1. Brahehus
Slott
Brahehus är en tidigare slottsbyggnad, numera ruin, vid Europaväg 4, tre kilometer norr om Gränna. Ruinen ligger i Gränna socken i Jönköpings kommun.
- Källa: Wikidata/Wikipedia
Den fullständiga guiden låses upp när du angett din e-post. Det tar tio sekunder och är gratis.
Upptäck Gränna till fots: 69 sevärdheter med karta, historia och berättelser — en gratis självguidad stadsvandring.
Brahehus är en tidigare slottsbyggnad, numera ruin, vid Europaväg 4, tre kilometer norr om Gränna. Ruinen ligger i Gränna socken i Jönköpings kommun.
Gränna kyrka är en kyrkobyggnad i Gränna. Den är församlingskyrka i Gränna församling i Växjö stift. Kyrkan ligger mitt i Gränna och dominerar stadens profil. Den är byggd på resterna av den ursprungliga stenkyrkan från mitten av 1100-talet, vars grund fortfarande finns bevarad under den nuvarande kyrkans golv. När utrymmet i kyrkan utnyttjas maximalt kan kyrkan rymma cirka 600 besökare.
Örserums kyrka är en kyrkobyggnad i Örserum i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Gränna församling och sköts av en stiftelse.
Östanå herrgård är en kulturminnesmärkt herrgård öster om Gränna i Gränna socken i Jönköpings kommun. Östanå hette tidigare Broxvik och var troligen sätesgård i ett gammalt stormannagods. Under slutet av 1300-talet ägdes Broxvik av Ramborg Petersdotter (Djurhuvud), änka efter Näskonung Ragnesson (Stallare). I slutet av 1400-talet blev Elin Ragvaldsdoter av Fargaltsläkten ägare till Broxvik. Hon var sedan 1460-talet gift med Påvel Tuvesson av den släkt som senare skulle kalla sig Ulfsparre. 1498 bytte Elin Ragvaldsdotter till sig bland annat Broxviks- och Förnäsgårdarna och bildade ett säteri av dem, och Broxvik kom ända fram till slutet av 1600-talet att tillhöra släkten Ulfsparre. Efter Åke Ulfsparre ärvdes Broxvik av sonen Gustaf Ulfsparre, som tvingades gå i landsflykt efter en hovskandal och slutade som överste i fransk tjänst. Han sålde 1660 Broxvik till Per Brahe den yngre, som valde att ändra namnet på godset till Östanå, som en pendang till Västanå slott med gårdarna på varsin sida Röttle å. En inventarie- och gårdsbeskrivning från 1660 ger en aning om hur herrgården då såg ut. Det var en kringbyggd befäst sätesgård, möjligen hade den utifrån bevarade rester i nuvarande byggnadens källare ett murat torn. Nordost om detta slott låg ett kapell, som Per Brahe lät förse med predikstol och altartavla av Johan Werner den yngre. Kapellet revs dock på 1750-talet. Trots problem i samband med reduktionen lyckades Nils Brahe den yngre behålla Östanå. Genom hans sondotter Christina Brahe, som blev gift med hovmarskalken Carl Fredrik Hamilton af Hageby kom Östanå till släkten Hamilton 1728. Hans son Fredric Ulric Hamilton var den som lät uppföra den nuvarande huvudbyggnaden i panelklätt timmer i två våningar med valmat brutet tak och svagt utskjutande mittrisalit med frontespis. Envåningsutbyggnaderna på de båda gavlarna tillkom 1809 respektive 1871. Sedan Fredric Ulric Hamilton 1796 sålt Östanå kom ägarna att växla. Under senare hälften av 1800-talet tillhörde det släkten von Otter. Sedan hovrättsrådet Erik von Otter, som tillträtt Östanå 1883 blev arvtagare till Västanå fideikommiss 1899 blev de båda gårdarna för en kort tid till 1905 förenade. 1905 såldes dock Östanå och med en rad snabba ägobyten förföll herrgården alltmer. Gården utnyttjades som hushållsskola, barnhem och var under andra världskriget flyktingförläggning. Den stod sedan öde och 1952 bevilljades rivningstillstånd, trots omfattande protester. Tre dagar före den planerade rivningen 1956 köpte dock grosshandlare Hjalmar Hultner Östanå och påbörjade en upprustning. Den fullföljde senare av Olof och Lena Melin och av deras dotter Hélène Melin Geijer. Östanå herrgård med huvudbyggnaden och fyra flygelbyggnader förklarades som byggnadsminne 1977. Östanå Säteri ägs av Magnus Sederholm och huvudbyggnaden ägs av Hélène Melin Geijer av släkten Geijer.
Gränna missionskyrka är en kyrkobyggnad i Gränna. Den tillhör Gränna missionsförsamling som är en del av Equmeniakyrkan, och byggnaden är belägen vid Brahegatan. Pastor Karin Wikehult-Andersson är pastor för Grännabygdens församlingskrets. I Grännabygdens församlingskrets ingår Gränna, Visingsö och Örserums missionsförsamling.
Adventkyrkan i Gränna är en del av Sjundedags adventistsamfundet i Sverige, och har funnits sedan 1920-talet. Samfundet har mer än 21 miljoner medlemmar runt om i världen. Kyrkan i Gränna har bibelstudier och gudstjänster på lördagar .
en fyr på Visingsö i Jönköpings kommun
en fyr vid Vättern i Gränna
Byggnaden är ett brygghus i Gränna och finns registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Närmare uppgifter om husets historia och utformning saknas i underlaget.
Gravkapellet uppfördes 1954 efter ritningar av Johannes Dahl på begravningsplatsen. Det är en låg byggnad med källare i suterräng, valmat sadeltak av enkupigt lertegel och ljust putsade fasader med höga, rundbågiga fönster i blyinfattat glas. Utformningen är klassiserande i 1950-talstappning. Interiören är stram och enkel med upphöjt kor, kalkstensgolv och slutna bänkkvarter i grått med mörkmarmorerade fyllningar.
Det gamla rådhuset är en träbyggnad i två våningar med inredd vind, klädd med locklistpanel under valmat sadeltak. Det ingår i den välbevarade träbebyggelsen utmed Brahegatan och ligger i suterräng, där mittpartiet mot Vättern skjuter ut med balkonger och kröns av en frontespis. Fasaden har profilerad takgesims och stiliserade pilastrar. Åren 1976–77 restaurerades byggnaden och rymmer nu bostäder.
Gården är byggd av timmer i en och en halv våning med en något utkragad övervåning. Denna form tillkom troligen vid mitten av 1700-talet, då huset höjdes några timmervarv, brädfodrades och fick tegeltak istället för ett äldre torvtak. Fasaden har gul locklistpanel med vita snickerier, och huvudbyggnaden är sammanbyggd med en uthuslänga mot Brahegränd.
Gården ligger mitt i Gränna med huvudbyggnaden utmed Brahegatan och sträcker sig genom hela kvarteret. Löjtnanten och affärsmannen Gabriel Cornelius Hall köpte tomten 1833, rev ett 1600-talshus och lät återanvända timret i den nya bebyggelsen, som uppfördes 1834–37 med stadsbyggmästare Anders Berndtsson i Jönköping som arkitekt. Huvudbyggnaden är i två våningar med panel och en central portik med tempelgavel buren av två marmorerade kolonner.
Villan är byggd av timmer i ett och ett halvt plan med souterrängvåning och uppfördes omkring 1880. De två övre våningarna var bostad för ägarfamiljen, medan souterrängen var avsedd för de anställda. Vid mitten av 1950-talet gjordes stora förändringar och souterrängen blev butikslokal med skyltfönster mot Brahegatan. Fasaderna har rik putsarkitektur i gult med detaljer i vitt, och taket är ett sadeltak med frontespis.
Prästgårdens huvudbyggnad stod färdig 1804 och är ett gott exempel på det tidiga 1800-talets stora bostadshus. Den är byggd av timmer i två våningar med hög övervåning, stora rum och höga fönster under valmat sadeltak. Ursprungligen var huset opanelat; på 1820- eller 30-talet kläddes knutarna in och senare sattes locklistpanel upp. Fasaden mot Brahegatan har pilastrar och profilerad takgesims.
Huset är byggt i två våningar, timrat och klätt med locklistpanel, troligen på 1850-talet av riksdagsmannen och vagnsfabrikören Johan Granlund. Åren 1889–1922 inrymdes stadens apotek här. Fasaden är blekgul med vita detaljer, fönstren har frontoner som överstycken och understycken burna av konsoler, och de fyra knutarna är utformade som pilastrar. Huvudentrén mot gatan har dubbla pardörrar av spegeltyp.
Byggnaden är av timmer i en våning, klädd med locklistpanel och med sadeltak av tegel på en sockel av putsad sten. Mot gårdssidan har förstugan en tillbyggnad från omkring 1900, klädd med liggande pärlspont och med falsat plåttak.
På platsen finns en lämning som liknar en fornlämning, men närmare uppgifter saknas. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad, vilket innebär att uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella.
Ett minnesmärke är registrerat på platsen, men underlaget innehåller inga närmare uppgifter om dess utseende eller bakgrund. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad.
Lämningen är en långsmal härd med plan botten, cirka 0,08 meter djup. Ytterligare uppgifter saknas.
På platsen finns ett registrerat minnesmärke, men underlaget saknar närmare uppgifter. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och uppgifterna kan vara ofullständiga.
Lämningen är en rund härdbotten fylld med mörkbrun till svart, sotig och grusig humus. I fyllningen finns ett trettiotal skärviga stenar.
Platsen är registrerad som en by- eller gårdstomt, men närmare uppgifter saknas. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad, så informationen kan vara ofullständig eller inaktuell.
Ett minnesmärke finns registrerat här, men underlaget innehåller inga ytterligare uppgifter. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad.
Vid arkeologisk utredning 2003 och förundersökning 2004 påträffades sju anläggningar: fyra härdar, två kokgropar och en boplatsgrop. Härdarna var ovala och grunda, medan kokgroparna var fyllda med mycket sten. Tre kol-14-dateringar från kokgroparna gav samstämmigt tidigneolitikum, omkring 4000–3500 f.Kr. Området är undersökt och borttaget.
Platsen är registrerad som lägenhetsbebyggelse, men närmare uppgifter saknas. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella.
Här finns två ovala härdar som ligger en bit från varandra och påträffades vid en särskild utredning 2009. Ungefär två meter öster om härdarna iakttogs ett stolphål. Någon närmare beskrivning av anläggningarna saknas.
På platsen finns en registrerad runristning, men underlaget innehåller inga närmare uppgifter. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad.
Härden undersöktes och togs bort vid en arkeologisk förundersökning år 2000 i kvarteret Hjorten inom Gränna stadslager. Ett kolprov har daterats till omkring 3700–3100 f.Kr., dock utan angiven säkerhetsgrad. Någon närmare beskrivning av anläggningen finns inte.
Platsen är registrerad som en stensättning, men underlaget saknar närmare uppgifter. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad, så informationen kan vara ofullständig.
Här finns en registrerad husgrund från historisk tid, men närmare uppgifter saknas. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella.
Platsen är registrerad som lägenhetsbebyggelse, men inga närmare uppgifter finns. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad.
På boplatsen har markägaren August Persson tagit tillvara stenåldersföremål som en trindyxa, en tunnackig yxa, fragment av skafthålsyxor, flintdolkar, skrapor, keramikbitar och en stor mängd flintavslag. På samma åker har han funnit ett sextiotal mynt, de äldsta från drottning Kristinas och Karl XI:s tid samt flera utländska, och uppger sig även ha hittat ett bysantinskt guldmynt. Han har också iakttagit flera mörka fläckar efter härdar.
Platsen är registrerad som lägenhetsbebyggelse, men närmare uppgifter saknas. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad, så informationen kan vara ofullständig eller inaktuell.
Platsen är registrerad som en fyndplats, men underlaget innehåller inga närmare uppgifter. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och uppgifterna kan vara ofullständiga.
Platsen är registrerad som lägenhetsbebyggelse, men inga ytterligare uppgifter finns. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad.
Vid en arkeologisk förundersökning 2005 påträffades sex anläggningar och ett möjligt kulturlager, varav fem härdar och en anläggning av okänd funktion med knytnävsstora stenar lagda på rad. Kol-14-datering av två härdar gav omkring 170 f.Kr.–130 e.Kr. Två av härdarna ligger kvar efter förundersökningen.
I Gränna finns en registrerad lämning efter äldre lägenhetsbebyggelse, alltså spåren efter ett mindre boställe av torp- eller stugkaraktär. Uppgifterna i fornminnesregistret är knapphändiga och inte närmare kvalitetssäkrade.
Vid denna plats i Gränna finns en fornlämning som registrerats under samlingsbeteckningen Övrigt, en kategori för lämningar som inte passar under någon annan typ. Underlaget i registret är kortfattat och inte kvalitetssäkrat.
Pengakällan i Gränna är en källa som förknippas med lokal tradition. Just vilka sägner eller bruk som knutits till platsen framgår inte av det knapphändiga underlaget i fornminnesregistret.
Här i Gränna finns en husgrund från historisk tid, alltså resterna efter en byggnad som en gång stått på platsen. Närmare uppgifter om husets ålder och funktion saknas i registret.
På platsen finns en oval härd, en gammal eldstad, som påträffades vid en arkeologisk utredning 2009. Alldeles intill noterades också ett stolphål, spåret efter en nedgrävd stolpe. Någon mer ingående beskrivning av lämningarna gjordes inte.
En stensättning i Gränna är en låg och ofta rund gravkonstruktion av lagd sten, en gravform med rötter i brons- och järnålder. Registrets uppgifter om just denna lämning är kortfattade och inte kvalitetssäkrade.
En stenkammargrav i Gränna är en förhistorisk grav byggd av stora stenblock, en gravform med rötter i stenåldern. Underlaget i fornminnesregistret är knapphändigt och inte närmare kvalitetssäkrat.
Nyhem är en registrerad lämning efter äldre lägenhetsbebyggelse i Gränna, alltså spåren efter ett mindre boställe. Uppgifterna i registret är kortfattade och inte kvalitetssäkrade.
Denna fyndplats i Gränna markerar där en bit slagen flinta hittades vid en arkeologisk utredning 2003, inför planerad bebyggelse. Flintan är ett spår av tidig stenbearbetning i området.
En registrerad fyndplats i Gränna, där något fornfynd noterats. Vad som påträffats framgår inte av det knapphändiga och icke kvalitetssäkrade underlaget.
Vid metalldetektering 2014 hittades här två föremål av bly: en plomb med ett ansikte i profil på ena sidan och på den andra en krona över en sol med otydliga bokstäver, samt vad som tolkats som en ljushållare. Fynden speglar äldre vardag och varuhantering i trakten.
Här låg en gång den helige Bothults kapell med tillhörande begravningsplats, i dag utan synliga spår ovan jord. Kapellet nämns i en förteckning från 1500-talet och tros ha rivits före 1650. På platsen fanns också en tegellada som skänkts till staden av Per Brahe d.y. Området är numera bebyggt.
På denna plats hittades en tjocknackig stenyxa av grönsten, sprucken vid skafthålet men med bevarad nackände och spår av slipade sidor. Yxan kom fram under 1980-talet i samband med jordprovtagning och förvaras hos den som lämnat uppgiften.
Ett omfattande boplatsområde som undersökts och tagits bort. Här dokumenterades 87 anläggningar, däribland ett femtiotal härdar och ett tjugotal stolphål, tillsammans med fynd av flinta och kvarts. Kolprover från härdarna daterades till järnåldern, ungefär tiden kring vår tideräknings början fram till 500-talet. Platsen undersöktes 2007.
Ännu en lämning efter äldre lägenhetsbebyggelse i Gränna, spåren efter ett mindre torp- eller stugställe. Registeruppgifterna är kortfattade och inte kvalitetssäkrade.
Gravfältet Galgen i Gränna bär ett namn som pekar mot en gammal avrättningsplats. Själva lämningen är ett förhistoriskt gravfält, men registrets uppgifter om den är knapphändiga och inte kvalitetssäkrade.
En registrerad fyndplats i Gränna vars närmare innehåll inte framgår av det kortfattade och icke kvalitetssäkrade underlaget i fornminnesregistret.
Resterna efter en byggnad från historisk tid i Gränna, registrerad som husgrund. Några närmare uppgifter om husets ålder eller användning finns inte i det knapphändiga underlaget.
Platsen är registrerad som bytomt eller gårdstomt, alltså läget för en äldre by- eller gårdsbebyggelse i Gränna. Underlaget i fornminnesregistret är kortfattat och inte kvalitetssäkrat.
Vid denna plats finns spår av äldre lägenhetsbebyggelse, ett mindre boställe av torpkaraktär. De registrerade uppgifterna är knapphändiga och inte kvalitetssäkrade.
Här har en enkel skafthålsyxa av grönsten hittats, med slipad egg. Yxan är känd genom en skiss i ett inskannat dokument i registret, medan närmare uppgifter i övrigt saknas.
Inom det här området i Gränna kan man vänta sig kulturlager, alltså avlagringar av äldre bebyggelse och verksamhet, från medeltid och 1500–1600-tal. Det rör sig om en uppgift om möjliga lämningar snarare än en undersökt plats.
En registrerad boplats i Gränna, en plats där människor bott och verkat i förhistorisk tid. Underlaget i registret är kortfattat och inte kvalitetssäkrat.
Platsen rör ett naturföremål eller en naturbildning i Gränna som knutits till bruk, tradition eller ett särskilt namn. Vilken berättelse som hör till framgår inte av det knapphändiga registerunderlaget.
En stenkammargrav i Gränna, en grav uppförd av kraftiga stenblock med anor från stenåldern. De registrerade uppgifterna är kortfattade och inte kvalitetssäkrade.
En välbevarad, tjocknackig stenyxa av grönsten med väl slipad yta hittades här som lösfynd under 1900-talets första hälft. Yxan kom fram vid stranden, men den exakta fyndplatsen är inte känd, och den förvaras hos uppgiftslämnaren.
En boplats med oklar utbredning, som röjt sig genom fet, svart jord intill ett nygrävt täckdike. Enligt markägaren når den mörka jorden drygt en meter ned. I uppgrävda högar fanns gott om hasselnötter samt enstaka avslag av flinta och kvarts, spår efter förhistorisk bosättning.
Vid metalldetektering i åkermark 2014 hittades här ett bronsbeslag format som en grip, ett fabeldjur, med spår av ett fäste på baksidan. Föremålet förvaras i Jönköpings läns museum.
På platsen finns en rund härdgrop fylld med tätt packad, skörbränd sten, spåren efter upprepade eldar. Sådana härdar är vanliga lämningar efter förhistoriska boplatser.
Platsen är registrerad som ett vägmärke, en äldre markering längs en väg, till exempel en milstolpe eller väghållningssten. Registrets uppgifter om just denna lämning är kortfattade och inte kvalitetssäkrade.
En fornlämning i Gränna som registrerats under samlingsbeteckningen Övrigt. Vad den närmare består av framgår inte av det knapphändiga och icke kvalitetssäkrade underlaget.
Platsen är bedömd som en fornlämningsliknande lämning, alltså något som liknar en fornlämning men vars ålder och art är osäker. Underlaget i registret är kortfattat och inte kvalitetssäkrat.