisk plats ur Be Here Then
22. Kungsbron - View towards Stumholmen
Bro1905
Kungsbron is official/Royal entrance to Karlskrona - which is clearly noticeable in the stately environment. The picture was probably taken around 1905, and the biggest difference from today is the lack of buildings on the southern part of Stumholmen/ Kungshall. 2 armored ships and a beautiful sailing ship (possibly the Navy's school ship Gladan) are anchored on the ridge and forms a beautiful background. At the pier we see two passenger ships with by both sailing power and steam engine wich was common at this time. Not to forget, the sails of a typical Blekingeeka can also be seen - perhaps they are on their way into the city to sell herring.... Picture: Blekinge museum archives
Årtal: 1905
Historisk plats ur Be Here Then
23. Björkholmen - the High rise buildning
Sevärdhet1925
Kanolds Monark Chocolate fick vid fototillfället pryda gaveln på Björkholmens enda höghus. Området är annars mest känt för sina små båtsmansstugor i olika färger som trängs sida vid sida på de trånga gatorna som alla har namn med anknytning till kända profiler från Flottan (sträckning öster/väster) samt båttyper (norr/söder) och detta är Karlskronas äldsta stadsdel. At the time of the photo, Kanold's Monark Chocolate decorated the gable of Björkholmen's only high-rise building. The area is otherwise best known for its small boatmen's cabins in different colors lying crowded side by side on the narrow streets that all have names related to known profiles from the Navy (east / west) and boat types (north / south) and this is Karlskrona's oldest residential city area. Photo: Blekinge museum archives
Årtal: 1925
Historisk plats ur Be Here Then
24. Alamedan Kungsbron
Bro1930
Since the middle of the 19th century, this street has been called Alamedan. It is said to be due to the fact that the Fleet's expedition ships, the frigate Josephine and the corvette Carlskrona, were in Gibraltar for periods in 1844. There the crew fell in love with an alameda and described it as "an invaluable promenade" with exotic trees and flowering shrubs. The word itself is distorted from Spanish and means "street lined with trees". However, it took until 1941 before the official name change was made, from östra Amiralitetsgatan to Alamedan. Where Alamedan converges with Kungsbron lies the beautiful Hollströmska ware house - but without the beautiful waiting cure for archipelago traffic that we can see in the picture. This would have been nice to keep as this place is still served by archipelago boats and tender boats from cruise ships. Note the absence of the Wachtmeister statue, which was inaugurated shortly after the picture was taken, during the city's 250th anniversary. Picture: Blekinge museum archives
Årtal: 1930
Historisk plats ur Be Here Then
25. Galérgatan Björkholmen
Sevärdhet1937
During the 1960s and 70s about half of the old quarters on Björkholmen where demolished, while the rest are more or less intact and looks the same as they have done for the past 100 years. This part of Gal rgatan reminds us clearly about former decades. Unnecessary facts: In these small cottages it was quite commen for a family with 3-5 children to live - imagine how crowded they must have slept. Picture: Blekinge museum archives
Årtal: 1937
Historisk plats ur Be Here Then
26. Kyrkogatan the Fredriks Church
Sevärdhet1939
The street Kyrkogatan has changed very little since this picture was taken in 1939. The biggest different is that the smaller buildings on the northern side has been replaced with larger rental properties during the 1960s. On top of the street lies the Fredriks Church, which has given the street its name. Kyrkogatan = Church street. Picture: Blekinge museum archives
Årtal: 1939
Historisk plats ur Be Here Then
27. The Admiralty Clock tower
Sevärdhet1939
The wooden houses on Varvsgatan is unfortunately long gone, but the beauriful Admiralty Clock tower, that was built 1699, is still standing proud in its place in the Admiralty park. The purpuse of the Clock tower was from the beginning to give the right time to the workers at the old Naval shipyard, and by doing so streamlining the work. South of the Clock tower, it had once been planned to build a large stone church that would replace the Karlskrona Admiralty Parish's wooden church, the Admiralty Church. The church was never completed and the wooden church instead became the parish's permanent church and is still so today. However, it was not until 1909 that the bell was used as church bell for the Admiralty Church. Photo: Blekinge museum archive
Årtal: 1939
Historisk plats ur Be Here Then
28. Main entrance Karlskrona Shipyard
Sevärdhet1940
The Main entrance to Karlskrona Shipyard was for many years the Gate no 17 on the Admirality street. Through this gate many ship yard worker (also called "Pillimausare") entered. The picture is probably taken a Friday afternoon during the 1940s, with the workers all dressed up and ready for a night on the town. Picture: Blekinge museum archives
Årtal: 1940
Historisk plats ur Be Here Then
29. Karl XI statue Stortorget
Torg1948
In the picture we can see the statue of the city's founder, after which Karlskrona has got its proud name - King Charles XI (1655-1697). Karlskrona was founded in 1680 and the main reason was the need for an ice-free port for the Swedish fleet in the southern part of the Baltic Sea. This to protect the the newly added land areas Blekinge, Skåne, Halland and Bohuslän from the Danes. After careful consideration, the island of Trossö was chosen and the new city of Karlskrona was built here. What do you think the King would have said about the exotic palm trees surrounding him in the picture? And what does the man in the tailcoat, standing at the base of the pedestal, doing? Maybe he's looking for the treasure that is said to be buried under the statue? Photo: Blekinge museums archives
Årtal: 1948
Historisk plats ur Be Here Then
30. The Fredriks Church Stortorget
Torg1950
The Fredriks Church on Karlskrona s Great square was inaugurated in 1744 and is named after King Fredrik I. The exterior is still not completed according to the original drawings by Nicodemus Tessin t.y. The towers do not have their spiers and the statues that would stand in the niches were never installed. During 2015 2018, an extensive interior renovation was carried out, under the direction of the Danish restoration architect Ole Drachmann, with the vision of creating a multifunctional church room in the baroque church. It is one of the most extensive renovations of a Swedish church ever. Did you know that The Great square (Stortorget) is one of Europe's largest paved squares and measures as much as 20,000 sqm incl. the buildings on it. Picture: Blekinge museum archives
Årtal: 1950
Historisk plats ur Be Here Then
31. Fregattgatan Björkholmen
Sevärdhet1955
Only the last 2 houses in this row on Fregattgatan has been replaced with a larger villa during the 1960s. Otherwise the recognition factor is large here and you can understand why the area is an important part of the World Heritage of Karlskrona. Picture: Blekinge museum archives
Årtal: 1955
Historisk plats ur Be Here Then
32. The Playground at Björkholmen
Sevärdhet1967
From a block of flats to villas - the blue and green houses that now dominates this side of Björkholmen has become a wellknown landmark. The playground in the foreground has been a popular place for the past 60 years - though now in a different shape. Photo: Blekinge museum archives
Årtal: 1967
Historisk plats ur Be Here Then
33. Admiralty Church Eastern side
Sevärdhet1973
The Royal Admiralty Parish in Karlskrona was founded in 1681, 1 year after Karlskrona was established. The parish is one of five non-territorial parishes in Sweden. This means that the members of the parish are connected to the congregation due to. professional affiliation (military assembly) and not depending on where they live, which is most common in Sweden. The Admiralty Church was built as a temporary structure, the intention was that a much larger stone church would be built adjacent to where the Admiralty Clocktower is located. During the middle of the 19th century, however, it became clear that this would not happen and a major renovation of the Admiralty Church Ulrica Pia was carried out instead, and at that time the church was painted yellow and given baroque details. In 1974 it was decided that the church would be painted red again as it was from the beginning. Picture: Blekinge museum archives
Årtal: 1973
Historisk plats ur Be Here Then
34. The Crown jail and the Sloop- & longboat shead
Sevärdhet1991
More information will come Picture: Blekinge museum archives
Årtal: 1991
Historisk plats ur Be Here Then
35. The Naval Museum
museum1992
It started already in the 18th century with two pattern and model chambers inside the Karlskrona Fleet Base. This was the basis for what we today call the Naval Museum (Marinmuseum), one of Sweden's most appreciated tourist destinations. In 1997, the Naval Museum moved into a completely unique building located on a 145 meter long pier in the water on the island of Stumholmen, with an underwater tunnel from which you can see an old shipwreck. In 2014, the museum was expanded with a submarine hall in which you can view the Swedish submarine weapon's first submarine "The Shark" and the Cold War submarine "Neptune". The Naval Museum also has several other ships, including the minesweeper Bremön from the 1940s and the Full rigger Jarramas, launched in 1900, which are moored at the museum's pier. In the picture taken in the early 1990s, you can see piling work prior to the construction of the new museum building. Picture: Blekinge museum archives
Årtal: 1992
Historisk plats ur Be Here Then
36. Skärva herrgård
Byggnad
Skärva herrgård är det lantställe, som skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman lät uppföra på fastlandet, strax nordväst om Karlskrona och öster om Nättraby. Herrgården uppfördes efter ritningar av Carl August Ehrensvärd. Den ingår också i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona, ligger inom Skärva naturreservat, och är privatägd.
Källa: Wikidata/Wikipedia
37. Tromtö herrgård
Byggnad
Tromtö herrgård är en herrgård i Förkärla socken, Ronneby kommun. Herrgården ligger på en liten ö, fem kilometer väster om Karlskrona. Gården blev 1687 säteri för generalamiralen Hans Wachtmeister och hans släkt. Numera tillhör Tromtö herrgård Johannishus godsförvaltning AB. Herrgården blev byggnadsminne 4 juni 1986.
Källa: Wikidata/Wikipedia
38. Aspö kyrka
Kyrka
Aspö kyrka i Karlskrona-Aspö församling ligger på ön Aspö i Karlskrona kommun, Blekinge, Lunds stift. Kyrkan ligger på öns västra sida. 2,8 kilometer öster om kyrkan, på öns motsatta strand, mot Aspösund, finns en gammal begravningsplats.
Källa: Wikidata/Wikipedia
39. Emanuelskyrkan
Kyrka
Emanuelskyrkan, även kallad Metodistkyrkan, är en kyrka i Karlskrona, som ligger på hörnet av Skomakaregatan och Styrmansgatan.
Källa: Wikidata/Wikipedia
40. Hoglands park
Naturreservat
Hoglands park är en park i Karlskrona. Den används för omkring tio arrangemang per år, där första majtåg och julmarknader är exempel på arrangemang. Det ryms en lekplats, vilken är handikappsanpassad, sittmöjligheter samt serveringar. Sedan 2009 befinner sig parken i ombyggnation. Tanken är att en del av den traditionella växtligheten, som fanns under parkens ungdomsår, åter ska flytta in och det planeras en ny scen med kafé. Utöver det finns planer på nya sittplatser i hela Hoglands park och en del av växtligheten ska genom små växthusartade glashus även kunna blomma över vintertid.
Källa: Wikidata/Wikipedia
41. Kungsmarkskyrkan
Kyrka
Kungsmarkskyrkan är en kyrka belägen i Kungsmarken i Karlskrona. Den började uppföras 1974 och invigdes året därpå 2 augusti 1975, då under stora protester från Sunnadalskolans elever som tidigare använt marken för rekreation. Arkitekt var Anders Berglund, Värnamo. Kyrkan rymmer cirka 250 personer. Korset inne i kyrksalen är gjort i keramik av Karlskronakonstnären Alf Jarnestad. Förutom själva kyrkosalen finns stora ytor för allmänna aktiviteter, delar av dessa har länge utnyttjas som en form av extra uppehållsrum av Sunnadalskolans elever.
Källa: Wikidata/Wikipedia
42. Möllebackskyrkan
Kyrka
Möllebackskyrkan är en EFS-kyrka i centrala Karlskrona (Stora Möllebacksgränd 5). Formellt heter församlingen Karlskrona Evangelisk-Lutherska missionsförening, men kallas i dagligt tal för EFS Möllebacken. Kyrkobyggnaden är ifrån 1961. Församlingen har dock anor från 1860, då man samlades varje söndag i en lokal på Hantverkaregatan för att fira gudstjänst tillsammans.
Källa: Wikidata/Wikipedia
43. Nättraby kyrka
Kyrka
Nättraby kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Nättraby-Hasslö församling, Lunds stift och Karlskrona kommun. Den ligger centralt i Nättraby öster om Nättrabyån. På sommaren kan man åka med båten Axel från centrala Karlskrona upp längs Nättrabyån och fram till kyrkan där båten lägger till på andra sidan bron, mittemot kyrkan. På kyrkogården är flera kända personer begravna, bland dem skeppkonstruktören överste Johan Aron af Borneman samt bonden Vittus Andersson, som begravdes år 1688 och en minnessten är uppsatt över graven. En klockstapel från 1786 står på en kulle utanför kyrkogården.
Källa: Wikidata/Wikipedia
44. Tjurkö kyrka
Kyrka
Tjurkö kyrka är en kyrkobyggnad i Karlskrona kommun som uppfördes 1876. Den är församlingskyrka i Sturkö församling, Lunds stift. Ursprungligen uppfördes den i Herrgårdsviken på Tjurkö, men 1929 flyttades den till dess nuvarande plats mellan Stenbräckagården och Tjurkö gamla skola.
Källa: Wikidata/Wikipedia
45. Godnatt
Torn
Godnatt är ett befästningstorn som uppfördes cirka 1858–1862 utanför Karlskrona. Det är ett statligt byggnadsminne sedan 25 januari 1935. Godnatt ingår i Örlogsstaden Karlskrona som blev upptagen på Unescos världsarvslista 1998. Den är uppkallad efter namnet på det lilla skäret vars yta nästan helt upptas av befästningen. Namnet på skäret återfinns på sjökort redan från slutet av 1600-talet. Godnatt uppfördes efter förslag från major Adolf Lindman som var fortfifikationsbefälhavare i Karlskrona 1855–1859. Han menade att man behövde anlägga en inre befästningslinje på sex mindre skär ett par kilometer utanför örlogshamnen i Karlskrona, som komplement till den yttre befästningslinjen vid Kungsholms fort och Drottningskärs kastell. Av de sex befästningstornen blev dock bara två byggda, förutom Godnatt även Kurrholmens kastell. De två befästningstornen är exempel på kärntorn med tjocka murar av gråsten i vilka kanonkasematter inbyggdes, en befästningstyp som sedan medeltiden förekommit i Sverige och övriga Europa. Men dessa två torn blev redan under byggtiden omoderna. Artilleriets tekniska utveckling, bland annat med räfflade eldrör, gjorde att murverken inte kunde stå emot en beskjutning av de nya, moderna kanonerna. Befästningsplanen för Karlskrona, som omfattade ytterligare fyra liknande torn, fullföljdes därför aldrig. Arbetena på Godnatt inleddes 1858, då bland annat prins Oscar (sedermera Oscar II) lade ner den sista bottenstenen på grunden. Godnatt byggdes med en källarvåning, två batterivåningar och en öppen takvåning. Den har en femsidig form, men hörnen är fasade varför tornet framstår som tiosidigt. I tornets inre finns två spiraltrappor och plats för åtta kanoner på var och en av de täckta våningarna. Godnatt var dock bestyckat endast under en mycket begränsad tid. År 1879 inrättades en fyr, senare moderniserad till en AGA-fyr för inseglingen till Karlskrona redd i Godnatt. Under en period när fyren sköttes av en fyrvaktare var den övre batterivåningen inredd för bostäder.
Källa: Wikidata/Wikipedia
46. Karlskrona nedre
Torn
ensfyr i Karlskrona
Källa: Wikidata/Wikipedia
47. Laboratorieholmens fyr
Torn
fyr i Karlskrona
Källa: Wikidata/Wikipedia
48. Fisktorget
Torg
Fisktorget är ett torg i Karlskrona. Torget ligger vid Borgmästareviken där Grevagårdens brygga tidigare låg. Platsen har varit en viktig införselplats för varor till Karlskrona sedan staden grundades på 1600-talet, bland annat för familjen Wachtmeister på Grevagården. Torget har även varit handelsplats, bland annat för fisk och grönsaker. Under 1900-talets första hälft fanns en saluhall på området. Saluhallen ritades av August Strehlenert och uppfördes efter ett beslut av Karlskrona stadsfullmäktige 1902. Den invigdes 1904 och revs under 1951. Fisktorgets brygga är idag knutpunkt för Karlskronas skärgårdsbåtar. Från torget går även en bro till Stakholmen. Dessutom finns Blekinge museum i anslutning till torget. På torget finns Erik Höglunds bronsskulptur Fiskargumman, och sedan 2010 Pål Svenssons Bleke i diabas och gnejs.
Källa: Wikidata/Wikipedia
49. Karlskrona övre
Torn
en ensfyr i Karlskrona
Källa: Wikidata/Wikipedia
50. Västra Försänkningen
Torn
en fyr i Karlskrona kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
51. Östra Försänkningen
Torn
en fyr i Karlskrona kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
52. Kungsholms fyr
Torn
en fyr i Karlskrona kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
53. Bergaholmen
Torn
en fyr i Karlskrona kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
54. Saltöhammar
Torn
en fyr i Karlskrona kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
55. Äspeskärs fyr
Torn
en fyr i Karlskrona kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
56. Kofferdihamnen nedre
Torn
en ensfyr i Karlskrona
Källa: Wikidata/Wikipedia
57. Kofferdihamnen övre
Torn
en ensfyr i Karlskrona
Källa: Wikidata/Wikipedia
58. Karlskrona Oljehamn nedre
Torn
en ensfyr i Karlskrona
Källa: Wikidata/Wikipedia
59. Karlskrona Oljehamn övre
Torn
en ensfyr i Karlskrona
Källa: Wikidata/Wikipedia
60. Verkö fyr
Torn
en fyr i Karlskrona kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
61. Nättraby fyr
Torn
en fyr i Karlskrona kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
62. Djupasund
Torn
en fyr i Karlskrona kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
63. Tjurkö nedre
Torn
en ensfyr i Karlskrona kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
64. Tjurkö övre
Torn
en ensfyr i Karlskrona kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
65. Vämö kapell
Kyrka
Vämö kapell är ett kapell tillhörande Karlskrona stadsförsamling. Kapellet uppfördes på stadskyrkogården på Vämö i Karlskrona 1906 efter en donation på 12.000 kr av auditören Wilhelm Lindahl. Arkitekt var August Strehlenert. Från början var kapellet en kupoltäckt åttakantig byggnad med stildrag från både jugend, barock och gotik. 1966 byggdes fyra flyglar till, varpå kapellet fick sin nuvarande korsform. Inuti kapellet finns glasmålningar av firma Neumann & Vogel, Stockholm. Klockstapeln ritades av f.d. stadsarkitekt Sigge Ullén och invigdes 1967. Den har två klockor och den större av dem hängde tidigare i Estens klockboj utanför Aspö. Orgeln är byggd 1986 av Mårtenssons orgelfabrik, Lund och inköptes från Heliga Kors kyrka, Ronneby. Den har 10 stämmor fördelat på två manualer och pedal. Orgelns disposition:
Källa: Wikidata/Wikipedia
66. Ellenabben
Borgruin
Ellenabben är en befästning på Aspö i Karlskrona kommun i Blekinge. Ortnamnet skrivs även Ällenabben på Lantmäteriets kartor. Ellenabbens fort uppfördes 1900–1904 och var ett av flera befästningar på Aspö som skulle bevaka inloppet till örlogsbasen i Karlskrona. Det ligger en kilometer söder om Drottningskärs kastell som tidigare hade samma uppgift. Fortet utgick ur försvarsorganisationen som fast befästning 1959. Platsen användes dock i stridsövningar in på 1970-talet. År 1972 anlades det närliggande Batteri Ellenabben som bestod av tre 7,5 cm tornpjäs m/57-kanoner nedsprängda i berget tillsammans med kök, förråd, förläggningar och ammunitionsutrymmen. Batteriet utgick ur försvarsorganisationen år 2000. Både fortet och batteriet ägs idag av Statens fastighetsverk och är statliga byggnadsminnen.
Källa: Wikidata/Wikipedia
67. Drottningskärs fyr
Torn
en f.d. fyr i Karlskrona kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
68. Vämöviken nedre
Torn
en ensfyr i Karlskrona
Källa: Wikidata/Wikipedia
69. Vämöviken övre
Torn
en ensfyr i Karlskrona
Källa: Wikidata/Wikipedia
70. Kungsholms skjutvarningsfyr
Torn
en fyr i Karlskrona kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
71. Nättraby 88:1
Bro
Stenbro i Blekinge
Källa: Wikidata/Wikipedia
72. Vrakkyrkogården vid Ekenabben
Sevärdhet
Vrakkyrkogården vid Ekenabben är belägen i Djupasund mellan öarna Sturkö och Tjurkö i Blekinge skärgård. Vrakkyrkogården består av sex vrak från 1696–1778 som sänktes i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, för att upprätta en spärr och förhindra inpassering till Karlskrona.
Källa: Wikidata/Wikipedia
73. Kungsbron
Torg
torg i Karlskrona
Källa: Wikidata/Wikipedia
74. VAKTBYGGNAD
Byggnad1835–1835
Denna vaktbyggnad i Karlskrona uppfördes 1835 och finns upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget är knapphändigt utöver dateringen.
Varvschefsbostället i Karlskrona, som också går under namnet Chapmanbostället, uppfördes 1780. Byggnaden ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister och knyter genom sitt namn an till skeppsbyggaren af Chapman och örlogsvarvet.
Stumholmen var länge ett militärt område dit obehöriga inte hade tillträde, och för att bevaka passage och disciplin krävdes ett vakthus. Detta corps-de-garde uppfördes sannolikt under 1730-talet och ersatte en äldre, tillfällig träbyggnad från slutet av 1600-talet. Byggnaden är av sten i en våning med brant sadeltak, och dess proportioner är besläktade med sjukhuspaviljongerna på Laboratorieholmen, förmodligen ritade av J G Steuer. En beskrivning från 1781 anger att vakten bestod av fem särskilda rum.
Trolle exercishus i Karlskrona uppfördes 1895 och ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Namnet och funktionen knyter byggnaden till militär övningsverksamhet.
Detta avträde, alltså en äldre utedasslänga, i Karlskrona uppfördes 1835 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget rymmer inte mer än dateringen.
Denna förrådsbyggnad i Karlskrona uppfördes 1835 och är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Utöver dateringen är underlaget kortfattat.
Amiralitetsklockstapeln reser sig vid Amiralitetstorget och rymmer Kungliga Karlskrona amiralitetsförsamlings kyrkklockor. Från början var stapeln örlogsvarvets vällingklocka, en del av F H af Chapmans strävan att effektivisera arbetet, bland annat genom att mäta arbetarnas tid. Sedan 1986 hänger församlingens klockor även i kyrkans lanternin.
Gamla högvakten uppfördes 1821–26 som vakt- och arrestbyggnad vid örlogsvarvets huvudentré, efter ritningar av J W Gerss. Tornet på takkrönet, ibland kallat observatoriebyggnaden, ritades av A P Wallenstrand. Byggnaden byggdes delvis om 1912.
Portalkran 14, i folkmun kallad "Franska kranen", "Blå kranen" eller "Hundratonnaren", monterades från 1959 av den franska firman Applevage och togs i drift i augusti 1960. Ett tiotal franska montörer och lika många svenskar reste kranen, som väger 670 ton och kan lyfta 100 ton. Den användes för att utrusta fartyg och bistå med tunga lyft, en central uppgift i varvets arbete, och når som högst 78 meter över kajplanet. Kranen är bevarad på sin plats och löper på en lång kranbana längs kajkanten.
Vid Trossös södra strand anlades 1685–86 två kölhalningsbroar, och den västra finns kvar i restaurerat skick. Vid kölhalning hängdes fartygen med rep från riggen ner mot gångspelen på bron, så att bordläggningen under vattenlinjen blottades och kunde repareras. Intill broarna låg också öns första stapelbäddar.
På Laboratorieholmen fanns stenhus som länge tjänade som rustkammare för sjöartillerikåren. Enligt marinens byggnadsliggare förändrades de redan 1831 till kolerasjukhus, vilket är anmärkningsvärt eftersom koleran nådde Sverige och Göteborg först 1834. Beslutet fattades sannolikt sedan underrättelser nått landet om att sjukdomen sedan 1829 härjade i Ryssland och spreds vidare mot Polen och Tyskland.
Denna kanslibyggnad i Karlskrona uppfördes 1905 och finns upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Utöver dateringen och den administrativa funktionen är underlaget kortfattat.
Kruthuset på Ljungskär byggdes 1746–54 på förslag av 1724 års befästningskommission. Den batterikrönta byggnaden är uppförd av gråsten och täcktes med ett svartmålat plåttak. I krigstid kunde det så kallade fredstaket tas bort och bestyckning ställas fram på plattformen under.
Den sydöstra uthuslängan är en våning hög, timrad med rödfärgad panel och täckt av ett pulpettak. Bakom svarttjärade dörrar rymmer den tre packbodar, och intill sydvästsidan står ett mindre skjul. Byggnaden restes under 1800-talets senare del, senast 1872.
Tygmästarebostället i Karlskrona uppfördes 1780 och ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Namnet knyter byggnaden till tygmästaren, en befattning inom militärens materielförvaltning.
Detta magasin är ett vinkelbyggt uthus i en och en halv våning, uppfört av rödfärgat timmer under 1790-talet. Byggnaden har genom åren tjänat flera syften och bland annat inrymt stall.
Bostadshuset i Flensburgska gården uppfördes 1791 som en timrad och panelad byggnad i en våning under ett brutet tegeltak. Frontespisen tillkom vid en ombyggnad 1918, men i övrigt bevarar huset i stort sett sin ursprungliga rumsindelning. Av den äldsta inredningen finns bland annat två pottkakelugnar i gustaviansk stil, köksspiseln och några halvfranska dörrar kvar.
Det nordöstra uthuset är byggt av gulputsat tegel i en våning under ett sadeltak med takkupor. Under samma tak rymdes två kammare, brygghus, stall, mangelbod och tre avträden. Byggnaden restes under 1800-talets senare hälft, dock före 1872.
Denna byggnad i Karlskrona uppfördes 1864 och tjänade som läkarboställe. Den ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, och underlaget är i övrigt kortfattat.
Denna byggnad i Karlskrona uppfördes 1782 och användes som kronostall, alltså stall i statens tjänst. Den är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Huvudbyggnaden i Grevagården uppfördes 1703–05 för generalamiralen greve Hans Wachtmeister. Det är en putsad stenbyggnad under säteritak, med ett mittparti och flankerande högre paviljonger, och en dubbel fritrappa leder upp till entrén på gårdssidan. Ombyggnader gjordes 1800 och 1867, men vid en senare restaurering återställdes exteriören till ursprungligt skick. Genom en mur med port förenas huvudbyggnaden med den intilliggande förvaltarbyggnaden från 1857.
Kungshallsmagasinet uppfördes 1782–92 mitt i bastionen, ursprungligen som en tvåvåningsbyggnad av tegel med skiffertak. Plan och detaljer är signerade av Nordencreutz, och byggnaden fick en medvetet stram arkitektur i tidens ideal, med påtaglig likhet med kronomagasinet på Skeppsholmen. Bottenvåningen hade tolv järnbeslagna portar, och magasinet användes för spannmål och lakegods, det vill säga kött förvarat i saltlake.
Kanslihuset i Karlskrona uppfördes under de första decennierna av 1700-talet och ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Namnet speglar byggnadens administrativa funktion.
Denna byggnad i Karlskrona uppfördes 1836 och användes som cisternskjul. Den finns upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, och underlaget är i övrigt kortfattat.
Laboratorieholmen nämns första gången 1699 och var då tänkt som en del av det planerade befästningsverket, tillsammans med Stumholmen och Kungshall. Holmen kom dock aldrig att bli den befästning som ritats. En karta från 1752, upprättad av bromästaren och löjtnant-mekanikus I G Steuer, visar i stället fyra byggnader grupperade i parallella linjer. Steuer stod bakom flera av tidens nybyggen, bland annat kasernen vid bastion Aurora och corps-de-garde på Stumholmen.
Våghuset är en liten, kvadratisk tegelbyggnad krönt av ett pyramidformat tak, uppförd 1760–66. Byggnaden användes för vägning och ingår i Riksantikvarieämbetets förteckning över byggnadsminnen.
Den originella båtsmanskasernen på Stumholmen ritades 1841 av C E Wallenstrand vid flottans mekaniska kontor men uppfördes först 1847. Här kunde 500 båtsmän inkvarteras i två stora logement, där de sov i hängkojer som dagtid lades undan på hyllor längs väggarna. Interiören utformades medvetet för att likna insidan av ett skrov, med däcksformat välvt golv, spygatter genom väggarna, mastliknande kolonner och väggpanel av ek, så att de nyinryckta matroserna fick en försmak av livet ombord.
Den tvåvåniga huvudbyggnaden i Nordenskjöldska gården uppfördes 1794 och har en snedvinklig plan. Väggarna är av tegel med rosafärgad slätputs, medan källarvåningen är av sten och delvis härrör från 1700-talets tidigare del.
Marinmuseum i Karlskrona är upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Museet speglar stadens långa historia som örlogsstad, men underlaget rymmer i övrigt inga närmare uppgifter.
Callerholmska Schweizervillan uppfördes troligen under 1700-talets första hälft. Vid en ombyggnad 1857 fick byggnaden sitt nuvarande utseende, med fasader och snickerier i en säregen, romantiserande stil, och det var också då den fick sitt namn. Bottenvåningen bevarar delvis den äldre salsplanen, och i källaren finns ett intakt slaget tunnvalv.
Detta virkesskjul, kallat Knäskjulet, i Karlskrona härrör från 1700-talet och ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Namnet syftar på förvaring av virke till skeppsbyggeriet.
Den gamla mastkranen byggdes 1804–1806 och reser sig 42 meter över varvet. Arkitekturen svarade Fredrik Blom för och konstruktionen Jonas Liedströmer, och tornet är uppfört av putsat tegel med hörnkedjor av natursten, medan kranarmen är av trä klädd med kopparplåt. Kranen var i bruk fram till 1873.
Det svenska militärflyget föddes 1911, då de första flygplanen fördes in under armén och marinen, men först efter första världskriget bildades Flygvapnet som ett eget vapenslag. I samband med det överlämnades 1926 Karlskrona flygstation till Flygvapnet och Marinflygkåren. Den första hangaren på Stumholmen byggdes redan 1916 och rymde fem sjöflygplan, som då kallades flygbåtar, medan denna stora hangar tillkom 1929.
Timmermanstugan, även kallad Båtmansstugan eller Pias stuga, är en mindre timrad byggnad i två våningar som en kronotimmerman uppförde 1793. Fasaderna är rödfärgade med locklistpanel och sadeltaket täckt med enkupigt tegel. Invändigt moderniserades stugan 1974–76, och mot norr är den sammanbyggd med en äldre del som tjänat som bostad för gårdens trädgårdsmästare.
Denna bod i Karlskrona uppfördes under 1900-talet och ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget rymmer inte några närmare uppgifter.
Kronan lät 1861–63 uppföra Karlskronas första vattentorn efter ritningar av överstelöjtnant V F Leijonancker. Anläggningen består av ett åttakantigt, kreneleret kärntorn i fyra våningar, omgivet av en ringmur med små krenelerade hörntorn, allt byggt av tuktad kalksten. Kärntornet kröns av en vindflöjel formad som en delfin.
Lusthuset är en grönmålad, timrad och panelad byggnad med kvadratisk plan och papptäckt tälttak, sannolikt uppförd omkring år 1800. Fönstren har delvis beslag av gustaviansk typ, och av den ursprungliga inredningen återstår bland annat låga hörnskåp och halvrunda, fällbara fönsterbord. Huset renoverades någon gång på 1930- eller 40-talet.
Palanderska gården uppfördes troligen i början av 1700-talet av tullöverinspektören J F Lagerbielke och användes då som tullkammare och packhus. Åren 1719–85 tjänade den som landshövdingeresidens och kom därefter i flera generationer att tillhöra handelshuset Palander. På 1970-talet inreddes gården till kanslilokaler för Karlskrona kommun. Huvudbyggnaden är ett envånigt trähus på hög stenfot med skiffertäckt säteritak.
Denna mur ligger söder om Amiralitetskyrkan i Karlskrona och ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget ger inga närmare uppgifter om ålder eller sammanhang.
Detta skjul i Karlskrona användes för förvaring av galjonsbilder och härrör från 1700-talet. Det ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister och knyter an till örlogsflottans fartygsutsmyckningar.
Ankarstierna exercishus i Karlskrona uppfördes 1877 och ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Byggnaden användes för militär övningsverksamhet.
Slup- och barkasskjulet uppfördes i slutet av 1780-talet efter ritningar av C P Nyman, under den så kallade chapmanska eran. Det var en expansiv och innovativ period för flottan efter frihetstidens politiska oro, som också gav upphov till bland annat Kungshallsmagasinet och Wasaskjulet. Skjulet ersatte ett äldre galärskjul och var avsett för flottans barkasser.
Detta bostadshus i Karlskrona uppfördes mellan 1712 och 1715 och ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget rymmer inte mer än dateringen.
Detta basplatsskjul i Karlskrona härrör från 1700-talet och ingår i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Något ytterligare framgår inte av underlaget.
Bageriboställets föregångare var en artillerismedja från slutet av 1600-talet, vars gråstensmurar ännu finns kvar i byggnadens källarvåning. När artilleriverkstäderna i början av 1700-talet flyttade till varvsområdet på södra Trossö togs byggnaden i bruk som logement för bageribåtsmännen. Den till- och påbyggdes 1864–66 efter ritningar av J T Byström, då bageriverksamheten utökades, och är utförd i en enkel empirestil som därefter förändrats föga.
Bostadshuset i Monteliuska gården uppfördes 1792 som en envånig, timrad och panelad byggnad på murad stensockel under sadeltak. En femsidig veranda tillkom framför entrén vid en renovering på 1800-talet. Rumsindelningen har varit i det närmaste oförändrad sedan mitten av 1800-talet, och på 1880-talet genomgick huset en påkostad inre renovering med takmålningar i bottenvåningens rum och snickerier målade som ädelträ, en inredning som till stor del är väl bevarad.
Den här skolbyggnaden i Karlskrona uppfördes 1864. Utöver årtalet och att huset är upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister finns inga närmare uppgifter bevarade om dess historia.
Tygkontoret restes omkring 1730 som en del av den nya artillerigården i Karlskrona, efter ritningar av N R von Reichenbach. Byggnaden hör till stadens tidiga militära anläggningar.
Kasern Sparre restes 1795 efter en av Karlskronas stadsbränder och byggdes ut i flera etapper: tillbyggd 1817–20, medan den västra delen uppfördes fristående 1853 efter arkitekt C E Wallenstrands ritningar och sammanfogades med den östra 1892. Huset är tre våningar högt i stram klassisk stil, med slätputsad fasad och ett runt torn i väster. Efter ombyggnader på 1900-talet inreddes det för kontor.
Lindströmska gården uppfördes sannolikt mot slutet av 1600-talet, timrad på en låg stenkällare under brutet tegeltak. Sitt nuvarande utseende med liggande panel och utskjutande fönsteröverstycken fick huset vid en renovering 1880. I salen finns en takmålning med marina motiv, utförd omkring 1700 av Johan Columbus.
Den här förrådskällaren i Karlskrona uppfördes 1782. Mer än årtalet och noteringen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister är inte känt om byggnaden.
Detta magasin i Karlskrona härrör från 1700-talet. Underlaget rymmer inga ytterligare uppgifter utöver att byggnaden är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Hallströmska gårdens huvudbyggnad restes vid 1600-talets slut, två våningar hög och timrad under tegeltak, med rödmålad lockpanel och en dubbeltrappa av kalksten upp till gårdsingången. Enligt traditionen ska Karl XII ha bott här under ett besök i staden 1698. I bottenvåningen finns ännu en takmålning från 1600-talet.
Detta bostadshus i Karlskrona uppfördes under 1790-talet. Utöver att det är registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister finns inga närmare uppgifter.
Butiksbyggnaden i Karlskrona uppfördes 1875 och är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Något mer om dess historia framgår inte av underlaget.
Det här gårdshuset i Karlskrona uppfördes 1791 i två våningar, timrat och panelat under tegeltäckt sadeltak. Ursprungligen var det rödfärgat men bär i dag samma kulör som gatuhuset det hör till.
Det här lusthuset restes någon gång mellan 1791 och 1795, timrat och panelat under ett valmat tegeltak. Under sent 1800-tal fick det färgade, diagonalspröjsade fönster och lövsågade lister. Invändigt sitter en fransk panoramatapet i grå och bruna toner, del av en ovanlig svit.
Byggnaden uppfördes omkring 1730 som proviantmagasin för Amiralitetet och behöll den funktionen till 1869. Därefter tjänade den som rustkammare för båtsmanskompanierna och som sjukhusförråd, och 1903 inreddes en del till sängpersedelförråd som gett huset dess namn.
Två sammanbyggda uthus vid en Karlskronagård. Den västra längan är ett välbevarat korsvirkeshus i svarttjärat timmer och rött tegel under brutet tak, med bland annat vagnsskjul, brygghus, mangelbod och ett litet kostall. Det forna hönshuset, senare drängkammare, har en gustaviansk blåvit pottkakelugn. Den södra längan tillkom i skiftesverk under sent 1800-tal.
Residensbyggnaden i Karlskrona uppfördes 1911. Utöver noteringen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister finns inga närmare uppgifter i underlaget.
Den så kallade Chapmanporten är uppförd över varvsport 14 på örlogsvarvet och restes vid mitten av 1780-talet efter ritningar av den berömde skeppsbyggaren F H af Chapman. Byggnaden har fått sitt namn efter sin upphovsman.
Kruthuset anlades efter förslag från 1724 års befästningskommission och uppfördes åren 1730–39 i gråsten. Byggnaden hade ett så kallat fredstak av trä, en konstruktion som gick att ta bort i krigstid för att minska risken vid beskjutning.
Varmbadhuset uppfördes 1903–1904 av Karlskrona Varmbadhus AB efter ritningar av den kände badhusarkitekten Wilhelm Klemming. Det är ett av bara två bevarade Klemming-badhus i jugendstil, vid sidan av Centralbadet i Stockholm. Här finns ännu både första och andra klassens bassänghallar bevarade, och badhuset räknas som ett av Sveriges äldsta och har varit i drift utan avbrott.
Kokhuset i Karlskrona uppfördes 1835. Underlaget innehåller inga uppgifter utöver att byggnaden är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Thörnska gården är en köpmansgård med två bostadshus, uthus och en stor trädgård med lusthus. Huvudbyggnaden från 1793 är två våningar hög, timrad och panelad under sadeltak, i dag målad i gulvitt men ursprungligen rödfärgad mot gården. Interiören förändrades helt vid en genomgripande ombyggnad 1934.
Lotsstugan sticker ut på Stumholmen med sin bjärta färg och rika utsmyckning, till skillnad från öns annars sobra militärarkitektur — förklaringen är att huset inte var militärt. Det uppfördes efter en ritning daterad 1861 och finns med på en karta från 1868. Byggnaden är hållen i schweizerstil med utsvängd panel och snickarglädje.
Lilla flyghangaren hör till de äldsta hangarerna på Stumholmen och uppfördes 1925–26 i stolpvirke med locklistpanel. Till skillnad från de yngre hangarernas svagt böjda tak täcks den av ett flackt sadeltak, buret av över tjugo meter breda, bultade takspännstolar.
Detta lusthus uppfördes sannolikt under 1790-talet och har en kvadratisk plan, timrad och panelad under sadeltak. Fasaden delas in av kannelerade pilastrar, och i gavelröstet är en lyra omgiven av akantusblad målad. Vid en renovering på 1880-talet sattes nya diagonalspröjsade fönster in.
Det forna spruthuset i Karlskrona uppfördes 1828. Underlaget rymmer inga uppgifter utöver att byggnaden är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Ekipagekontoret är den bevarade delen av Gamla tackelkammaren, som uppfördes på 1780-talet. Byggnaden var från början längre, men kortades ned till sin nuvarande storlek 1885 i samband med att järnvägsspåren drogs fram över varvsområdet.
Den nära 80 meter långa Mönstersalsbyggnaden uppfördes vid mitten av 1780-talet efter ritningar av varvsamiralen F H af Chapman. Fasaden pryds av en klassicistisk tempelgavel med Gustav III:s namnchiffer. Namnet kommer av Mönstersalen i bottenvåningen, som var stor nog att rymma en hel skeppsbesättning vid mönstring, medan Modellsalen på övervåningen förvarade varvets fartygsmodeller.
Bildhuggarverkstaden uppfördes troligen 1781 efter ritningar av F H af Chapman, med en maskaron i gavelfrontonen som sannolikt utfördes av bildhuggaren J Törnström. Huset flyttades senare till sin nuvarande plats när Karlskronavarvet byggde nytt. Originalmaskaronen finns i dag på Marinmuseet, och på byggnaden sitter en kopia.
Namnet Hokvinden syftar på en hok — pålar nedslagna i sjöbotten som fungerade som inhägnad för skeppstimret, vilket under träfartygens tid förvarades i vattnet. På några av dessa hokpålar byggdes i början av 1800-talet ett litet båtskjul, som därefter kom att kallas Hokvinden. Konstruktionen är öppen och saknar inredning invändigt.
Lindholmsvakten i Karlskrona härrör från 1700-talet. Utöver att byggnaden är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister finns inga närmare uppgifter.
MTB-hallen i Karlskrona är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget innehåller inga närmare uppgifter om byggnadens historia eller användning.
Virkesskjul nr 12, kallat Slitaget, i Karlskrona är upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Något mer om byggnaden framgår inte av underlaget.
På Söderstjärna, som förr var en ö med broförbindelse till Lindholmen, uppfördes 1697 en tegelbyggnad för tjärbehandling av tågvirke. Eftersom arbetet var brandfarligt lades det på säkert avstånd från övriga byggnader. Huset har senare kommit att kallas Gamla badstugan och Finska kyrkan.
168. KARLSKRONA TINGSRÄTT, KARLSKRONAS GAMLA RÅDHUS
Byggnad1795–1798
Karlskronas gamla rådhus, i dag tingsrätt, uppfördes 1795–98 som en rektangulär byggnad med huvudfasaden mot torget. I början av 1900-talet växte anläggningen med flera huskroppar kring en gård. 1905 tillkom en flygel mot Ristorget efter ritningar av den finländske arkitekten Lindberg, och norra och västra längorna uppfördes 1915.
Denna drygt 100 meter långa inventariekammare uppfördes på 1780-talet efter ritningar av F H af Chapman och C A Ehrensvärd. Genom brandmurar delades den i fyra sektioner, var och en avsedd för inventarier — mest tågvirke — från tre skepp. Fasaden hör till de tidigaste exemplen på nyklassicism i Sverige, och huset kallas Silverhuset efter att Gustav III skämtat om hur dyrbart bygget blev.
Denna stallbyggnad i Karlskrona härrör från 1700-talet och är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget innehåller inga ytterligare uppgifter.
Hollströmska magasinet uppfördes 1783 av proviantmästaren C. Hollström som förråd för proviant och spannmål. Den putsade tegelbyggnaden hade från början två våningar och mansardtak, men fick sitt nuvarande utseende med tre våningar på 1880-talet. Från sent 1800-tal användes huset som persedelförråd, och sedan förrådsfunktionen upphörde 1978 har det byggts om till kontor.
Handelsmagasinet är en rödfärgad tvåvåningsbyggnad av slätbilat timmer under ett plåttäckt sadeltak, med tre takkupor försedda med lastluckor. Det uppfördes någon gång före 1872 och byggdes 1897 till på norra gaveln med en packbod i en våning.
Detta lusthus vid Borgmästaregatan uppfördes 1910, samtidigt som det intilliggande stenhuset, och är sammanbyggt med både det och huvudbyggnaden. Fasaden mot trädgården är formad som en tempelgavel med pelare och franska dörrar, och en inre passage leder till huvudbyggnaden.
Kungshuset uppfördes omkring 1787 på grunderna av två äldre hus. Kronan köpte fastigheten 1801 för att använda den som residens åt den kungliga familjen under besök i Karlskrona, och däremellan som boställe för flottans högste befälhavare. Huset byggdes om på 1880-talet efter ritningar av F. Bothén och fick påkostad inredning 1913.
Det forna bostället i Karlskrona uppfördes 1805. Underlaget säger inte mer än att det rör sig om ett tidigare boställe, upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Inventariekammare 2 i Karlskrona uppfördes 1843 och är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Något mer om byggnaden framgår inte av underlaget.
Den västra uthuslängan är en envånings byggnad med rödfärgad locklistpanel på regelstomme och ett tegeltäckt tak med lastkupa. Dörrarna är av svart lockribbpanel med smidda gångjärn. Längan, som rymmer pack- och vedbodar, uppfördes någon gång före 1872.
Kokhuset ligger på Laboratorieholmen, där byggnaderna enligt flera äldre källor länge användes som rustkammare för sjöartillerikåren. Vid mitten av 1800-talet ändrades funktionen, och delar av holmens hus inreddes då i stället till kolerasjukhus. Underlaget bygger på spridda arkivuppgifter och ger ingen entydig bild av just den här byggnaden.
Det gamla bageriet uppfördes under 1700-talets första decennier, troligen kring 1730, och hade då tre våningar. I bottenvåningen fanns åtta sammanbyggda bakugnar som upptog nästan hela ytan, medan brödet torkades i valv på våningen ovanför och de övre planen användes som mjöl- och brödförråd. En flygel i norr byggdes strax efter som bostad åt kronobagaren.
På fästningen Godnatt utanför Karlskrona byggdes 1879 ett mindre fyrtorn av trä med en linsapparat av tredje ordningen, sedan tidigare överensfyrar vid Söderstjärna visat sig fungera dåligt och släckts samma år. Fyren skulle leda fartyg in mot hamnen nattetid. Boningsrum för fyrpersonalen inreddes i fästningen, och 1918 ersattes fotogenbelysningen av AGA-apparater.
Bastion Kungshall i Karlskrona härrör från slutet av 1600-talet och är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget innehåller inga närmare uppgifter.
Von Otterska gårdens bostadshus uppfördes 1777, timrat och panelat i två våningar över en stenbottenvåning, och byggdes om på 1880-talet. Bottenvåningen har kvar sin ursprungliga plan med bland annat välvda källare, medan övervåningen delades i lägenheter vid moderniseringar på 1930- och 40-talen. Gården bär namn efter amiralen von Otter, som ägde den under slutet av 1800-talet.
Kruthuset i Karlskrona härrör från 1700-talet och är upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Något mer om byggnaden framgår inte av underlaget.
Stenhuset vid Borgmästaregatan uppfördes 1910 i en för tiden typisk stil, med ett högt brutet och valmat tegeltak. I bottenvåningen låg från början en tandläkarpraktik som drevs av dåvarande ägaren till Södööska gården, medan övervåningen inreddes till en mindre lägenhet.
Bergqvistska gårdens gatuhus restes direkt efter stadsbranden 1790 och stod färdigt 1791. Det är ett gustavianskt stenhus i två våningar under brutet sadeltak, med gulputsade murar och vita lister. Huset planerades från början som köpmanshus, med handelsbod i bottenvåningen och en rymlig bostadsvåning ovanför. Ett separat trapphus och de intilliggande butiksbyggnaderna tillkom 1897.
Huset restes 1888–89 som affärs- och bostadsfastighet efter ritningar av arkitekterna Löfgren och Paulson. Det reser sig i tre våningar med vindsvåning bakom takkupor, och fasaderna av putsat, rödfärgat tegel bryts av smala risaliter. Bottenvåningen är rustik, takkuporna barockdekorerade och mellanvåningen bär två renässansinskriptioner. Under takfoten löper en sgraffitofris, och taket kröns av ett dekorativt järngaller.
Virkesskjulen nummer 13, 14 och 15 vid Fyrkanten hör till varvsbebyggelsen i Karlskrona. De finns registrerade i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, men någon närmare beskrivning saknas i underlaget.
Militärhäktet på Stumholmen ritades 1894 av F. Bothén och uppfördes 1910–11 sedan Sixten C:son Sparre gjort mindre ändringar, fastställda 1910. Byggnaden har en rak plan med en lägre administrationsdel i norr och en cellänga i söder. Ursprungligen rymde den 20 celler i övre planet och 14 i det undre, med öppna våningsplan för lättare uppsikt. Uppvärmningen skedde genom varmluftskanaler i innerväggarna.
I 1683 års befästningsplan ingick en ring av bastioner förenade av raka murverk, men tid och pengar räckte inte till. I stället beslöts 1694 om en slutningsmur som avskilde hamnen och varvet från staden. Av de sex tänkta bastionerna finns i dag bara Bastion Aurora kvar. Muren började rivas under 1800-talet, och resterna ligger nu i kvarteren norr om Varvsgatan.
Vedboden i Karlskrona uppfördes 1835. Den är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, men någon utförligare beskrivning finns inte i underlaget.
Något byggnadsår är inte dokumenterat, men magasinet syns redan på en karta från 1718. År 1808 tjänade det som provisoriskt sjukhus, och 1845 inreddes det för 3730 tunnor spannmål – därav namnet – samtidigt som sädesbingar i fyra våningar byggdes i söder. Ett brännvinsförråd tillkom 1879. Vid den senaste ombyggnaden 1989 inreddes huset till kontor för kustbevakningens ledning.
Vagnslidret har en panelad och rödfärgad halvvånings överbyggnad under ett papptäckt pulpettak med brutet fall och takkupor. Det uppfördes sannolikt under senare delen av 1800-talet.
Sjöofficersmässen uppfördes 1821. Den finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, men underlaget innehåller ingen utförligare beskrivning.
Saltkoknings- och saltmagasinet uppfördes troligen mellan 1820 och 1847 och var en viktig länk i flottans förädling och konservering av livsmedel. År 1878 byggdes huset om efter ritningar av Ahlborn och fick ny panel med snickarglädje i schweizerstil, inspirerad av tidens arkitekter som Scholander och Edelswärd. Numera används det som förråd och lektionssal. Det är den enda kvarvarande av flottans enklare träbyggnader på Stumholmen.
Repslagarbanan byggdes troligen 1696 efter ritningar som i huvudsak utförts av Nicodemus Tessin d.y. och Erik Dahlberg. Den utgörs av en lång envånings träbyggnad under säteritak, med ett banhuvud i varje ände i form av en tvärställd, putsad tvåvåningsbyggnad av gråsten och tegel. Tillverkningen av tågvirke lades ned 1960, och anläggningen restaurerades 1966–67.
Virkesskjul nummer 9 hör till varvsbebyggelsen i Karlskrona och dateras till 1700-talet. Det är registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, men underlaget saknar närmare beskrivning.
Byggnaden restes över en stapelbädd som anlagts 1756 och stod färdig 1763 under namnet Stora Skeppsskjulet. Ritningarna signerades av C.J. Cronstedt 1759 och byggde på äldre underlag av J. Fellers och J.G. Steuer. Skjulet rymde ett 70-kanonskepp. Fartygsbädden togs bort 1900, varefter huset en tid användes som kolskjul.
Muren vid Klosterporten i Karlskrona är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister som klosterruin. Någon närmare beskrivning finns inte i underlaget.
Vraket ligger under ett båthus i Karlskrona, och endast enstaka delar sticker upp över den leriga botten. Sjöhistoriska museet besiktigade lämningen 1983 i samband med ett pålningsarbete, och minst en bottenstock bärgades. De trädelar som togs upp var starkt nedbrutna. Något båtskjul fanns inte på platsen 1797, men på kartor från 1849 är det inritat.
Fartygslämningen mäter omkring 38 gånger 8 meter. Sjöhistoriska museet har sannolikt identifierat den som örlogsskeppet Fredrik Wilhelm, utifrån skriftliga källor i Krigsarkivet i kombination med dendrokronologiska dateringar.
Lämningen efter en kyrka eller ett kapell finns dokumenterad i Riksantikvarieämbetets register. För en närmare beskrivning hänvisar underlaget till inventeringsboken under dokument och bilder.
Vrakplatsen rymmer resterna av en Arado Ar 196-3, ett tyskt enmotorigt sjöflygplan från andra världskriget. Den 19 augusti 1947 havererade planet när det användes för målflygning under svenska marinens strålkastarövningar. Flygplanet är i dag delvis nedsjunket i sedimentet.
Lämningen avser vraket efter örlogsskeppet Lifland, ett 56-kanonsskepp byggt 1682 och sänkt 1726. Fartyget deltog i expeditionen mot Danmark år 1700 och i fälttåget 1715.
Fartygslämningen är kravellbyggd av grovt ektimmer och mäter i synlig del omkring 40 gånger 11 meter, delvis nedsjunken i botten. Delar av spant, bottenstockar, bord och garnering är bevarade. Blekinge museum undersökte vraket 2025 och bedömer att det sannolikt rör sig om Prins Carl från 1722.
Fartygslämningen är kravellbyggd med bevarade spant, bordläggning, däcksplanka och innergarnering. Här finns också två däcksbalkar, två mastfiskar och tre stinnare. Både akter- och förstäv är omkring 0,6 meter höga, och i vraket ligger dessutom en byssa murad av tegelsten.
På platsen påträffades ett eldrörsliknande föremål, oförrostat och möjligen av brons. Fyndplatsen ligger nära vraket efter Nya Riga, RAÄ 93, som sjönk 1717 efter en explosion i krutdurken.
Uppgifterna om lämningen är inte kvalitetssäkrade och kan vara ofullständiga, felaktiga eller inaktuella. För ytterligare information hänvisar underlaget till inventeringsboken.
Uppgifterna om Västra kruthuset är inte kvalitetssäkrade och kan vara ofullständiga eller inaktuella. För mer information hänvisar underlaget till inventeringsboken.
Lämningen sonderades till omkring 30 meters längd och 10 meters bredd på 2,5 meters djup. Vraket är nedsjunket i sedimentet, men bord, garnering och 28 spant från ena sidan är synliga. Fem prov för dendrokronologisk analys visade att timret avverkats efter 1656, och proveniensen pekar mot kuststräckan mellan Hamburg och den polska gränsen.
Lämningen markerar sänkningsplatsen för örlogsskeppet Drottning Ulrica, ett 80-kanonsskepp byggt 1692 och sänkt 1712. Fartyget deltog i expeditionen mot Danmark år 1700.
Området utgör ett stadslager där kulturlager från medeltid samt 1500- och 1600-tal kan påträffas. Det knyter an till Erik Dahlbergs stadsplan från 1694.
Uppgifterna om stensättningen är inte kvalitetssäkrade och kan vara ofullständiga, felaktiga eller inaktuella. För mer information hänvisar underlaget till inventeringsboken.
Lämningen avser vraket efter örlogsskeppet Carolus, ett 56-kanonsskepp byggt 1651 och sänkt före 1727. Fartyget deltog i slaget vid Öresund 1658, Stenbocks expedition 1675 samt slagen vid Ölands södra udde 1676 och 1678. Vraket förenades senare med land genom en bred utfyllnad, ovanpå vilken ett bränneri uppfördes under 1700-talets senare hälft.
På det stora stenblocket finns tre sliprännor som ligger intill varandra och är något skadade på nordöstra sidan. Rännorna är omkring 60 centimeter långa, 8–9 centimeter breda och 1,5–2,5 centimeter djupa; den mest skadade är 53 centimeter men har troligen varit lika lång. Stenen ligger inte kvar på sin ursprungliga plats.
Uppgifterna om Vasaskjulet är inte kvalitetssäkrade och kan vara ofullständiga eller inaktuella. För ytterligare information hänvisar underlaget till inventeringsboken.
När Marinmuseet skulle byggas väcktes frågan om vilket av flera slopade fartyg vraket kom från – Verden, Ösel, Reval eller Göta Lejon. Per Inge Lindkvist, som ledde de marinarkeologiska undersökningarna, håller Göta Lejon för mest trolig eftersom måtten stämmer. Delar av vraket frilades 1995 innan museet restes ovanpå, och i dag löper en undervattenstunnel över lämningen så att besökarna kan nå den från museet.
Lämningen avser vraket efter skeppet Gotland, ett 56-kanonsskepp byggt 1682 och sänkt 1720. Fartyget deltog i expeditionen mot Danmark år 1700 och i slaget vid Femern bält 1715.
Inom ett stort område framkom rester av husgrunder byggda av kvaderhuggna stenar och block, ställvis fyllda med stenflis och kalkbruk. Grunderna påträffades vid arkeologisk kontroll åren 2015 och 2016.
Lämningen är vraket efter Nya Riga, byggt 1707. Fartyget exploderade på platsen och sjönk genom en olyckshändelse 1717, och vraket ska ha varit omgärdat av pålverk. Blekinge museum lokaliserade det 2024 vid en kvalitetssäkring av fornminnesregistret. I dag är ett fåtal spant och ballaststen synliga.
Uppgifterna om minnesmärket är inte kvalitetssäkrade och kan vara ofullständiga, felaktiga eller inaktuella. För mer information hänvisar underlaget till inventeringsboken.
Uppgifterna om Östra kruthuset är inte kvalitetssäkrade och kan vara ofullständiga eller inaktuella. För ytterligare information hänvisar underlaget till inventeringsboken.
Uppgifterna om minnesmärket är inte kvalitetssäkrade och kan vara ofullständiga, felaktiga eller inaktuella. För mer information hänvisar underlaget till inventeringsboken.
Begravningsplatsen är en pestkyrkogård omgiven av en kallmurad bogårdsmur, omkring 1,2 meter hög och 0,75 meter bred. Inom det inhägnade området står ett tjugotal gravstenar, och tvärs över kyrkogården löper talrika rännor, cirka 2 meter breda och 0,5 meter djupa. Troligen rör det sig om koleragravar i form av massgravar.
Fartyget byggdes under namnet Carmel med Fotö som första hemmahamn och köptes av de sista ägarna 1991. En kväll lämnade Brattvåg Karlskrona för fiske öster om Öland och navigerades genom skärgården med hjälp av en inspelad GPS-rutt. Bara tio minuters gång från kaj gick hon på ett tvåmetersgrund nordost om Getskär och fick genast omkring 30 graders slagsida, som under natten ökade till 50 grader.
Uppgifterna om Bastion Havsfrun är inte kvalitetssäkrade och kan vara ofullständiga, felaktiga eller inaktuella. För mer information hänvisar underlaget till inventeringsboken.
Lämningen består av två parallellt liggande föremål som kan vara två stockar eller möjligen skeppsdetaljer. Den framkom vid Statens maritima museers sonarkartering år 2005, och det är osäkert om det verkligen rör sig om ett fartygsvrak.
Lämningen efter en kyrka eller ett kapell finns dokumenterad i registret. För en närmare beskrivning hänvisar underlaget till inventeringsboken under dokument och bilder.