Upptäck Halmstad till fots: 217 sevärdheter med karta, historia och berättelser — en gratis självguidad stadsvandring.
1. Övraby kyrkoruin, Halmstad
Klosterruin
Innan Halmstad låg vid Nissans mynning fanns staden i området som i dag kallas Övraby, ett namn som betyder den övre byn. Här tros en stavkyrka ha rests redan på 1000-talet, och den ersattes på 1100-talet av en stenkyrka som sedan byggdes om i flera omgångar. Fynd från trakten visar att området var bebott under 1000- och 1100-talet. På 1320-talet började staden flyttas till sitt nuvarande läge, dominikanermunkar grundade klostret Sankt Katarina, och 1322 fick orten stadsprivilegier som några år senare kom att bära namnet Halmstad. För det gamla Övraby kom slutet under nordiska sjuårskriget på 1560-talet, då platsen ödelades vid en svensk attack och sedan dess legat öde. Utgrävningar har avslöjat spår av en medeltida borg samt keramik och mynt. I dag står kyrkoruinen kvar som ett stämningsfullt minne av Halmstads allra äldsta historia.
2. Tylösand, Halmstad
Naturreservat
Tylösand är i dag synonymt med långa sandstränder och sommarliv, men trakten var länge svårtillgänglig och besöktes mest av fiskare och smugglare. Vändpunkten kom 1915, då hovfotografen Johan Hallberg lät bygga Restaurang Tylösand med den franska badorten Trouville som förebild. Verksamheten växte snabbt och kom efter några år att omfatta hotell, pensionat och ett uppvärmt badhus. Det stora genombrottet som internationell badort brukar knytas till den stora Halmstadutställningen 1929, samma år som Halmstadgruppen introducerade surrealismen i Sverige. Sedan 1995 har orten skrivit ett nytt kapitel sedan affärsmannen Björn Nordstrand och popstjärnan Per Gessle tog över Hotel Tylösand. Stranden hör till de drygt fyra mil badvänlig kust som präglar Halmstad, och området kring Tylösand är fortfarande ett av Sveriges mest kända sommarmål med bad, golf och kustnära promenader.
3. Sankt Nikolai kyrka, Halmstad
Kyrka
När Halmstad flyttades till sitt nuvarande läge vid Nissan på 1320-talet ingick en kyrka i den nya stadsplanen, och Sankt Nikolai kyrka går därmed tillbaka till 1300-talet. Den är uppkallad efter de sjöfarandes skyddshelgon och nämns första gången 1432, då påven Eugenius IV utfärdade ett avlatsbrev för dem som besökte Jungfru Marias kapell i kyrkan. Den storslagna byggnaden, färdig mot slutet av 1400-talet, hänger samman med Halmstads roll i Kalmarunionen: enligt unionstraktatet från 1397 skulle kungavalen hållas i staden tack vare dess centrala läge mellan de tre rikena, och då behövdes en kyrka som rymde mötesdelegaterna. Rester av en ännu äldre kyrka har hittats under tornet. I dag är Sankt Nikolai den enda byggnad från medeltiden som finns kvar i Halmstad och en viktig del av stadens identitet.
4. Tjuvahålan, Halmstad
Naturreservat
Tjuvahålan är en liten havsvik och sandstrand vid kusten utanför Halmstad, och namnet vittnar om dess brokiga förflutna. Viken ligger väl gömd i lä nedanför höjderna Flaggberget och Svärjareberget, tidigare kända under namn som Tjuvahålsberget och Helvetesberget, och var därför skyddad från insyn från fartyg ute till havs. Det dolda läget gjorde platsen idealisk för olaglig verksamhet, och i slutet av 1700-talet blev den svårtillgängliga viken en landstigningsplats för smugglare och sjörövare, vilket gav den dess namn. Till slut tröttnade myndigheterna på smugglingen och en tullstation uppfördes på 1870-talet, vilket satte stopp för den illegala trafiken. Sedan dess har viken förvandlats fullständigt: på 1920-talet blev camping ovanför Tjuvahålan populär och turisterna bodde i tält, och på 1930-talet byggdes små stugor. Den forna ödemarken är i dag en idyllisk badvik längs kusten.
5. Halmstads rådhus
Sevärdhet
Halmstads rådhus ligger på södra sidan av Stora torg och invigdes den 18 september 1938. Det ritades av arkitekterna Yngve Ahlbom och Nils Sterner och ersatte ett äldre rådhus från 1863 vid Hamngatan, som senare revs. Byggnaden är fortfarande säte för kommunens politiska ledning och förvaltning. Konstnärligt knyter rådhuset an till stadens stolta modernistarv: medlemmar ur Halmstadgruppen skapade flera intarsiaarbeten som infogades i interiören, och urtavlan mot torget pryds av klockor som belagts med bladguld. En tillbyggnad mot slottet, ritad av Carl Nyrén, stod klar 1982. Rådhuset har också fått ett oväntat eko utomlands: 1951 uppfördes Norfolk House i engelska Norwich med en fasad utformad som en spegelvänd kopia av Halmstads rådhus, sedan en brittisk affärsman imponerats av byggnaden under ett besök på 1940-talet.
6. Picassoparken, Halmstad
Sevärdhet
I en park vid Nissan står Kvinnohuvud, en femton meter hög skulptur i blästrad betong som Pablo Picasso ligger bakom. Verket restes 1971-72 och utfördes av den norske betongskulptören Carl Nesjar, som arbetade på uppdrag av Picasso enligt en metod konstnärerna utvecklat tillsammans. Motivet anses föreställa Picassos sista hustru Jacqueline Roque, och formspråket har sin bakgrund i en period då Picasso experimenterade med att riva papper för att skapa siluetter. Halmstad fick verket som en av ett mindre antal städer världen över med en monumental Picassoskulptur i det offentliga rummet. Mottagandet var till en början kyligt och stundtals hånfullt, och skulpturen anklagades felaktigt för att inte vara äkta. Med tiden har stämningen vänt, och i dag är Kvinnohuvud en självklar del av stadens identitet och en uppskattad mötesplats i parken som bär konstnärens namn.
7. Prins Bertils stig, Halmstad
Naturreservat
Prins Bertils stig är en markerad vandringsled som löper från Halmstads slott, förbi Tylösand och vidare till Möllegård. Den är arton kilometer lång och följer till största delen kusten mot Kattegatt, förbi klippor, tallskog och badvikar. Leden bär namnet efter prins Bertil, hertig av Halland, som hade ett sommarhus i Tylösand och tillsammans med sin hustru prinsessan Lilian ofta sågs på Halmstads golfbana. Stigen togs fram under 1990-talet på initiativ av kommunens parkmästare Ragnar Johansson och stod färdig för invigning 1998, året efter att prins Bertil avlidit. Syftet var att binda samman den vackra kuststräckan mellan Halmstad och Möllegård och göra den lätt att uppleva till fots. I dag är leden en av Hallands mest omtyckta vandringar och en utmärkt väg att upptäcka både stadens slott och den natursköna kusten kring Tylösand på samma promenad.
8. Halmstads slott
Slott
När bygget av Halmstads slott inleddes 1595 låg staden i Danmark, och det var den unge kungen Kristian IV som ville ha en ståtlig residensbyggnad för sina besök. Arbetet leddes först av byggmästaren Hans van Steenwinckel den äldre, men när han avled mitt under uppförandet togs ansvaret över av hans lärjunge Willum Cornelissen, och slottet stod i stort sett färdigt mot slutet av 1610-talet. Anläggningen byggdes kring en borggård och hör till den stil som i dansk arkitekturhistoria fått namn efter just Kristian IV. Till utseendet påminner slottet mer om tidens danska herrgårdar än om de praktfulla kungaslotten. Efter freden i Brömsebro 1645 blev Halland svenskt, och slottet har sedan dess haft skiftande funktioner. I dag är det residens för landshövdingen i Hallands län och en av stadens mest karakteristiska byggnader vid vattnet.
9. Norre Port, Halmstad
Sevärdhet
Norre Port stod klar 1601 som en del av den omfattande upprustning av Halmstads befästningar som danske kungen Kristian IV satte igång under 1600-talets första år. Samma arkitekt som ritade slottet, Hans van Steenwinckel, lär ha format porten, och den byggdes medvetet snedställd i förhållande till Storgatan så att en angripare inte skulle kunna skjuta rakt in i staden längs gatan. Av de fyra portar som en gång släppte in resande genom stadsvallarna är detta den enda som finns kvar. När ett rivningsbeslut för vallar och portar togs 1737 försvann det mesta av befästningarna, och på 1870-talet var även Norre Port nära att rivas innan riksantikvarien ingrep och staden tvingades backa. Porten renoverades 2005 och förklarades som byggnadsminne 2007. I dag räknas den som ett av Halmstads främsta historiska landmärken.
10. Hallandsgården, Halmstad
Museum & hembygd
Hallandsgården är ett friluftsmuseum på Galgberget mitt i Halmstad, där gamla byggnader från landskapets alla delar samlats. Platsen har en mörk förhistoria: Galgberget var länge stadens avrättningsplats, en plats halmstadborna undvek, men i slutet av 1800-talet förvandlades den med skogsplantering och nationalromantikens nyväckta friluftsintresse till ett rekreationsområde. Museet kom till på initiativ av Hallands Museiförening och dess drivande kraft, fabrikören Alfred W. Wallberg, som mött Skansens grundare Artur Hazelius och inspirerats av anläggningen i Stockholm. På midsommarafton den 23 juni 1925 invigdes Hallandsgården, och omkring 5 000 personer kom trots att man bara tryckt 2 000 biljetter. Byggnaderna fördes hit mellan 1920- och 1940-talet och omfattar bland annat en ryggåsstuga från Hörsås, en väderkvarn från Morup och en gammal skola från Eldsberga. I dag är museet ett populärt utflyktsmål med utsikt över staden.
11. Norre Katts park, Halmstad
Naturreservat
Norre Katts park har vuxit fram på mark som en gång hörde till stadens försvar. När befästningarna revs på 1730-talet såldes området på auktion 1737, och delar av rivningsmassorna lades här innan platsen blev åkermark där man odlade tobak och potatis. Den verkliga förvandlingen kom 1843, då gästgivaren A. J. Sjögren köpte marken och anlade en nöjesanläggning med gräsmattor, alléer, fruktträd, restaurang, kägelbana och danspaviljong, kallad Tivoli. När området var till salu 1858 gick konsul Göran Hammar och flera andra borgare samman för att bevara det åt stadsborna, och så småningom övergick parken i stadens ägo. År 1865 utvidgades anläggningen och en restaurang byggdes på den gamla bastionen. Namnet Norre Katts park infördes 1918. I snart två sekler har platsen varit ett kärt rekreations- och nöjesområde i hjärtat av Halmstad.
12. Mjellby konstmuseum, Halmstad
Museum & hembygd
Mjellby konstmuseum är hemvist för Halmstadgruppen, de sex konstnärer som 1929 förde den moderna och surrealistiska konsten till Sverige. Gruppen, med bland andra bröderna Erik och Axel Olson samt Waldemar Lorentzon, reste till Paris och Berlin för att studera tidens mest radikala konst och arbetade sedan parallellt med de franska surrealisterna. Flera av dem ställde ut tillsammans med Salvador Dalí, bland annat på den internationella surrealistutställningen i London 1936. Till skillnad från de franska surrealisterna släppte halmstadkonstnärerna in både det religiösa och det halländska kustlandskapet i sina målningar, där fyndskräp, fiskeredskap och Kattegatts vatten återkommer som symboler. Museet startade 1980 som den privata konstgården Mjällby, grundad av Erik Olsons dotter Viveka Bosson i Mjällbys gamla skola, och skänktes till Halmstads kommun 1997. Efter en ombyggnad har det profilerat sig som Nordens surrealistmuseum.
13. Vapnö slott
Byggnad
Vapnö är ett slott i Vapnö socken i Halmstads kommun, Halland. Den äldsta huvudbyggnaden brann ned 1733. Det nuvarande corps-de-logiet uppfördes vid mitten av 1700-talet. Det är ett tvåvånings stenhus täckt med mansardtak. Mittpartiet är delat av pilastrar. Ena fasaden vetter mot en trång gård, begränsad av två envåningsflyglar med brutna plåttak. Framför gården finns en vallgrav med en stenbro över. Den andra fasaden är vänd åt norr mot en trädgård, som förr varit sjö.
Källa: Wikidata/Wikipedia
14. 0 + 0 = 8
Konst & staty
0 + 0 = 8, eller Noll plus noll är lika med åtta, är en skulptur av Fredrik Wretman i Halmstad. Skulpturen, som är flytande, fanns under ett antal år att beskåda på Nissan vid den del av Halmstads stadsbibliotek som vilar på pelare i ån (56°40′30.4″N 12°51′38.3″Ö). Skulpturen placerades ut den 17 december 2007 och invigdes på nyårsafton samma år av kommunstyrelsens ordförande Carl Fredrik Graf tillsammans med konstnären själv. Efter många problem med skador av is i ån vintertid, flyttades konstverket 2013/2014 till dammen i Slottsparken, väster om Södra vägen.
Källa: Wikidata/Wikipedia
15. Andersbergskyrkan
Kyrka
Andersbergskyrkan är en kyrkobyggnad belägen vid Grönevångs torg i stadsdelen Andersberg, Halmstad. Sedan 2016 tillhör den Halmstads församling (tidigare Martin Luthers församling) i Göteborgs stift.
Källa: Wikidata/Wikipedia
16. Europa och Tjuren
Konst & staty
Europa och Tjuren är en fontän i brons av Carl Milles på Stora Torg i Halmstad i Sverige, uppförd 1926. Motivet är hämtat från grekisk mytologi och handlar om när Zeus, i en tjurs skepnad, rövar bort prinsessan Europa.
Källa: Wikidata/Wikipedia
17. Immanuelskyrkan
Kyrka
Immuanuelskyrkan är en kyrkobyggnad i Halmstad, tillhörande Equmeniakyrkan. Den ligger intill Picassoparken vid Nissans östra strand. Kyrkan uppfördes 1899-1900 efter ritningar av arkitekten Fritz Eckert åt dåvarande Lutherska missionföreningen, sedan 1929 Halmstads missionsförsamling och ersatte då ett äldre missionshus på Källegatan uppfört 1876. Invigningen hölls den 24 maj 1900 av dåvarande missionsföreståndare Jakob Ekman och Paul Petter Waldenström predikade. 1905 fick kyrkan ny belysning då båglamporna ersattes med glödlampor. I mitten av 1980-talet byggdes kyrkan om invändigt och kyrkorummet delades upp i två plan. Det övre hyser gudstjänstlokalen och i det undre finns bland annat ett café.
Källa: Wikidata/Wikipedia
18. Kärlekens kyrka
Kyrka
Kärlekens kyrka är en kyrkobyggnad i stadsdelen Kärleken i centralorten i Halmstads kommun. Den tillhör sedan 2016 Halmstads församling (tidigare S:t Nikolai församling) i Göteborgs stift.
Källa: Wikidata/Wikipedia
19. Mariakyrkan
Kyrka
Mariakyrkan är en kyrkobyggnad i stadsdelen Fyllinge i centralorten i Halmstads kommun. Den tillhör Snöstorps församling i Göteborgs stift.
Källa: Wikidata/Wikipedia
20. Martin Luthers kyrka
Kyrka
Martin Luthers kyrka är en kyrkobyggnad som sedan 2016 tillhör Halmstads församling (tidigare Martin Luthers församling) i Göteborgs stift. Den ligger i stadsdelen Nyhem i centralorten i Halmstads kommun.
Källa: Wikidata/Wikipedia
21. Olaus Petri kyrka
Kyrka
Olaus Petri kyrka, tidigare S:t Nikolai kapell, är en kyrkobyggnad som tillhör centrumområdet i Halmstads församling (1962-2016 Martin Luthers församling) i Göteborgs stift. Den ligger i centralorten i Halmstads kommun. Från början var namnet S:t Nikolai kapell inom Halmstads församling, men då församlingen delades 1962 ändrades namnet till Olaus Petri kyrka.
Källa: Wikidata/Wikipedia
22. S:t Olofs kapell
Kyrka
S:t Olofs kapell ligger i Tylösand i Halmstads kommun. Den har flyttats hit från Lidhult i Växjö stift, när ny församlingskyrka byggdes där. Ansvarig för verksamheten är den ideella Föreningen S:t Olofs kapell och kapellet ägs inte av Halmstads församling eller Göteborgs stift.
Källa: Wikidata/Wikipedia
23. Sankta Anna och Sankta Katarina kapell
Kyrka
Sankta Anna och Sankta Katarina kapell är två begravningskapell med krematorium på Västra kyrkogården i Halmstad. Dessa förvaltas av Kyrkogårdsnämnden och Halmstads Kyrkogårdsförvaltning.
Källa: Wikidata/Wikipedia
24. Snöstorps kyrka
Kyrka
Snöstorps kyrka är en kyrkobyggnad i Snöstorp i Halmstads kommun. Den tillhör Snöstorps församling i Göteborgs stift.
Källa: Wikidata/Wikipedia
25. Sperlingsholms kyrka
Kyrka
Sperlingsholms kyrka, tidigare Sperlingsholms kapell, är en kyrkobyggnad som sedan 2016 tillhör Halmstads församling (2010-2016 S:t Nikolai församling och tidigare Övraby församling) i Göteborgs stift. Den ligger vid Sperlingsholms gods i Övraby socken i Halmstads kommun.
Källa: Wikidata/Wikipedia
26. Söndrums kyrka
Kyrka
Söndrums kyrka är en kyrkobyggnad som sedan 2006 tillhör Söndrum-Vapnö församling (tidigare Söndrums församling) i Göteborgs stift. Den ligger i Söndrum i Halmstads kommun.
Källa: Wikidata/Wikipedia
27. Trefaldighetskyrkan
Kyrka
Trefaldighetskyrkan är en romersk-katolsk kyrkobyggnad i Halmstad i Halland. Den tillhör S:ta Maria katolska församling i Stockholms katolska stift.
Källa: Wikidata/Wikipedia
28. Vallås kyrka
Kyrka
Vallåskyrkan är en kyrkobyggnad belägen i stadsdelen Vallås i centralorten i Halmstads kommun. Den tillhör Snöstorps församling i Göteborgs stift och Svenska kyrkan.
Källa: Wikidata/Wikipedia
29. Vapnö kyrka
Kyrka
Vapnö kyrka är en kyrkobyggnad som sedan 2006 tillhör Söndrum-Vapnö församling (tidigare Vapnö församling) i Göteborgs stift. Den ligger på en höjd i Vapnö med utsikt över Vapnödalen i Halmstads kommun.
Källa: Wikidata/Wikipedia
30. Garnisons- och luftvärnsmuseet
museum
Hallands militärhistoriska museum (till 2023 Garnisons- och luftvärnsmuseet) är ett försvarshistoriskt museum i Halmstad som ingår i Sveriges Militärhistoriska Arv, SMHA. Museet bygger på traditionerna från nedlagda Hallands regemente och förvaltar Armémuseums luftvärnssamling. År 1913 inrättades det första regementsmuseet vid Landalasjön.
Källa: Wikidata/Wikipedia
31. Halmstads idrottsmuseum
museum
Halmstads idrottsmuseum är ett privat svenskt idrottsmuseum. Halmstads idrottsmuseum öppnades 2006 i Fattighuset vid Lilla torg i Halmstad och finns sedan 2012 i Halmstad Arena. Det drivs av Halmstads idrottshistoriska förening. Museet är främst inriktat på Halmstads idrottsföreningars historia. Idrottsmän och -kvinnor som presenteras är bland andra Fredrik Ljungberg, Jörgen Persson, Sylve Bengtsson, Rolf Peterson, Ola Lindgren, Bengt "Böna" Hansson och Hjalmar Mellander. Idrottsmuseet har också ett bibliotek med litteratur om idrottsklubbarna i Halmstad.
Källa: Wikidata/Wikipedia
32. Halmstad 29:1
Borgruin
stadsbefästning i Halland
Källa: Wikidata/Wikipedia
33. Halmstad 28:1
Borgruin
stadsbefästning i Halland
Källa: Wikidata/Wikipedia
34. Halmstad 31:1
Borgruin
stadsbefästning i Halland
Källa: Wikidata/Wikipedia
35. Halmstad 30:1
Borgruin
stadsbefästning i Halland
Källa: Wikidata/Wikipedia
36. Halmstad 32:1
Borgruin
stadsbefästning i Halland
Källa: Wikidata/Wikipedia
37. Kärret
Slott
borg i Halland (Halmstad 43:1)
Källa: Wikidata/Wikipedia
38. Halmstad 50:1
Borgruin
stadsbefästning i Halland
Källa: Wikidata/Wikipedia
39. Halmstad 70:1
Borgruin
stadsbefästning i Halland
Källa: Wikidata/Wikipedia
40. Söndrum 43:2
Sevärdhet
minnesmärke i Halland
Källa: Wikidata/Wikipedia
41. Gunillaparken
Naturreservat
Gunillaparken är en park på Väster i Halmstad, som öppnades 1944 samtidigt som området utanför Karl XI:s väg bebyggdes med flerbostadshus i funkisstil. Tidigare låg där ett stort område med koloniträdgårdar. Till parken donerades av en anonym givare skulpturen Gunilla, möjligen industrimannen och lokalpolitikern Edwin Berger och döpt efter ett barnbarn till honom.. Gunilla gav också namn till parken. Skulpturen, som skapades av Axel Einar Lindskoug, placerades senast 1946 med en fontän i en rektangulär grund bassäng i parkens nordöstra del.
Källa: Wikidata/Wikipedia
42. Halmstads vågbrytare
Torn
en fyr i Halmstad
Källa: Wikidata/Wikipedia
43. Grötviks fyr
Torn
en fyr i Halmstads kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
44. Halmstad Norra nedre
Torn
en ensfyr i Halmstad
Källa: Wikidata/Wikipedia
45. Halmstad Norra övre
Torn
en ensfyr i Halmstad
Källa: Wikidata/Wikipedia
46. Halmstad Västra nedre
Torn
en ensfyr i Halmstad
Källa: Wikidata/Wikipedia
47. Halmstad Västra övre
Torn
en ensfyr i Halmstad
Källa: Wikidata/Wikipedia
48. Halmstad Östra nedre
Torn
en ensfyr i Halmstad
Källa: Wikidata/Wikipedia
49. Halmstad Östra övre
Torn
en ensfyr i Halmstad
Källa: Wikidata/Wikipedia
50. Stationsparken
Naturreservat
Stationsparken i Halmstad.
Källa: Wikidata/Wikipedia
51. Ernst Wigforss plats
Torg
Ernst Wigforss plats är ett torg i Gamletull i Halmstad, som invigdes den 30 november 2014. Torget är uppkallat efter den tidigare språkforskaren och politikern Ernst Wigforss. På torget finns ett antal kuber av cortenstål med tolv textcitat av Ernst Wigforss. Bokstäverna är utskurna i plåten med laser och kuberna är belysta inifrån. Torget har utformats av Teutsch landskapsarkitekter.
Källa: Wikidata/Wikipedia
52. Lilla Torg
Torg
Lilla Torg, tidigare Hästtorget, är ett torg i Halmstads historiska stadskärna. Norra delen av Lilla Torg ligger på den södra delen av det medeltida franciskanerklostret Sankta Annas kloster. Klostret anlades 1494 och var verksamt till 1531. Troligen kvarstod hela anläggningen till Halmstads stadsbrand 1619. Arkeologiska utgrävningar har utförts 1932 och 2023. Halmstads fattighus uppfördes i hörnet Köpmansgatan/Bankgatan vid Lilla Torgs sydvästra hörn. Det byggdes i två etapper 1857 och 1879. Huset blev 1903 kontor för brandkåren. Lokalerna har under en period använts av stadens turistinformation. Vid torget uppfördes stadens första brandstation som granne till Fattighuset. Den ritades av Sven Gratz och hade en envånings fordonshall och ett fyrkantigt fyravånings brandtorn för torkning av slangarna. Lokalerna invigdes 1903 för stadens nyinrättade brandkår och är idag restaurang. En omdaning av miljön kring Lilla Torg skedde på 1920-talet. Telegrafstationens byggnad uppfördes vid Köpmangatan 1923–1926 på uppdrag av Kungliga Telegrafstyrelsen, ritad av Aron Johansson. Samma år invigdes vid torget också biografen Röda Kvarn vid Bankgatan, byggd efter ritningar av August Svensson. Torget har tidigare varit busstation för regionalbussar och länge parkeringsplats, men under 2010-talet har det byggts ett parkeringshus i närheten och torget omvandlats till en bilfri plats.
Källa: Wikidata/Wikipedia
53. Vrangelsro
Byggnad
Vrangelsro i Halmstad.
Källa: Wikidata/Wikipedia
54. Halmstads Oljehamn nedre
Torn
en ensfyr i Halmstad
Källa: Wikidata/Wikipedia
55. Halmstads Oljehamn övre
Torn
en ensfyr i Halmstad
Källa: Wikidata/Wikipedia
56. Gamla järnvägsbron
Bro
Gamla järnvägsbron är en bro över Nissan i Halmstad. Den byggdes 1885 som en fackverksbro för järnvägstrafik på Mellersta Hallands Järnväg, senare Västkustbanan, med två spann och byggdes om 1928 till i stort sett nuvarande utseende. Efter det att järnvägsspåret genom västra delen av Halmstad lades om 1985, byggdes bron om till en gång- och cykelbro och har rödmålats och ljussatts. Väster om bron låg Halmstads norra station i norra delen av Norre Katts park fram till 1935, då den ersattes av en ny stationsbyggnad vid Radioplan.
Källa: Wikidata/Wikipedia
57. Baptistkyrkan, Halmstad
Kyrka
Baptistkyrkan i Halmstad var en frikyrka för Halmstads baptistförsamling, som ritades av stadsarkitekten Figge Wetterqvist och uppfördes i mörkrött tegel vid Karl XI:s väg i Halmstad. Den invigdes 1932. Kyrkan såldes 2002, och har senare använts som nattklubb.
Källa: Wikidata/Wikipedia
58. Picassoparken
Naturreservat
Picassoparken, före 1972 Österbroplanteringen, Österbroparken och - från 1946 - Figaroparken, är en park vid Nissan i Östra förstaden i Halmstad. Den har fått namn efter Pablo Picasso, vars betongskulptur Kvinnohuvud restes där 1971. Parken sträcker sig från Österbro och Österskans i norr till Slottsbron i söder och ligger mellan Nissan och Strandgatan. Området låg ursprungligen i Snöstorps kommun på mark som inköptes av Halmstad 1879. Kajanläggningarna i Halmstads hamn låg då utmed Hamngatan på Nissans västra strand, men etableringen av järnvägen gjorde att kajer behövdes också på den östra sidan. Industrispår lades ut utefter åns östra sida ända upp mot Österbro för att underlätta omlastning från järnväg till sjöfart och tvärtom. Fartygstrafiken var igång fram till 1956, då Slottsbron anlades och hindrade fortsatt sjöfart uppströms. Sydost om Österbro anlades under tidigt 1900-tal tre små, långsmala gräsmattor med buskar och träd och planteringar. Tillsammans utgjorde de en liten park som också fick planteringar. Dess norra del, drygt 50 meter, sträckte sig ända ner till Nissans strand. Parken kallades för Österbroplanteringen eller Österbroparken, samt från 1946 för Figaroparken. I planteringen placerades 1937 Axel Einar Lindskougs skulptur Danserskan, vilken hade donerats till kommunen av köpmannen Ivar Wennerholm (död 1976). Den förstördes senare 1976 genom vandalisering. Lions Club skänkte 1962 Walter Bengtssons skulptur Laxen går upp. Vägingenjören Stig Nordströms (1911-1991) tog kontakt med Pablo Picasso om att göra en skulptur till Halmstad, vilket ledde till att kommunen fick rätt att låta tillverka betongskulpturen Kvinnohuvud. Skulpturen, som Picasso modellerat i papp, göts i betong av Carl Nesjar. Det 15 meter höga konstverket kom på plats i parken 1972. Axel Wallengren donerade 1994 sin skulptur ”Lyrträdet” till Halmstads kommun, som placerade den i Picassoparken. År 2002 flyttades Ulla och Gustav Kraitz skulptur ”Förankrad farkost” också till Picassoparken från platsen framför Örjansskolan.
Källa: Wikidata/Wikipedia
59. Halmstads stadsbefästning
Borgruin
Halmstads stadsbefästning bestod av försvarsanordningar runt Halmstads historiska stadskärna i Halmstad. Under 1300-talet anlades vallar runt den då nyanlagda staden, vilken hade flyttats från nuvarande Övraby. Svenskarna intog staden 1534 under Grevefejden och de anföll staden vid belägringen av Halmstad 1563 under nordiska sjuårskriget utan att lyckas inta den. Efter belägringen 1563 var det enklare försvarsverket från medeltiden till stor del förstört, samtidigt som nya idéer om hur man bygger bättre och säkrare fästningar hade utvecklats bland annat i Italien. Den danske kungen Kristian IV beslöt därför att anlägga en modern befästning. Uppdraget gick till nederländaren Hans van Steenwinckel den äldre, som hade lärt sig det italienska sättet att anlägga fästningar och hade arbetat som fästningsarkitekt åt Danmark i två decennier. Han påbörjade arbetet 1598, men dog i pesten 1601, innan Halmstads fästningsverk hade färdigställts. Han efterträddes av byggmästare Willum Cornelissen, som också slutförde uppförandet av Halmstads slott, vilket inte var en del av befästningarna. På medeltiden hade det inte funnits något skydd mot Nissan, men i de moderna befästningarna ingick en stadsmur i tegel längs den västra stranden. År 1605 stod Halmstads fästning klar med bastioner, kasematter och två högverk samt fyra stadsportar och en vallgrav runt stan Vissa förbättringar utfördes under svensktiden, bland annat vallar och en vallgrav mellan slottet och själva staden.
Källa: Wikidata/Wikipedia
60. Norre Torg
Torg
Norre Torg är ett litet triangulärt torg i Halmstads historiska stadskärna i norra änden av Storgatan. Det står genom Tyghusgatan i förbindelse med Lilla Torg. Vid torget ligger bland annat Norre Port och Hotell Mårtenson. Norre Ports närmaste omgivning vid Tyghusgatan omgestaltades under tidigt 1970-tal av Sven Brolid och Holger Blom. Mitt på torget står skulpturen Neptunus av Peter Mandl. Det placerades där 1990 och består av omkring 1.000 glasskivor från den 2012 nedlagda Pilkingtons planglasfabrik i Halmstad. Torget är också konstnärligt utsmyckat med Nils Egerbrandts bronsstaty 91:an Karlsson. Den placerades 1993 på Storgatan nära Stora Torg och flyttades 2017 till Norre Torg bredvid Norre Port.
Källa: Wikidata/Wikipedia
61. Filtparken
Naturreservat
Filtparken är en park belägen mellan kvarteret "Jokern" och Kulturskolan/Halmstads stadsbibliotek utmed Nissans östra strand i centrala Halmstad. Sitt namn har parken fått efter den filtfanrik Albany Nordiskafilt AB, som tidigare låg i området. Fabriken revs i början av 1990-talet sedan företaget flyttat 1991. I början av 2000-talet började man att bygga bostäder där fabriken tidigare låg. Tidigare hängde parken ihop med den närbelägena Kapsylparken men blev en egen park när det nya biblioteket byggdes i början av 00-talet. Förbi parken passerar den nyligen anlagda strandpromenaden kallad Gamletullpromenaden. Filtparken har inga större planteringar utan är endast trädbevuxen.
Källa: Wikidata/Wikipedia
62. Linnéparken
Naturreservat
Linnéparken i Halmstad.
Källa: Wikidata/Wikipedia
63. Norre katts park
Naturreservat
Norre katts park, till 1918 kallad Tivoliparken, är en park på och omedelbart norr om Norra bastionen, en del av Halmstads stadsbefästning. På bastionen fanns tidigare högverket Norre katt, en plattform för artilleri.
Källa: Wikidata/Wikipedia
64. Bostadshus
Byggnad1930–1959
Nyatorp är ett gediget bostadsområde i Halmstad, uppfört 1950–55 för Halmstads Egnahems- och sparkasseförening efter ritningar av arkitekten Elof Östberg. Området rymmer flera olika byggnadstyper, däribland radhusen på Kornet 1–7, men hålls samman av ett gemensamt fasadmaterial i gult tegel.
Bostadshuset är en välbevarad trävilla i Halmstad, uppförd under 1920-talet. Den är utformad i en klassicistisk stil med herrgårdsmässig prägel. Villan hör till stadens äldre bebyggelse och bevarar sitt ursprungliga uttryck väl.
Utmed Gymnasiegatan i Halmstad ligger ett välbevarat radhusområde, kvarteret Indianen 2–17. Det uppfördes 1952–53 efter ritningar av arkitekten Ingrid Wallberg. Bebyggelsen är arkitektoniskt sammansatt och håller väl sin ursprungliga karaktär.
Byggnaden är ett bostadshus i Halmstad som finns upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Någon närmare beskrivning av husets ålder eller utformning finns inte i registret. Uppgifterna är kortfattade.
Bostadshuset är en villa i Halmstad uppförd under 1920-talet. Den är välbevarad och behåller sitt ursprungliga uttryck från tiden. Byggnaden hör till stadens bebyggelse från decenniet.
Byggnaden är en före detta saluhall i Halmstad, sammanbyggd med bostads-, kontors- och affärslokaler. Den uppfördes 1933 efter ritningar av arkitekten Uno Fortmeijer. Huset utmärker sig genom sin uttrycksfulla tegelarkitektur.
Bostadshuset är en välbevarad villa i Halmstad från 1920-talet. Den behåller väl sitt ursprungliga uttryck och hör till stadens bebyggelse från decenniet. Uppgifterna i registret är kortfattade.
Byggnaden är ett bostadshus i Halmstad, uppfört någon gång under perioden 1850–1919. Det finns upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Någon närmare beskrivning av husets utformning ges inte i registret.
Bostadshuset ligger i Halmstad och är upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Byggnaden hör hemma i tiden mellan 1930 och 1950-talet. Underlaget är knapphändigt och rymmer i övrigt inga närmare uppgifter om husets utseende eller historia.
Detta stora komplex förenar affärer, kontor och bostäder bakom en uppbruten fasadrad mot gatan. Byggnaden restes 1985 efter ritningar av arkitekten Höstrup för Skanskas räkning. Särskilt hörnet mellan Klammerdammsgatan och Köpmansgatan drar blicken till sig, bland annat genom Walter Bengtssons fasadutsmyckning.
Huset ligger i Folkets Park och tjänade som bostad åt folkparkschefen. Det uppfördes 1908 för C.A. Freckman och hör därmed till parkens tidiga bebyggelse.
I stadsdelen Mickedala breder ett omfattande småhusområde ut sig, uppfört under 1960- och 70-talen. Bebyggelsen omfattar kvarteren Epoken, Episteln, Episoden, Etiketten, Etern, Etsaren, Etyden och Etappen. Här ryms ett stort antal atriumhus tillsammans med friliggande villor.
Stationshuset uppfördes 1876 för Halmstad–Jönköpings Järnvägs AB, men vem som ritade det är inte känt. Flyglarna kom till omkring år 1900, och annexbyggnaden för godsmottagning är ungefär lika gammal. Anläggningen speglar järnvägens tidiga betydelse för staden.
Bostadshuset ligger i Halmstad och är registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Byggnaden dateras till perioden 1930 till 1950-talet. Några ytterligare uppgifter om husets historia eller karaktär framgår inte av underlaget.
Kvarteret Domherren utgör ett egnahemsområde med genomarbetad och sammanhållen arkitektur. Bebyggelsen uppfördes för Halmstads Egnahems- och Sparkasseförening efter ritningar av arkitekten Uno Fortmeijer. Radhusen längs Laholmsvägen tillkom 1924.
Huset byggdes ursprungligen som bostad runt år 1800 och vilar på en stomme av korsvirke. Bottenvåningen har genom åren inrymt bland annat post och järnhandel. Idag används lokalerna för bankverksamhet.
Bostadsområdet Nyatorp uppfördes 1950–55 för Halmstads Egnahems- och Sparkasseförening efter ritningar av arkitekten Elof Östberg. Området rymmer flera olika byggnadstyper som ändå hålls samman av ett gemensamt fasadmaterial i gult tegel.
Detta särpräglade bostadsområde uppfördes av HFAB under 1950-talet efter ritningar av arkitekten Allan Meijer. Bebyggelsen omfattar flerfamiljshus med både putsade och tegelklädda fasader samt centrum- och servicebyggnader. Lamellhusen är utförda i puts och området räknas som arkitektoniskt högklassigt.
Sankta Katarina kapell i Halmstad uppfördes åren 1939–1941. Kapellet är upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Ytterligare uppgifter om byggnaden framgår inte av underlaget.
Byggnaden är ett tvåfamiljshus uppfört i gult tegel. Den hör hemma i perioden mellan 1930 och 1950-talet. Underlaget rymmer inga ytterligare uppgifter.
Denna byggnad i jugendstil rymmer både bostäder och affärslokaler. Huset upptar hela kvarterets bredd och vänder två nästan identiska fasader mot Storgatan respektive Hamngatan. Det ritades av arkitekten Sven Gratz och stod färdigt 1905.
Detta bank- och affärshus uppfördes 1881–84 för Hallands enskilda bank och räknas som stadens första bankpalats. Det ritades av arkitekterna Belfrage och Franck och pryds av ståtliga fasader i florentinsk renässansstil. I bottenvåningen har det funnits en frisersalong.
Bostadshuset ligger i Halmstad och är upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Byggnaden dateras till perioden 1930 till 1950-talet. Underlaget rymmer inga ytterligare uppgifter.
Byggnaden är ett välbevarat och karaktäristiskt exempel på tegelfunkis. Den uppfördes 1944 efter ritningar av arkitekterna F. Wetterqvist och K. Östberg.
Kvarteret Brynjan omfattar radhus i grupperna 3–6, 9–13 och 16–19. Området har en uttrycksfull och utsmyckad exteriör och tillkom mot slutet av 1950-talet.
Kronobränneriet uppfördes 1778 efter ett statligt beslut om brännvinstillverkning. Byggnaden användes senare som spannmålsmagasin och blev från 1918 spikfabrik.
Bostadsområdet Vårhem uppfördes i kommunal regi i början av 1950-talet. Bebyggelsen består av lamellhus av olika smalhustyper i en modifierad funkisstil. Här finns bland annat två smalhus i tre respektive två våningar.
Vattentornsbyggnaden är en karakteristisk kvarleva från Nordiska Filts numera rivna anläggning utmed Nissan. Idag ingår den i det nya bostadsområdet och stadsdelen Nissastrand.
Bostadshuset ligger i Halmstad och är registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Byggnaden dateras till perioden 1930 till 1950-talet. Några ytterligare uppgifter framgår inte av underlaget.
Byggnaden är Halmstads norra station, tidigare SJ Halmstad norra och senare busstation. Stationshuset uppfördes 1934 efter ritningar av arkitekten Bengt Jansson vid Kungliga järnvägsstyrelsen.
Bankbyggnaden uppfördes 1922 i en klassicerande tegelarkitektur. Den ritades av arkitekten Arvid Fuhre i Göteborg för Göteborgs bank. Idag inrymmer huset Handelsbanken.
Kvarteret Advokaten 16–25 utgör ett påkostat radhus- och terrasshusområde format i mexi- och medelhavsstil. Mot Söndrumsvägen ligger kedjehus. Området uppfördes under 1960- eller 70-talet.
Det småskaliga flerfamiljshuset uppfördes omkring 1910. Det ingår i ett enhetligt kvarter med hus som byggdes för Halmstads Egnahems- och Sparkasseförening åren 1909–15. Arkitekter var Axel Åkerlund och Uno Fortmeijer.
Bostadshuset ligger i Halmstad och är upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Byggnaden dateras till perioden 1960 till 1970-talet. Ytterligare uppgifter framgår inte av underlaget.
Bostadshuset ligger i Halmstad och är registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Byggnaden dateras till perioden 1930 till 1950-talet. Några ytterligare uppgifter framgår inte av underlaget.
Bostadshuset är av äldre datum och har en närmast agrar prägel. Till byggnaden hör även ett uthus. Miljön speglar en tid då landsbygdens byggnadssätt fortfarande satte sin prägel.
S:t Nicolai församlingshem är en U-formad byggnad i klassicistisk stil, uppförd 1926 efter ritningar av arkitekten K.N. Wetterberg. Huset var ursprungligen ljust putsat, men idag återstår endast rester av putsen.
Bostadshuset ligger i Halmstad och är upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Byggnaden dateras till perioden 1930 till 1950-talet. Underlaget rymmer inga ytterligare uppgifter om huset.
Detta bostadshus i Halmstad är ett så kallat smalhus, murat i tegel omkring 1940. Den smala husformen var typisk för tidens flerbostadsbebyggelse. Mer än så framgår inte av Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Det här bostadshuset i Halmstad finns upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister och härrör från tiden mellan 1930 och 1950-talet. Registret ger inga närmare uppgifter om husets utseende eller historia.
Bostadshuset i Halmstad är registrerat i Bebyggelseregistret hos Riksantikvarieämbetet och dateras till perioden 1930–1950-tal. Några ytterligare detaljer om byggnaden finns inte i underlaget.
Villan Annehed byggdes på 1910-talet och ligger i utkanten av ett industriområde i Halmstad. Det är en mindre men välbevarad villa, och på tomten finns även uthus och garage.
Det här bostadshuset i Halmstad hör hemma på 1920-talet och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget säger inget mer om husets karaktär.
Detta mindre hyreshus i Halmstad uppfördes omkring 1950 i en tidstypisk, folklig funkisstil. Byggnaden är välbevarad och speglar den enkla funktionalism som präglade efterkrigstidens bostadsbyggande.
Bostadshuset i Halmstad är upptaget i Bebyggelseregistret och dateras till perioden mellan 1930 och 1950-talet. Riksantikvarieämbetets underlag rymmer inga fler uppgifter.
Om det här bostadshuset i Halmstad är känt att det tillkom mellan 1930 och 1950-talet och att det finns registrerat hos Riksantikvarieämbetet. Mer än så framgår inte av underlaget.
Hallandsgården är ett friluftsmuseum i Halmstad som invigdes 1925. Bland byggnaderna finns hönshus, linbasta, såg och en skvaltkvarn, som tillsammans ger en bild av äldre halländskt lantliv.
Denna byggnad i Halmstad uppfördes 1903 och sträcker sig över en tredjedel av kvarteret. Den rymde både bostäder och hotell och ritades av arkitekten August W Lindvall från Malmö.
Kvarteret Bildhuggaren i Halmstad är ett mindre radhusområde från 1950-talet, ritat av arkitekten Ingrid Wallberg. Bebyggelsen är överlag välbevarad och har en genomtänkt och karaktäristisk arkitektur.
Denna kontorsbyggnad i Halmstad uppfördes 1929 för Nordiska filt. Fasaden är en påkostad tegelmur med det slags dekorativa murverk som ibland kallas murarglädje.
Byggnaden är Halmstads gamla fattighus, uppfört i två etapper 1857 och 1879 efter ritningar av arkitekterna Strömberg respektive Sandström. Mellan 1901 och 1977 hörde huset till brandstationen, och 1997 renoverades det inom ramen för Hallandsmodellen.
Kirsten Muncks hus uppfördes troligen på 1620-talet och är enligt traditionen byggt åt den danske kungen Kristian IV:s gemål Kirsten Munck. Det står i två våningar av holländskt, grönglaserat tegel under ett lågt, valmat sadeltak. På 1860-talet byggdes huset till mot gården, och den dekorerade takgesimsen tillkom troligen 1868. I dag används den forna handelsgården som affärs- och kontorshus.
Den här byggnaden i Halmstad finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister men är ännu inte närmare utredd. Underlaget anger endast att den härrör från 1900-talet.
Det gamla lasarettet i Halmstad uppfördes 1869, i tiden efter kommunalreformen och landstingens tillkomst 1862. På 1980-talet fick byggnaden en tillbyggnad för landstinget mot Södra vägen.
Denna byggnad ligger vid radioplan i Halmstad och kan ha varit en kioskbyggnad. Riksantikvarieämbetets underlag är osäkert och ger ingen närmare beskrivning.
Det här bostadshuset i Halmstad finns i Bebyggelseregistret och dateras till perioden 1930–1950-tal. Något mer berättar inte Riksantikvarieämbetets underlag.
Länsstyrelsens landstatshus i Halmstad består av två delar. Den äldre restes 1943 efter ritningar av länsarkitekten Bengt Östnäs, den yngre 1958 av Yngve Alvå. Tillsammans visar de olika uttryck för den funktionalistiska arkitekturen inom samma anläggning.
Sturegymnasiet i Halmstad var tidigare folkskolan Engelbrektsskolan. Skolbyggnaderna uppfördes 1891 efter ritningar av S Gratz och 1925 efter ritningar av U Fortmeijer.
Det här bostadshuset i Halmstad hör hemma i perioden fram till omkring 1920 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Mer framgår inte av underlaget.
Villan vid Vallgatan i Halmstad var ursprungligen ett äldre, litet hus som 1923 byggdes om helt till sitt nuvarande utseende efter ritningar av Berndt Andersson. På tomten står ett äldre uthus i korsvirke.
Detta välbevarade och särpräglade bostadsområde i Halmstad byggdes av HFAB på 1950-talet efter ritningar av Allan Meijer. Här finns flerfamiljshus med puts- och tegelfasader samt center- och servicebyggnader, bland dem en halvmånformad affärsbyggnad med kakelfasad.
Här har S:t Katarina dominikankloster legat i Halmstad. Av anläggningen finns lämningar efter klosterkyrkan, byggnader söder om den, stenläggning, murar och en klosterkyrkogård med minst 21 gravar. Området är i dag bebyggt.
Denna anläggning i Halmstad består av fyra sammanbyggda längor kring en borggård. Den skyddas som byggnadsminne genom ett beslut av Länsstyrelsen 1935.
Vid vägen står tre milstolpar tätt intill varandra. Två är av gjutjärn, varav den ena bär årtalet 1855 och texten för en kvarts mil i Kronobergs län. Den tredje är en äldre milstolpe av granit med kunglig krona och årtalet 1666.
Vid en arkeologisk utredning 2001 hittades här sex bitar slagen flinta, de flesta vattenslipade, fördelade på tre schakt. Några ytterligare undersökningar har inte ansetts nödvändiga.
Milstolpen är av granit och bär under en kunglig krona en inskrift om en mil. Stenen är skadad, och spår visar att den tidigare varit splittrad i flera delar och sedan fogats ihop.
Vid platsen ligger lämningarna av ett fartyg med slagsida åt styrbord. Stävarna saknas och skrovet är brutet framför mastfoten, men en rad bottenstockar, delar av kölsvinet och själva mastfoten finns bevarade i sitt ursprungliga läge.
Under marken finns medeltida kulturlager i Halmstad, med inslag av boplatslämningar från sten- och järnålder. Vid schaktningar och bebyggande av området har man påträffat grundmurar till ett kapell och andra byggnader som hörde till Sankt Jörgens hospital.
Boplatsområdet rymmer sjutton härdar, tre gropar och ett stolphål samt ett fyndförande jordlager. I den sydvästra delen hittades keramik och bränd lera, och tre av härdarna har daterats till förromersk och romersk järnålder.
Här låg en befästning i form av en kulle omgiven av dubbla vallar och vallgravar, enligt en karta från 1914 förbunden med Nissan via en kanal. I dag är platsen kraftigt skadad; en väg går tvärs genom kullen och stora fyllnadsmassor har lagts på, men delar av kullen och den yttre vallgraven är fortfarande synliga.
Denna stadsport ingår i Halmstads gamla befästning och är murad i rött och gult tegel under ett valmat skiffertak. Portgången är valvslagen och fasaden pryds av huggna sandstenslister, kartuscher och ornamenterade slutstenar. På norra sidan sitter sandstensplattor med årtalet 1605, och i porten hänger ett nytillverkat fällgaller av trä.
Denna del av Halmstads befästning är en bastion uppbyggd av en hög jordvall. I bastionen ingår en kasematt med välvt tak, och intill löper en delvis igenfylld vallgrav.
På den utmärkta platsen hittades 1944 ett depåfynd som bestod av fem armringar, två halsringar och en tutulus. Föremålen låg samlade omkring 0,6 meter under markytan. Uppgifterna kommer från fornminnesinventeringen och är inte kvalitetssäkrade, så detaljer kan saknas eller vara inaktuella.
Inom det markerade området har tolv flintavslag samlats in, spår efter att flinta bearbetats på platsen i förhistorisk tid. Underlaget är knapphändigt och uppgifterna kommer från fornminnesinventeringen utan att vara kvalitetssäkrade.
Denna drygt en meter höga minnessten i granit hedrar jägmästaren Carl Gustaf Noreen, som åren 1863–1866 planterade den skog som i dag ger skugga åt vandraren på Galgberget. Överst sitter hans huvud i bronsrelief, vänt i vänster profil, med hyllningstexten inhuggen därunder. Stenen ramas in av två tolvsidiga kolonner med doriska kapitäl som bär en fris med gavelfält, allt vilande på ett postament i tre trappsteg.
Här fanns härdar som redan har undersökts arkeologiskt och därefter avlägsnats; dokumentationen finns i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA 5255/69). Uppgifterna kommer från fornminnesinventeringen och är inte kvalitetssäkrade.
På denna plats fanns ett vrak som har undersökts och sedan avlägsnats; ärendet är dokumenterat i Antikvarisk-topografiska arkivet (dnr 5506/66). Underlaget är knapphändigt och uppgifterna är inte kvalitetssäkrade.
Här hittades en flathuggen flintkniv från senneolitikum. Enligt uppgiftslämnaren kom den fram på tomten när huset byggdes, men den dåvarande ägaren valde att aldrig anmäla fyndet, och exakt årtal saknas. Ytterligare flintföremål ska ha påträffats vid samma byggnadsarbete.
Den triangulära minnesstenen i granit bär mot väster orden Plikten framför allt, hämtade ur kung Gustaf Adolfs namnteckning, tillsammans med uppgiften att Kungliga Hallands flygflottilj uppsattes 1944. På andra sidan står att stenen restes 1954. Den står mitt på ett åttkantigt murat postament, omkring sex meter i diameter.
En låg gravhög med enstaka stenar synliga i den södra ytan och en grop mitt på ovansidan. I nordnordväst finns en kantskada med några stenar, och strax söder om mitten löper en smal stig tvärs över högen. I övrigt förekommer mindre yt- och kantskador.
Rester av stadens befästning i form av en kasematt och ett högverk, kallat Väster Katt. Kasematten är omkring tretton meter lång och tre meter hög, uppförd i sten och i dag delvis inbyggd i ett ovanpåliggande hus. Nordost om den ligger ett högverk av huggen sten och jord, som numera bär bryggeribyggnader.
En fornminnespark där flera slags lämningar samlats: sex förekomster av älvkvarnar, sju stenar med sliprännor och sex malstenar, varav en med löpare. Här finns också hällkistor och stenkistor för gravurnor, några liggande i låga högar. Uppgifterna kommer från fornminnesinventeringen och är inte kvalitetssäkrade.
Platsen är känd genom sitt traditionsnamn Kitteldal. Något ytterligare framgår inte av underlaget, som kommer från fornminnesinventeringen och inte är kvalitetssäkrat.
En gravhög som når närmare tre meters höjd. Över den löper en tidigare stig i nordväst–sydöstlig riktning, och i sydväst finns en flack svacka. Den sydöstra kanten är skadad av en väg, och i övrigt förekommer mindre kant- och ytskador.
Här ligger tre gravanläggningar samlade. Den första är en hög på femton meters diameter och drygt två meters höjd, med en grop nära mitten och en stig över den sydvästra delen. Ett tjugotal meter nordväst ligger en andra hög med brätte, tjugotvå meter i diameter, och strax sydöst om den en övertorvad stensättning.
En närmast oval, överodlad gravhög med en stig tvärs över krönet. Runt högen, i norr, öster och väster, står i dag en sandlåda och två gungställningar. Uppgifterna kommer från fornminnesinventeringen och är inte kvalitetssäkrade.
Fartygslämningen påträffades vid schaktning för en sänkbrunn till fjärrkyla och antas löpa i ungefär östsydöstlig–västnordvästlig riktning. De framgrävda delarna omfattar spant, bordläggning, garnering och kölsvin, och bland fynden finns tränaglar, spik, läder, kritpipa, djurben, textil och drev. En dendrokronologisk analys daterade skeppet till slutet av 1820-talet, och det tycks byggt i en blandning av klinkteknik och så kallad lockpanel. Fartyget undersöktes vid en arkeologisk förundersökning 2012.
Anläggningen ingår i en grupp om tre lämningar. Först ligger en hög på femton meters diameter och drygt två meters höjd, därefter en hög med brätte, tjugotvå meter i diameter, med en stig löpande över sig. Några meter sydöst om den senare finns själva stensättningen, låg och övertorvad.
208. Alfred och Lotten Wallbergs grav, Begravningsplats enstaka
fornminne
Graven har formen av en dös, byggd av tre resta stenar med ett större takblock och omgiven av en stenkrets på ungefär sju meters diameter. Den markerar Alfred och Lotten Wallbergs grav, med namnen inhuggna på undersidan av takhällen. Industrimagnaten Alfred Wallberg dog 1930, och anläggningen restes troligen strax därefter; enligt efterlevande är detta också den verkliga gravplatsen. Inne i stenringen växer en stor alm, möjligen ett vårdträd planterat vid begravningen, vars rötter lyft kretsen i norr.
En kasematt som är del av stadens befästning, byggd av sten och tegel och närmare fyra meter hög. Den har två kanonportar vända mot sydöst och en ingång från nordväst, och ovansidan är täckt av torv.
Här stod stadens galgar. På en karta från slutet av 1600-talet är två galgar markerade på platsen. Uppgifterna kommer från fornminnesinventeringen och är inte kvalitetssäkrade.
Bevarad del av befästningen bestående av en vall som når närmare tre meters höjd, med en stig löpande ovanpå. I väster övergår vallen i en bastion, och söder om den ligger den delvis igenfyllda vallgraven i anslutning till vallen.
Husgrunden är byggd av sten och tegel och är ännu inte avgränsad i öster och söder. Inom det undersökta området finns golvkonstruktioner och syllstensrader vid en stenlagd gårdsyta, bland annat ett golv av röda tegelstenar lagda på högkant och rader av tuktad och sprängd sten. Direkt norr om grunden ligger den stenlagda gården med en ränndal i nord–sydlig riktning, och en oval nedgrävning av okänd funktion har påträffats under stenläggningen.
Friluftsmuseet samlar en rad äldre byggnader, däribland ryggåsstuga, brygghus, manhus, undantagsstuga, sommarstuga, vattensåg, skvaltkvarn, väderkvarn, linbasta, skola och marknadsbod. Utmed områdets södra stengärdesgård står fjorton numrerade mil- och väghållningsstenar samt en minnessten, och ytterligare en milstolpe finns i nordväst. Bland milstolparna märks graniten med årtalet 1779 och en sten som förutom 1779 även bär den äldre uppgiften halv mil 1666.
Inom det markerade området har tolv flintavslag samlats in, spår av att flinta bearbetats här. Underlaget är knapphändigt och uppgifterna kommer från fornminnesinventeringen utan att vara kvalitetssäkrade.
En gammal färdväg som mäter omkring 84,5 meter i längd, mellan fyra och drygt fem meter i bredd och ungefär en och en halv meter i djup. Vägen löper i öst–västlig riktning.
Minnesmärket är utformat som ett stenbord, där en huggen skiva vilar på tillhuggna ben. Runt skivans kant löper en latinsk text som berättar att bordet 1916 flyttades hit till det nya lasarettets område vid berget Galgberget, från det gamla lasarettet i den södra förstaden. På bordsskivan står att lasarettsföreståndaren Gustavus Tillman skänkte stenbordet 1902, då den nya inhägnaden och den förnyade lunden pryddes.
Här fanns en boplats som redan har undersökts arkeologiskt och därefter avlägsnats. Undersökningen finns redovisad i en rapport från Hallands länsmuseum 1994 (dnr 8263/92). Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade.