Upptäck Karlshamn till fots: 88 sevärdheter med karta, historia och berättelser — en gratis självguidad stadsvandring.
1. Carl Gustafs kyrka
Kyrka
Se även Karl Gustavs kyrka. Carl Gustafs kyrka i Karlshamns församling i Lunds stift är ritad av Erik Dahlbergh. Kyrkan, som ligger mitt i Karlshamn, började byggas på 1680-talet och invigdes 1702, med namn efter stadens grundare Karl X Gustav. Invigningsförrättare var biskop Mattias Steuchius. En tidigare träkyrka från 1664 föregick nuvarande stenkyrka. Tidig historik: Donationer till kyrkan gavs följande år för: En altartavla 1674; till predikstolen 1685 och 1704; västra ljuskronan 1704; östra ljuskronan 1706; de norra och södra ljuskronorna 1719; dopfunten 1717; de två siffertavlorna åt väster 1708; samma åt öster 1720; två ljusarmar 1741; 8 lampetter i koret 1754; likvagnen 1795. Personliga gåvor: en kalk i 62 lod silver gavs 1690 av en L. M. D.; likadant med patenen i 15 lod silver; oblatasken i 20 lod gavs av Herman Broms; kannan på 84 lod gavs av Paul Calwagen; en sked på 6 lod av A. S. v. D. H.; två ljusstakar på 86 lod vardera samt en ljussax på 10 lod gavs 1711 av knappmakaren Schultz; dopfatet på 286 lod av handlaren Carl Lorich år 1754. Skänker: 1718 gavs 4000 karolinermynt av bröderna Jacob och Matts Christophersson till järnportar och kyrkogårdsmurar; 1770 gavs genom tunnbindare Sven Tybergs testamente sin gård nr. 130 till kappelansboställe som byttes mot halva nr. 16; 1803 ordnade mamsell Mätta Chatarina Nordgren 166 R:dlr 32 skill. till förgyllda ramar för tavlorna "Himmelsfärd" och "Korsfästelse" varav den senare blev skänkt 1754 av skeppsbyggmästare Peter Åhsberg. 1693 antogs kyrkobyggmästare Peter Hising för det vidare kyrkoarbetet. Tornet restes 1695. Kyrktaket blev täckt av järnplåt och tornet fick bleckpåt 1695. En ny klocka anskaffades 1706 från Stockholm. Orgelverk och läktare byggdes 1709. Ett nytt urverk sattes upp 1712 med delar av det gamla. 1738 satte skeppsbyggmästaren Erik Åhsberg upp järnklotet och kopparhanen på tornets stång, han skänkte betalningen till orgelverkets utsmyckning. 1739 gjordes en öppning i sakristierumsmuren och dubbla dörrar sattes in. Denna ingång var för prästerskapet och en inskription i sten vid ingången med latinsk vers av prostenTrägård berättar om detta. 1742 tillverkades nya kyrkportar. 1751 byggdes en läktare i norra delen för enbart kvinnor beräknat till 92 personer och den södra läktaren skulle endast användas av män. 1779 täcktes kyrktaket av koppar av kopparslagare Rydberg och tornuret fick en reparation där urtavlorna flyttades upp av urmakare Ekegren d. ä. En ny klockstapel uppfördes 1761 på tomt nr. 131 med 100 000 tegelstenar från Hunnemara, skänkta av borgerskapet. Det var nödvändigt då kyrktornet redan 1738 visade sig vara för svagt att klara av de två klockornas ringning. När två nygjutna klockor av Elias Fries Thoresson sattes in 1765, så flyttades även en mindre slagklocka ner från kyrktornet. 1834 tillfogades en halvrund sakristia i öster bakom koret. Samtidigt invigdes en ny altartavla, "Kristi gravläggning" målad av Fredric Westin. På 1870-talet renoverades kyrkan drastiskt av Helgo Zettervall. Orgelläktarens överdådiga dekorationer i barock revs ner, men finns delvis bevarade på Karlshamns museum. De stora mässingstakkronorna från början av 1700-talet rördes dock inte, utan hänger fortfarande i kyrkan. Den stora, rikt utsirade dopfunten av mässing är från samma tid.
Källa: Wikidata/Wikipedia
2. Elleholms hovgård
Byggnad
Elleholms hovgård är en herrgård i Elleholms socken i Karlshamns kommun. Hovgården ligger på en holme vid Mörrumsåns mynning, i byn Elleholm. Den nuvarande huvudbyggnad av reveterat timmer i två våningar är byggd 1730 och tillbyggd 1804.
Källa: Wikidata/Wikipedia
3. Asarums kyrka
Kyrka
Asarums kyrka är en kyrkobyggnad belägen i orten Asarum i Karlshamns kommun. Den är församlingskyrka i Asarum-Ringamåla församling och tillhör Lunds stift och Svenska kyrkan.
Källa: Wikidata/Wikipedia
4. Hällaryds kyrka
Kyrka
Hällaryds kyrka är en kyrkobyggnad i Hällaryd i Lunds stift. Den är församlingskyrka i Karlshamns församling och ligger cirka åtta kilometer nordost om Karlshamn.
Källa: Wikidata/Wikipedia
5. Kastellkyrkan
Kyrka
Kastellkyrkan är en kyrkobyggnad i Karlshamns församling i Lunds stift, belägen nära Karlshamns kastell på Frisholmen, en holme i Karlshamns hamninlopp.
Källa: Wikidata/Wikipedia
6. Sjöborg, Blekinge
Slott
Sjöborg var en borganläggning i Elleholms socken i nuvarande Karlshamns kommun i Blekinge. Borgen låg på den norra spetsen av Elleholmsön, vid Mörrumsåns utlopp i Östersjön. Från medeltiden fram till 1536 tillhörde såväl staden Elleholm som borgen ärkebiskopsstolen i Lund. Borgen utgjorde även under denna tid administrativt centra för Elleholms län. Av själva borganläggningen finns inga synliga lämningar och det enda som avslöjar att en borg funnits på platsen är tre holmar som skiljs åt av tre vallgravar. Den nordliga vallgraven blev helt igenfylld under 1800-talets senare del (av en arrendator som ville utöka betesmarken) och den mellersta vallgraven har med åren växt igen - endast den södra vallgraven bär fortfarande vatten. Borgen skövlades 1436, under Engelbrektsupproret men återuppfördes på ursprunglig plats. Den förstördes slutligen 1525 i samband med Søren Norbys skånska uppror, då hanseatiska trupper - vilka anföll Norbys flotta i Pukavik - gick iland och skövlade ett par mil längs Blekinges kust. Därefter övergavs borgplatsen för gott och ett nytt administrativt center, en hovgård, uppfördes på Elleholmsöns södra spets. Det figurerar i litteraturen att borgen skulle ha bränts av svenska trupper 1564 i samband med nordiska sjuårskriget, men detta stämmer alltså inte eftersom borgen då redan var förstörd. Däremot utsattes staden Elleholm för ett svenskt anfall vid denna tidpunkt.
Källa: Wikidata/Wikipedia
7. Gunnöns fyr
Torn
en fyr i Karlshamns kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
8. Kölö nedre
Torn
en ensfyr i Karlshamns kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
9. Kölö övre
Torn
en ensfyr i Karlshamns kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
10. Ortholmens fyr
Torn
en fyr i Karlshamns kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
11. Vägga Fiskehamn
Torn
en fyr i Karlshamns kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
12. Vägga Södra
Torn
en f.d. fyr i Karlshamns kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
13. Karlshamn nedre
Torn
en ensfyr Karlshamn
Källa: Wikidata/Wikipedia
14. Karlshamn övre
Torn
en ensfyr Karlshamn
Källa: Wikidata/Wikipedia
15. Sutudden nedre
Torn
en ensfyr Karlshamn
Källa: Wikidata/Wikipedia
16. Sutudden övre
Torn
en ensfyr Karlshamn
Källa: Wikidata/Wikipedia
17. Baggahegna fyr
Torn
en fyr i Karlshamns kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
18. Stilleryd herrgård
Byggnad
herrgård Asarum
Källa: Wikidata/Wikipedia
19. Utvandrarmonumentet
Konst & staty
Utvandrarmonumentet är ett monument eller staty utfört i brons i Hamnparken i Karlshamn skapat av konstnären Axel Olsson och invigt 1959. Monumentet är ett minnesmärke över sydsvensk emigration på 1800-talet och föreställer en man och en kvinna, där mannen blickar ut mot havet mot den nya framtiden, medan kvinnan tittar bakåt mot de där hemma som man lämnar.
Källa: Wikidata/Wikipedia
20. Stilleryd nedre
Torn
en ensfyr i Karlshamns kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
21. Stilleryd övre
Torn
en ensfyr i Karlshamns kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
22. Kastellets Pirhuvud
Torn
en fyr i Karlshamn
Källa: Wikidata/Wikipedia
23. Sutuddens Pirhuvud
Torn
en fyr i Karlshamn
Källa: Wikidata/Wikipedia
24. Vindhamn övre
Torn
en f.d. ensfyr i Karlshamns kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
25. Vindhamn nedre
Torn
en f.d. ensfyr i Karlshamns kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
26. Punsch Museum
museum
sveriges enda punschmuseum
Källa: Wikidata/Wikipedia
27. KARLSHAMNS TINGSRÄTT
Byggnad1962–1962
Tingsrätten från 1962 består av två sammanfogade huskroppar vars form påminner om en slägga: i huvudet ligger tingssal och vänthall, i skaftet kansli, tidigare bostadslägenheter och ett entréparti. Fasaderna växlar i material och karaktär, med mörka naturstensplattor i tingssalsdelens bottenvåning och ljus puts och huggen sten högre upp. Foajén skjuter ut på pelare och delar av gaveln är klädd med glasplattor.
Nya skolan uppfördes 1936–37 i en mycket sträng, funktionalistisk stil och ritades av Gunnar Asplund (1885–1940). Den är både utvändigt och delvis invändigt väl bevarad. Byggnaden är sammanbyggd med Gamla skolan genom en lång korridorsbyggnad.
Televerkets äldre huvudbyggnad i Karlshamn uppfördes 1915 efter ritningar av arkitekten Fredrik Olaus Lindström (1847–1919). Huset har tre våningar med inredd vind, mörkröda tegelfasader med inslag av huggen sten och en rundbågig, klassicistiskt utformad huvudportal. Det valmade tegeltaket har takkupor och en liten takryttare, medan interiören har byggts om i stor omfattning.
Gamla skolan stod färdig 1917 och är Gunnar Asplunds första betydande verk, uppfört i tidens nationalromantiska anda. Den är väl bevarad och sammanbyggd med Nya skolan genom en lång korridorsbyggnad.
Uthuslängan med stall och avträde i Karlshamn härrör från 1766 och ingår i stadens äldre gårdsbebyggelse. Byggnaden är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Detta lusthus i Karlshamn uppfördes någon gång under 1700-talet och tillhör stadens äldre bebyggelse. Det är registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Den västra byggnaden på Wahlströmska gården är ett vinkelbyggt tvåvåningshus med lockribbpanel, knutpilastrar och putsad gråstenssockel. Fönsterbågarna har 1700-talsbeslag och huset täcks av ett tegelklätt sadeltak. I övervåningen finns väl bevarade väggmålningar från 1700-talets senare hälft, målade direkt på timret.
Detta vagnslider i Karlshamn uppfördes 1766 och hör till stadens äldre gårdsbebyggelse. Det är registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Bagarstugan i Karlshamn härstammar från 1766 och tillhör stadens äldre gårdsbebyggelse. Byggnaden finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Det forna rådhuset, uppfört 1682, består av två tvåvåningslängor i korsvirke med tjärat timmer och tegelfyllningar delvis lagda i mönstermurning. Teglet kom från ett tegelbruk som borgerskapet anlagt utanför Österport. Det höga, rödtegeltäckta sadeltaket och den delvis utkragade andra våningen präglar huset. Under byggnaden finns en kryssvälvd källare som rymde stadens häkte och stadskällare, och under rådhustiden hade huset torn och klocka.
Tennishallen i Karlshamn uppfördes 1937 efter ritningar av arkitekten Birger Lindberg vid firman Hagstrand & Lindberg i Stockholm. Hallen bärs upp av längsgående, fribärande limträbågar enligt tekniken "system Töreboda". Ursprungligen fanns även en vaktmästarbostad, som byggdes till i början av 1960-talet. Byggnaden är väl bevarad i ren funktionalistisk stil, med locklistpanelade väggar och papptak.
Gatuhuset i kvarteret Skänninge uppfördes omkring år 1800 och är en av Karlshamns bäst bevarade köpmansgårdar från tiden. Det ligger exponerat som hörnbyggnad med klockstapeln som närmaste granne, i två våningar under brutet och valmat tegeltak, timrat och klätt med locklistpanel. En dubbelport från Kungsgatan leder in till gården. Här har genom åren bedrivits bland annat bageri, urmakeri, mjölkhandel och ellindareverkstad.
Skottsbergska gården räknas som en av landets bäst bevarade större handelsgårdar från 1700-talet, med detaljer av ovanligt hög kvalitet. Den uppfördes av handelsmannen och skepparen Olof Olsson efter en brand 1763 och stod färdig 1766. Kring den stensatta gården ligger huvudbyggnaden i två våningar och flera gårdslängor. I dag är gården museum med välbevarade interiörer, snickerier och en autentiskt inredd handelsbod i källaren; en omfattande restaurering gjordes 1955–59.
Karlshamns rådhus uppfördes 1898–1900 i vinkel, med huvudfasaden mot torget. Sockeln är av granit, fasaderna ljusputsade och ornamentiken utförd i röd sandsten. Ett imponerande torn med urverk och kopparklätt tak reser sig mellan två höga gavelpartier över den symmetriska torgfasaden. Entrén under tornet markeras av en sandstensportal och en paradbalkong, och ovanför den symboliserar figurer i sandsten handel och sjöfart.
Karlshamns vattenverk uppfördes 1901–03, och samtidigt anlades vattenreservoaren på Pengaberget. Anläggningen består av en tornbyggnad och, i en uppförd kulle under den, själva reservoaren. Tornet är byggt av huggna granitblock och kröns av en kopparklädd lanternin med hög spira. Kullen omges av murar i huggen granit och granittrappor leder upp till tornet.
Detta magasin i Karlshamn uppfördes 1766 och hör till stadens äldre bebyggelse. Byggnaden finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Gatuhuset på fastigheten Ystad 10 uppfördes under senare delen av 1700-talet och är ett av Karlshamns bäst bevarade stadshus från tiden. Det är timrat, klätt med locklistpanel och täckt av ett brutet tegeltak med kraftig listprofilering under takfoten. Knutlådorna är formade som pilastrar, och ingångsdörren flankeras av kannelerade pilastrar som bär ett segmentformat överljusfönster.
Här låg Norra Stärnös gårdstomt, vars utsträckning framgår av storskifteskartan från 1794 och som i dag är delvis bebyggd. Stärnö nämns första gången i skriftliga källor 1583 som "Stiernöö". I prästrelationerna 1624 omtalas "Stiernø" med två gårdar.
På platsen finns en stensättning, en förhistorisk gravform av lagda stenar. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad, och uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella.
Här finns en inhuggen ristning med två tecken, där det sista är ett S och det första liknar ett I med böjda ändar. Tecknen är omkring 21 centimeter höga.
Vid utgrävningen av boplatsen Karlshamn 4:1 åren 1923–1925 påträffades här en ensam grav från stenåldern, sedermera undersökt och borttagen. Enligt arbetarnas uppgifter låg graven mitt i boplatsen, i en grop fylld med mylla. Bland fynden fanns en stridsyxa av grönsten, en yxnacke, flintspån, en slipsten och keramikbitar.
Platsen rymmer en stensättning, en typ av förhistorisk grav lagd av sten. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och kan vara ofullständig eller inaktuell.
Här finns ett granitstenbrott där brytningen skett längs västra sidan av en bergklack och ner mot stranden. Brottkanterna är upp till fem meter höga, och stora mängder skrotsten ligger kvar i och kring brottet.
Denna begravningsplats saknar synlig avgränsning, men i den sydöstra delen ligger en gravhäll av kalksten omgärdad av ett smidesstaket. Inskriften är utplånad så när som på ett heraldiskt vapen med en visirförsedd hjälm. På en karta över Boön från 1794 kallas platsen "Pest kyrckogård", och enligt en skylt begravdes här kastellkommendanten Gustaf Undén, som dog i pesten 1711.
Detta värn är byggt av sten och betong på och i berget och är närmast ovalt till formen. I mitten finns en öppning ner till ett inre utrymme med en betongpelare som bär upp konstruktionen. Värnet ingick i den så kallade Per Albin-linjen, som uppfördes under andra världskriget.
Höga rör är ett röse, ett förhistoriskt gravröse av staplad sten. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad, och uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella.
På krönet av en flat berghäll är initialerna P. E. och J. S. inhuggna med 15–20 centimeter höga bokstäver. Intill finns sentida klotter och flera järnringar som slagits ner i hällen, och viss stenbrytning har skett i berget.
Av denna skans återstår en närmast kvadratisk, kallmurad stenmur som numera är nästan helt övertorvad. Tvärs igenom anläggningen löper en nedsprängd ledning i öst-västlig riktning.
Vid anläggning av trädgårdsgångar 1911 påträffades stenyxor i ett svart myllager på det dåvarande lasarettsområdet; fynden förvaras på Statens Historiska Museum. När en ny sjukhuspaviljong skulle byggas 1923 hittades mer material, och Knut Kjellmark gjorde provgrävningar som bland annat gav keramik. Den fyndförande jorden schaktades sedan bort och sållades, och undersökningen slutfördes våren 1925.
Denna minnessten av tuktad granit är omkring tre meter hög och bär på sin norra sida en inhuggen inskrift i relief. Texten är en fosterländsk dikt om att vakta hembygden och dess frihet, med hänvisningar till trakter som Mörrumsån, Ryssberget och Asarum.
Här finns ett område med stridsvagnshinder i form av tre parallella rader betongtänder, så kallade draktänder, delvis övermossade. Hindren ingick i skansen "Utsikten", som skulle försvara Karlshamn, och var en del av Per Albin-linjen från andra världskriget.
Detta pansar- och kulsprutevärn av betong är inbyggt i berget med bara två synliga sidor och har ett svagt sluttande, torvtäckt tak. I öster sitter en observationshuv av stål och i sydvästhörnet en ingång med två ståldörrar. Värnet, betecknat K 59, ingick i skansen "Utsikten" och i Per Albin-linjen från andra världskriget.
Platsen utgör ett stadslager, det vill säga kulturlager efter äldre stadsbebyggelse. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad, och uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella.
Detta stenbrott består av minst femtio skrotstenshögar, ett tjugotal täktgropar och flera brottytor i lodräta bergväggar, med spridd skrotsten runt omkring. Högarna är oregelbundna och delvis övermossade.
Vid ån finns rester av ett litet industriområde med en dammvall, en möjlig husgrund, en förfallen industribyggnad och stenskodda åkanter. Industribyggnaden fungerade som stensliperi från 1897, och tidigare låg här en kvarn som kallats Store Mölla, Tyska Möllan eller Mestertons Mölla. I början av 1900-talet stod på platsen även en byggnad kallad "Såpebruket", som användes som hyreskasern.
Av kastellet återstår en ringmur av murbruk och sten, i senare tid förstärkt med betong, och inom området finns ytterligare murar av yngre datum. Enligt en minnestavla över den sydöstra ingången ritades fästningen av Erik Dahlberg.
Vid en arkeologisk utredning påträffades här i ett schakt ett möjligt avslag av kristianstadflinta, sannolikt frostsprängt. Fyndet är osäkert till sin karaktär.
En snorklare rapporterade om ett trävrak nedsjunket i dyn nära bryggan, med välbevarade spant och del av masten kvar; fartyget är omkring nio meter långt. Vid en dokumentation 2019 låg vraket upprätt på fyra meters djup i nästan nord-sydlig riktning med fören mot söder. Skrovet är kravellbyggt och sticker som mest upp cirka 1,5 meter över lerbottnen.
Detta stenbrott omfattar ett femtiotal skrotstenshögar, ett tjugotal täktgropar och flera brottytor i bergväggar och jordfasta block. Runt omkring ligger spridd skrotsten, och högarna är delvis övermossade.
Här låg ett örlogsvarv som var i bruk 1659–1676. Varvet anlades i en stenröjd moränsänka med en utschaktad ränna som gav plats för stapelbädden. Under perioden byggdes fjorton fartyg på platsen, varav fyra regalskepp, och intill stapelbädden ska det ha funnits bodar och verkstäder.
Denna hamnanläggning består av en brygga byggd av skrotsten och stenblock, upp till två meter hög. Strax väster om bryggan ligger en delvis sjunken stenpråm, och utanför den finns en dykdalb.
Detta kulsprutevärn av betong är upp till 2,5 meter högt och klätt med sten i norr och söder, med en ståldörr i väster. På krönet sitter en utkik i form av en stålcylinder med gluggar, täckt av grön takpapp. Värnet är restaurerat och ingår i en skyltad vandringsled.
Inom detta område finns ett tjugotal stenbrott, där brytningen i de flesta fall varit ytlig. I södra delen är brottkanterna upp till två meter höga, och stora mängder skrotsten ligger i och kring brotten. Längs den södra kanten leder en transportväg mot lastplatsen på öns västra sida.
Här låg Södra Stärnös gårdstomt, vars utsträckning framgår av storskifteskartan från 1794 och som i dag är övergiven. Stärnö nämns första gången i skriftliga källor 1583 som "Stiernöö". I prästrelationerna 1624 omtalas "Stiernø" med två gårdar.
Här låg Munkahus gårdstomt, vars utsträckning framgår av en geometrisk karta från 1725 och som i dag är delvis bebyggd. Munkahus nämns första gången i skriftliga källor 1606 som "Munckehus", och i prästrelationerna 1624 omtalas "Munckehusz" som ett av Asarums sockens torp.
79. Pengaberget, Naturföremål/-bildning med bruk, tradition eller namn
fornminne
Pengaberget är en uppsprucken bergbildning med stora klippblock, en erosionsrest från kritperioden där lager av snäcksten framträder här och var. Området fridlystes som naturminne den 11 mars 1919. Namnet har gamla anor: det äldsta belägget är "Penga Berget" från omkring 1750-talet, och till platsen knyts flera sägner.
Av vårdkasen återstår spår i form av eldskadade hällar med kantiga, skärviga gropar. Berget kallas i dag Hinseberget men har tidigare hetat Orbötsberg; enligt ortnamnsforskaren Bertil Ohlsson kan namnet föras tillbaka på ett medeltida "Wardhböte", där böte betyder just vårdkase. "Orbötdtz bärg" nämns första gången i skriftliga källor 1666.
Här låg Tubbaryds gårdstomt, vars utsträckning framgår av en karta från 1870 och som i dag är bebyggd i ett industriområde. Tubbaryd nämns första gången i skriftliga källor på 1570-talet som "Tobberydtt", och i prästrelationerna 1624 beskrivs "Tobberÿ" som en liten by med tre gårdar i Asarums socken.
Denna tomtning är en rektangulär husgrund anlagd i en bergskreva intill ett stort block. Södra sidan består av tre kantställda stenar och norra sidan av ett block med rester av kallmur, medan en öppning i söder markerar ingången.
Det här kanonvärnet av betong är närmast sexkantigt och byggdes för att försvara Karlshamns stad. Det utgjorde en del av skansen "Utsikten" och ingick i den så kallade Per Albin-linjen, det svenska kustförsvar som restes under andra världskriget. I fasaden mot söder sitter fortfarande en stålfodrad ram med liggande träplank.
Här bröts sten i stor skala. Platsen rymmer minst 300 skrotstenshögar och ett par hundra täktgropar, tillsammans med flera lodräta brottytor i berget och spridd bortkastad sten. Lämningarna ger en tydlig bild av hur mödosamt och storskaligt stenbrytningen en gång bedrevs här.
Milstolpen är gjuten i järn och bär under Gustav IV Adolfs krönta namnchiffer inskriptionen "I MIL. Raab. 1794". Den står rest mitt på ett postament av kallmurade stenar. Enligt en inventering på 1960-talet ska stolpen tidigare ha stått vid vägen mot Tokaryd, en uppgift som kom från Fritz Johansson vid Karlshamns museum.
Denna avskilda kyrkogård anlades för pest- och koleraoffer och kringgärdas dels av en kallmurad stenmur, dels av branta bergväggar. Ingången i öster flankeras av grindstolpar med korsförsedda järngrindar. På den ojämna marken står ett tiotal gravvårdar kvar, bland dem gravstenar, järnkors på stenfundament och ett sentida träkors. På en bergvägg sitter en inmurad, polerad granitplatta med en inskrift som inleds "STILLHET OCH...".
Frökens källa är en liten, delvis vatten- och lövfylld källa med grusig botten och berg i dagen. Vid kanterna ligger flera stenar med inhuggna spår efter dem som besökt platsen: en granit bär årtalet 1859, och på ett flyttblock i norr står inskriptionen "FRÖKENS KÄLLA – HIPPOKRENE", en syftning på den grekiska sångmökällan. Traditionen kring källan har alltså följt med länge.
Det här kulsprutevärnet är femkantigt och gjutet i betong direkt på berghällen, med ett plant tak och en numera plomberad ingång i norr. Strax intill leder en stentrappa upp mot värnet. Anläggningen uppfördes under andra världskriget som en del av den så kallade Per Albin-linjen.