Den fullständiga guiden låses upp när du angett din e-post. Det tar tio sekunder och är gratis.
Upptäck Gävle till fots: 161 sevärdheter med karta, historia och berättelser — en gratis självguidad stadsvandring.
Norr om Sandviken, omgivet av djupgröna skogar, sjö och frodig åkermark, ligger Högbo Brukshotell & Spa. Platsen kallas Gästriklands friluftsparadis och har något för både outdoorälskaren och den som helst njuter av lugnet – många järn i den gamla brukselden, som det heter.
Gamla kyrkogården togs i bruk 1808 och hette till en början tvärtom Nya kyrkogården. Bakgrunden var att man förbjudit gravsättning inne i kyrkorna 1783 och helt inne i städerna 1815 – krig och farsoter hade dessutom fyllt de gamla gravplatserna. Kyrkogårdens äldsta byggnad är det kvadratiska Enneska gravkoret från 1821, uppfört av grosshandlaren Per Ennes åt sin familj. Tjugo år senare anlades Stora allén tillsammans med det centralt placerade Elfbrinkska kapellet. Den som vandrar bland stenarna passerar flera av stadens betydande släkter: här vilar familjen Engwall, grundarna av kafferosteriet som i dag heter Gevalia. Spana också efter Garbergs runda gravkor, familjen Bångs öppna gravmonument och det gotiska tegelbårhuset från 1896 – tillsammans ger de en kortfattad lektion i 1800-talets gravkonst.
Hotell Boulogne är det lilla hotellet med den stora charmen – prisvärt och personligt, i en lugn och trivsam miljö. Läget är bland Gävles bästa, med utsikt mot Gavleån, Carl Milles berömda änglar och stadsoasen Boulognerskogen, och med nära till city, konserthuset och teatern.
Hedenstugan är ett charmigt hotell på landet, med ljusa och smakfullt inredda rum för avkoppling. I den rofyllda trädgården finns bastu och badtunna, och i restaurangen lagas smakrika rätter på färska, lokala råvaror – middag bokas i förväg.
En vandring vid Dalälven genom Färnebofjärdens nationalpark bjuder på ett möte mellan landskapstyper – myrmarker och barrskog med norrländsk karaktär samsas med sydliga lövskogar med inslag av ek och lind. Här finns över 250 fågelarter, och med lite tur kan du få syn på både skogslämmel och lodjur.
På andra sidan Gavleån, dit en tidigare bro ledde, låg en gång Strömdalens värdshus. Det restes 1888 på en plats där det förr stått ett tegelbruk, och runt huset växte snart en park med danslada, kägelbana och musikpaviljong. Tänk dig en ljum sommarkväll på verandan, med ton efter ton från scenen. Branden 1894 lade huset i aska, men redan 1900 invigdes ett nytt värdshus med en förstklassig restaurang. När Folkets hus-rörelsen tog över fastigheten i början av 1900-talet blev stället en folkpark, och talare som Hjalmar Branting drog stora skaror; hit kom också gästande orkestrar och kringresande teatersällskap. Sedan restaurangen lagts ned på 1940-talet tog idrottsföreningarna över lokalerna, innan det förfallna värdshuset till sist revs 1958.
När Gävle stad 1865 löste marken Kroknäs hage från kyrkan fick staden en grön lunga som snart döptes om till Boulognerskogen. Till skillnad från den noggrant planerade Stadsträdgården intill lät man här skogen stå tämligen orörd – bara gång- och ridstigar drogs fram mellan träden. Platsen blev tidigt en arena för idrott och nöje: 1907 avgjordes Sveriges allra första SM-final i bandy här, och 1952 samlade ett terräng-SM i löpning närmare 6 000 åskådare. Vid förra sekelskiftet låg som mest fem kaféer i parken; av dem står i dag bara Sommarro kvar, rest 1923. Stanna gärna till vid scenen från 1956 och föreställ dig den musik och det folkliv som i mer än hundra år gjort Boulognerskogen till gävlebornas naturliga mötesplats.
I ett av Gävles gamla hamnmagasin ryms Hotell Alderholmen med åtta moderna rum i maritim miljö. Strax utanför löper kajkanten längs Gavleån, och en kort promenad bort ligger bostadsområdet Gävle Strand med flera restauranger och caféer.
Stadsträdgårdens första delar anlades i början av 1840-talet, tätt intill staden, och växte sedan västerut ända bort mot kyrkogården. Den äldsta parten fick slingrande grusgångar runt gräsmattor och blomrabatter, medan den nyare delen ritades med vägar i mjuka bågar mellan ängsmark och träddungar – allt för att ge besökaren största möjliga naturkänsla mitt i staden. Stora allén planterades 1842 och bär sedan 1987 författarinnan Agnes von Krusenstjernas namn. Framför dig ligger Prostholmarna, ett litet öområde som i dag vilar stilla men kring förra sekelskiftet sjöd av liv. Redan 1878 restes här parkens första serveringskiosk, sedermera känd som Café Solglimten, som höll öppet i nära hundra år. Intill fanns en scen och en rikt utsmyckad paviljong i kinesisk stil.
Gästrikeleden sträcker sig 30 mil genom landskapet och varvar häftiga vandringsupplevelser med magiska lägerplatser och hisnande utsikter. Du väljer själv etapplängd och innehåll efter vad som passar dig och ditt sällskap, så att äventyret blir precis så långt eller kort du vill.
Mitt i Gävle, med gångavstånd till både centrum och centralstationen, ligger CentralTeatern i stadens Folkets hus. Bakom väggarna ryms omkring tre tusen kvadratmeter som genom åren använts till nästan allt: teater och operett, opera och biograf, bröllop, dans och fest, men också möten, utbildningar och beslut av mer formellt slag. Huset håller på att förvandlas till ett renodlat kulturhus, tänkt som en plats där vem som helst kan forma sin egen kultur. Hjärtat är den ljusa teatersalongen med sin nostalgiska känsla av 1960-tal, där publiken kan ta del av föreläsningar, konserter, film, opera och teater. På bottenplanet finns dessutom en restaurang, ibland med en pianist som spelar till lunchen.
Stortorget är en av Gävles centrala samlingsplatser. Mest känt är torget kanske som platsen för Gävlebocken – varje år i slutet av november samlas Gävlebor och besökare här för att inviga den jättelika halmbocken, en tradition som väckt uppmärksamhet långt utanför Sveriges gränser.
På Jernvallen i Sandviken – ett idrottsområde med lång och stolt historia – reser sig Göransson Arena. Med plats för omkring 10 000 personer och en golvyta flera gånger större än en vanlig sporthall är den ett nav för allt från elitidrott till stora evenemang och mässor. För den idrottsintresserade är en match eller tävling här ett självklart stopp i Sandviken.
Att idrotten slog rot tidigt i Gävle hänger samman med stadens livliga sjöfart och kontakter med omvärlden. Redan 1882 bildades Gävle Gymnasie IF och Gefle IF, men någon riktig idrottsplats fanns inte – man tränade på läroverkets gårdsplan och tävlade i löpning längs Stora allén i Stadsträdgården. 1903 invigdes Strömdalens idrottsplats med fotbollsplan, kast- och hoppbanor, tennisgård och löparbana. Tjugo år senare, 1923, stod det modernare Strömvallen färdigt efter ritningar av arkitekten Erik Vestergren, vars läktare i tidstypisk 1920-talsklassicism hämtat intryck från Stockholms stadion. Som mest fylldes läktarna i början av 1940-talet, när medel- och långdistanslöparen Gunder Hägg gjorde arenan till sin hemmaplan och var närmast oslagbar. Sedan 1984 är Strömvallen en renodlad fotbollsarena.
Gustavsbron — stopp på izi.TRAVEL-ljudturen «Gävle - Stadswandeling». Vandringsrutt genom Gävles historiska centrum längs ån; kyrka, konserthus, länsmuseum, slott och Boulognerskogen. Start vid Silvanum.
Länsmuseet — stopp på izi.TRAVEL-ljudturen «Gävle - Stadswandeling». Vandringsrutt genom Gävles historiska centrum längs ån; kyrka, konserthus, länsmuseum, slott och Boulognerskogen. Start vid Silvanum.
Gamla Gävle — stopp på izi.TRAVEL-ljudturen «Gävle - Stadswandeling». Vandringsrutt genom Gävles historiska centrum längs ån; kyrka, konserthus, länsmuseum, slott och Boulognerskogen. Start vid Silvanum.
Gävle slott är ett slott beläget på södra sidan om Gavleån, vid Slottstorget i Gävle i Gästrikland. Det är idag residens för landshövdingen i Gävleborgs län, som därmed även är ståthållare på Gävle slott och då ingår i de Icke tjänstgörande hovstaterna vid Kungliga hovet.
Andreaskyrkan var en så kallad samarbetskyrka, ett samarbete mellan Svenska kyrkan och Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (som ingår i Svenska kyrkan). Kyrkan byggdes 1977 i stadsdelen Andersberg i Gävle. Arkitekter var Kaj Sucksdorff och Björn Wiking. Kyrkan lades ned av ekonomiska skäl i december 2004. Orgeln kom från Grönlunds Orgelbyggeri.
Heliga Trefaldighets kyrka (hette tidigare Gefle kyrka) är centralt belägen i Gävle vid Gavleån. Den tillhör Gävle församling i Uppsala stift.
Hemlingby kyrka är en kyrkobyggnad i stadsdelen Hemlingby i södra delen av Gävle. Den tillhör Gävle församling i Uppsala stift.
Immanuelskyrkan i Gävle är en kyrkobyggnad i Gävle, tidigare tillhörig Gävle första baptistförsamling inom Equmeniakyrkan. Numera inhyser den ett buddhistiskt tempel.
Länsmuseet Gävleborg är ett museum och en stiftelse som arbetar med kulturarv och konst i Gävleborgs län. Verksamheten tog sin början 1933 då Philibert Humbla anställdes som länsintendent av Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund för ”hembygdsvårdande uppgifter”. Sju år senare, 1940, invigdes Gävle Museum efter en donation av Gävlefamiljen Rettig. I museet visades den Rettigska samlingen av konst och konsthantverk samt ytterligare ett stort antal konstverk som samlats in av Humbla. Museibyggnaden ritades av stadsarkitekt Sven Wranér och skulle enligt donatorn Antonie Rettigs önskemål likna hennes systers palats, det von Plessenska palatset, i Köpenhamn. Upprättades av C. P. Lindbom & Son, Byggnadsfirma. För att markera den regionala aspekten vidgades uppdraget 1978, varvid Gävle Museum bytte namn till Länsmuseet Gävleborg. Museet äger en stor samling svensk konst och arbetar med kulturarvsfrågor inom byggnadsvård, arkeologi, kulturturism och pedagogik. Där kan nämnas museets arbete inom världsarvet Hälsingegårdar och kulturturismprojektet Järnriket Gästrikland. Museet arbetar med rådgivning och olika projekt och uppdrag i skolor, för privatpersoner och i samverkan med föreningar och företag. Museet har stora föremålssamlingar. Förutom konst kan nämnas keramik, foto, tapeter, möbler, arkeologiska föremål och textilier. 2016 stängde museet för renovering och ombyggnad men återinvigdes 21 oktober 2017. I museibyggnaden på Södra Strandgatan 20 i Gävle finns utställningar, textilstudierum, VR-rum, faktarum, kafé, butik och ateljéer där museet bedriver skapande verksamhet.
Mariakyrkan är en kyrkobyggnad i stadsdelen Sätra i Gävle. Den är församlingskyrka i Gävle församling i Uppsala stift.
Musicerande änglar, även kallad Fem musicerande genier eller Milles änglar, är en skulpturgrupp skapad av Carl Milles mellan 1949 och 1950. Gruppen består av fem musicerande pojkänglar med olika blåsinstrument. Änglarna är placerade på höga kolonner eller pelare. Verket finns bland annat i Millesgårdens skulpturpark, Lidingö, på nedre terrassen, samt i Stadsträdgården i Gävle, mittemot Gävle konserthus. I Gävle kallas de vanligen "Fem musicerande genier" eller vardagligen "Milles änglar". I Gävle är verket inköpt av GDJ-fonden. Milles skapade mellan 1948 och 1952 flera liknande änglamotiv, bland annat Ängel med armbandsur och Flöjtspelande ängel. Om de fem musicerande änglarna nämnde Carl Milles själv att de kom en natt i sömnen till honom och han omgavs av musiken. Många av teckningar och idéer till nya verk under de sista åren, kom till honom i nattliga drömmar. I ett brev skriver Carl Milles om änglagruppen 1953: År 2005 gav svenska posten ut fyra frimärken med Carl Milles ängel-motiv.
Sjömanskyrkan i Gävle är en evenemangslokal och f.d. kyrka i Gävle, som numera går under benämningen Musikhuset.
Soldatkyrkan, kapell som ligger utmed Kungsbäcksvägen centralt i Gävle. Kapellet ägs av stiftelsen Sällskapet Hälsinge regemente och ligger inom Gävle Heliga Trefaldighets församling.
Staffans kyrka är en kyrkobyggnad i stadsdelen Brynäs i Gävle. Den är församlingskyrka i Gävle församling i Uppsala stift. Namnet Staffan kommer från munken Stenfinn som levde på 1060-talet och led, enligt en sägen, martyrdöden i Själstuga i Hälsingland.
Tomaskyrkan är en kyrkobyggnad i södra delen av Gävle. Den tillhör Gävle församling i Uppsala stift.
Valbo kyrka är församlingskyrka i Valbo församling i Uppsala stift.
Drottningbron är en bro över Gavleån, belägen i centrala Gävle vid Kvarnparken. Den förbinder norra innerstaden med Villastaden och Kungsbäck och är sedan 1977 en ren gång- och cykelbro.
Three Piece Reclining Figure: Draped i Gävle.
Gudinna vid hyperboreiskt hav är en nästan fyra meter lång och åtta ton tung skulptur i småländsk granit av Eric Grate, som föreställer en monumental kvinnokropp. Formen är starkt reducerad på ett kubistiskt manér och figuren vilar i vatten. Den blev i maj 1956 uppställd på Rådhustorget i Gävle på initiativ av GDJ-fonden inför Gävles 500-årsfirande. Gudinna vid Hyperboreiskt hav kallades till en början Gävle-Dalabrunnen eller Dalabrunnen och kallas i folkmun Fnasket i plasket. Hyperboréerna var enligt grekisk mytologi ett folk som var bosatta norr om nordanvinden. Bronsskulpturen Liggande kvinna i Västertorp är en något tidigare skulptur av Eric Grate på samma tema.
Hedvigslundskyrkan är en kyrkobyggnad som ligger i Gävle. Kyrkan inhyser bland annat förskola och idrottshall, och är hem till Gävle Pingstförsamling. Församlingens vision är "Ge varje Gävlebo en rimlig chans".
Åsängekyrkan är en kyrkobyggnad i Valbo, Gävle kommun.
Betlehemskyrkan är en kyrka på Söder i Gävle. Orgeln är byggd av Walter Thür Orgelbyggeri AB.
Frälsningsarmén i Gävle är en kyrka i stadsdelen Brynäs i Gävle. Kyrkan stod färdig 1979. Den ersatte en äldre kyrka som invigdes 1888 av Hanna Ouchterlony. Den äldre kyrkan finns kvar och är ombyggd för hjälpverksamhet inom Ria.
Korskyrkan är en kyrka på Nordost i Gävle.
Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga i Gävle är en kyrkobyggnad i Gävle.
Rikets sal är en kyrkobyggnad i Gävle.
borg i Gästrikland (Valbo 126:1)
Gävle konstcentrum är en enhet inom Gävle kommun som ansvarar för konst i det offentliga rummet, vilket bland annat innebär projektledning av nya offentliga konstverk i anslutning till kommunala fastigheter samt på allmän plats. Gävle konstcentrum ansvarar även för kommunens konstsamling och handlägger därutöver en rad andra konstfrågor, bland annat stödet till det lokala konstlivet inom Gävle kommun. Roland Odlander var den första chefen på Gävle konstcentrum som startades 1985. Sedan den 1 december 2016 är Eva Asp enhetschef för Gävle konstcentrum. Åren 2021-2025 var Jan Stene intendent.
park i Gävle uppkallad efter Anna-Lisa Hillbom
torg i Gävle
park i Gävle
plats i Gävle uppkallad efter drottning Kristina av HolsteinGottorp
park i Gävle uppkallad efter Immanuel Nobel
park i Gävle
staty som fanns i Kvarnparken i Gävle av Ida Matton
staty av Ida Matton, bronskopia vid Länsmuseet Gävleborg.
en ensfyr i Gävle
hospitalskyrka i Gävle
Gävle teater uppfördes 1878 efter ritningar av Stockholmsarkitekten A.F. Nyström, som förenade kontinentala förebilder med en mindre stads förutsättningar. Med operahusen i Paris, Wien och Dresden i tankarna gav han byggnaden en sammansatt form där skilda huskroppar röjer sina funktioner: främst vestibul och foajé, därbakom en kubisk mittdel med låg kupol över åskådarsalen och längst bak scenhuset med sitt tempelliknande gavelparti. Teatern lades i en bred, trädkantad esplanad med planteringar och fontäner.
Själanderska skolan byggdes 1877 efter ritningar av Gustaf Sjöberg och var Gävles första privata skola. Den bekostades av Karolina Själander, som också gav skolan dess namn. Tegelbyggnaden i två och en halv våningar fick putsfasader i holländsk-tysk renässansstil med dekorativa gavelfält och stuckornament, ursprungligen tegelimiterade med vitmålade fogar. I bottenvåningen fanns fyra butiker och ovanför tio skolsalar; vid en renovering kring sekelskiftet försvann tegelimitationen och butikerna gjordes om till skolsalar.
Gävle kapellkrematorium uppfördes 1958–1960 och är registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Byggnaden fungerar som kapell och krematorium; någon närmare beskrivning ger underlaget inte.
Ett bostadshus i Gävle från 1870, upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget rymmer inga närmare uppgifter om husets utseende eller historia.
Västra flygeln är en byggnad i Gävle från 1753, registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Namnet anger att den är en flygel i en äldre gårdsanläggning; några närmare uppgifter finns inte i underlaget.
Efter den stora branden i Gävle sommaren 1869, som lade gårdshusen på Berggrenska gården i aska medan huvudbyggnaden klarade sig, återuppfördes de båda envånings träflyglarna längs Kyrkogatan med inkörsporten emellan. Den östra stenflygeln byggdes till 1904. Vid en omfattande renovering under mitten av 1980-talet behöll flyglarna i stort sitt yttre och målades i en äldre färgskala, medan interiörerna byggdes om kraftigt.
Länsfängelset i Gävle byggdes 1846 som ett av landets allra första cellfängelser och togs i bruk 1847. Den ursprungliga T-formade planen byggdes 1885 ut till ett kors, och både exteriör och interiör är ovanligt välbevarade. I norra källaren finns en intakt straffcell med madrasserade väggar, den enda i sitt slag i Sverige. År 1913 blev anstalten ungdomsfängelse, varvid bland annat fönstren förstorades och arbetslokaler inreddes.
Verkstadsbyggnaden tillkom 1921 som en envånings tillbyggnad vid östra gaveln, inredd för kök och verkstad. Byggnaden ingår i ett byggnadsminne och nämns i länsstyrelsens beslut från 1999.
Gävle rådhus byggdes mellan 1784 och 1790 och rymde långt mer än magistrat och rådhusrätt, bland annat auktionskammare, kök, fängelse och vaktlokal, medan övervåningen hade solennitetssal och rum för stadens tjänstemän. Den symmetriska byggnaden har rundbågiga bottenvåningsfönster, ett markerat mittparti och ett högt valmat tak med takryttare. Efter stadsbranden 1869, som skadade tak och översta våningen, restaurerades huset 1871–72 efter ritningar av arkitekten Gustav A. Dahl.
En kontorsbyggnad i Gävle från 2006, upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget innehåller inga närmare uppgifter om byggnaden.
Westergrenska stiftelsens hus stod färdigt 1928 med 23 lägenheter för pensionärer, samt bostäder för vaktmästare och föreståndare, sjukrum och expedition. En trappa upp fanns en stor samlingssal för de boende, och bakom huset anlades en park i naturalistisk stil. Fram till 1976 fungerade byggnaden som äldreboende och användes därefter som studentbostäder.
Detta flerbostadshus i kvarteret Kollegan uppfördes 1877–79 efter ritningar av Gävlebyggmästaren Erik Ramström, på uppdrag av godsägaren Carl Gustaf Säterstrand. Liksom i äldre borgargårdar vändes entréerna mot gården, som nåddes genom en körport, men huset var för sin tid modernt med rinnande vatten i varje lägenhet. Fasaden hölls i måttfull nyrenässans, där en tyngre putsrustik i bottenvåningen kontrasterar mot lättare kvaderristning ovanför.
Ett uthus i Gävle från 1870, registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Några närmare uppgifter om byggnaden finns inte i underlaget.
En tjänstebostad i Gävle från 1732, upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget rymmer inga ytterligare uppgifter om husets historia.
Ett avträde, alltså ett äldre utedass, i Gävle från 1913, registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Närmare uppgifter saknas i underlaget.
Gårdshuset hörde till en gårdsanläggning av traditionellt slag, byggd kring en inre gård. Mot gatan låg en vinkelbyggd bostadslänga i två våningar och mot gården en lägre uthuslänga, som rymde stall, vedbodar, avträden och brygghus.
Ett brygghus i Gävle från 1870, registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. I ett brygghus bryggde man förr öl och kokade tvätt, men underlaget ger inga närmare uppgifter om just denna byggnad.
Berggrenska gården uppfördes omkring 1813 efter ritningar av stadsbyggmästaren C.A. Wahrberg. Den tvåvåniga huvudbyggnaden vetter mot Gavleån och är hållen i nyklassisk stil, med träpanel och sparsam utsmyckning under ett valmat tak. Genom husets mitt löper en förstuga med huvudingång från Norra Strandgatan. Vid en stor renovering under mitten av 1980-talet behölls exteriören i stort och målades i en äldre färgsättning, medan äldre snickerier bevarades.
En skolbyggnad i Gävle från 1904, upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget innehåller inga närmare uppgifter om byggnaden.
Östra flygeln är en byggnad i Gävle från 1738, registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Namnet anger dess plats som flygel i en äldre gårdsanläggning; närmare uppgifter finns inte i underlaget.
Tingshusets äldsta delar utgörs av ett bostadshus som uppfördes 1875 för målaråldermannen Conrad Sjöström. Redan 1880 byggdes huset om till domstolslokal under ledning av stadsarkitekten E.A. Hedin, och 1911 tillkom arrestlokaler. Byggnaden tjänade Gästriklands östra tingslag fram till 1993, då tingsrätten flyttade och husen totalrenoverades.
Frimurarhuset i Gävle uppfördes 1871 och är registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Namnet knyter huset till frimurarorden, men underlaget ger inga närmare uppgifter.
Televerkets äldre hus i Gävle uppfördes 1912 efter ritningar av arkitekten Viktor Bodin. Byggnaden blev byggnadsminne genom länsstyrelsens beslut 1995.
En fornlämning i Gävle registrerad under samlingsbeteckningen Övrigt. Vad den består av framgår inte av det kortfattade och icke kvalitetssäkrade underlaget.
Här låg torpet Stenhammar, i dag en igenväxande tomtmark. På den äldre ekonomiska kartan fanns ett bostadshus och tre uthus, däribland en ladugård, omgivna av åkermark. Vid en arkeologisk utredning 2014 kunde inga husgrunder påvisas, men den öppna tomten ligger kvar inom ett tidigare militärt övningsområde.
Platsen tolkas som en kolningsgrop, en oval grop där man förr framställde träkol. Ingen vall syns runt gropen, men prov med jordsond gav kol, vilket stöder tolkningen.
Ett område med militära lämningar i form av ett tiotal grävda skyttevärn med vallar. Anläggningarna hör till det tidigare övningsområdet för regementet I 14 i Gävle.
En plats i Gävle registrerad som kvarn, alltså lämningen efter en äldre kvarnanläggning. Underlaget i fornminnesregistret är kortfattat och inte kvalitetssäkrat.
Det här skyttevärnet är runt och omges ställvis av en låg stenvall. Det tillhör lämningarna efter regementet I 14, vars forna övningsområde en gång sträckte sig här utanför Gävle.
Gustavs bro är registrerad i Riksantikvarieämbetets fornregister. Underlaget är inte kvalitetssäkrat och ger ingen närmare beskrivning av bron eller dess historia.
Platsen är förd till registret som en övrig fornlämning i Gävle. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad, och någon närmare uppgift om vad lämningen består av finns inte.
Här ligger ett område med lämningar efter militär övningsverksamhet, med minst åtta runda skyttevärn som delvis omges av jordvallar. Platsen hörde till det forna övningsområdet för regementet I 14 utanför Gävle.
Det ovala skyttevärnet omges av en jordvall och är en av många lämningar efter militär övningsverksamhet i trakten. Området användes tidigare av regementet I 14.
Platsen är registrerad som en hammare eller smedja i Riksantikvarieämbetets register. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade och underlaget säger inget mer om verksamheten som funnits här.
Platsen är upptagen i fornregistret som en plats med tradition, alltså förknippad med någon lokal berättelse eller sägen. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och berättar inte vad traditionen handlar om.
Området rymmer lämningar efter militär övningsverksamhet: två runda skyttevärn och två krypgångar, varav en U-formad i den södra delen. Allt hör till det forna övningsområdet för regementet I 14.
Här finns minst fem skyttevärn, både runda och avlånga, delvis omgivna av vallar och förbundna med krypgångar. Lämningarna är spår av militär övningsverksamhet inom det gamla övningsområdet för regementet I 14.
Enligt en karta från 1706 kan här ha funnits en järnvåg, där järn vägdes. Platsen är ungefärligt angiven, och husgrunden räknas som en lämning från historisk tid.
Platsen är registrerad som ett varv eller en slip i fornregistret. Underlaget är inte kvalitetssäkrat och ger ingen ytterligare beskrivning av anläggningen.
Ett minnesmärke som finns upptaget i Riksantikvarieämbetets register. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och avslöjar inte vad minnesmärket avser.
Platsen rymmer ett minnesmärke i Gävle. Någon närmare uppgift om vad det restes till minne av finns inte i det icke kvalitetssäkrade underlaget.
Platsen är registrerad som en fornlämningsliknande bildning, alltså något som liknar en fornlämning men vars ursprung är osäkert. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och säger inget mer om vad det rör sig om.
Ett minnesmärke i Gävle som tagits upp i Riksantikvarieämbetets register. Underlaget är inte kvalitetssäkrat och innehåller ingen beskrivning av monumentet.
Det här stridsvärnet består av en omkring 25 meter lång skyttegrav eller krypgång, kantad av en vall längs nordvästsidan. Lämningen ligger inom det forna övningsområdet för regementet I 14.
Det här är ett av de större spåren efter militär övningsverksamhet i Gävletrakten, med ett hundratal skyttevärn i runda, ovala och avlånga former. Ungefär hälften omges av låga vallar, och till anläggningen hör också sex krypgångar.
I Gävle finns det här minnesmärket registrerat som fornlämning. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad, och vad monumentet hedrar framgår inte.
Under marken döljer sig Gävles stadslager, där kulturlager från sen medeltid samt 1500- och 1600-tal kan förväntas. Staden fick sina stadsprivilegier redan 1446, vilket gör detta till ett av områdets äldsta historiska spår.
Husgrunden är rektangulär med en kallmurad ytterkant av sandsten och är fylld med sten. Den räknas som en lämning från historisk tid och ligger inom det forna övningsområdet för regementet I 14.
Ett minnesmärke i Gävle finns med i Riksantikvarieämbetets register. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade och beskriver varken utseende eller bakgrund.
Det här är en fossil åkermark med fyra röjningsrösen och spridd röjningssten. Tre av rösena är runda, medan ett lagts upp som en kant mot en äldre åker – rester efter hur marken en gång röjdes för odling.
Här finns en rund kolbotten efter en resmila, alltså platsen där man en gång staplade ved och kolade den till träkol. Runt om ligger gropar där kolstybb tagits, möjligen också skyttevärn.
Stridsvärnet består av en omkring tio meter lång skyttegrav som i nordöst avslutas i ett runt värn med en vall längs norra kanten. Lämningen ligger inom ett tidigare militärt övningsområde.
Området innehåller sex skyttevärn anlagda i olika riktningar, lämningar efter militär övningsverksamhet i Gävletrakten.
Platsen är förd till registret som en övrig fornlämning. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och preciserar inte vad lämningen består av.
Platsen är registrerad som ett gränsmärke i fornregistret. Underlaget är inte kvalitetssäkrat och berättar inte var gränsen gick eller hur märket ser ut.
En husgrund från historisk tid som finns upptagen i Riksantikvarieämbetets register. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade och säger inget om vilken byggnad som stått här.
Hägnaden utgörs av en omkring sexton meter lång stenmur av röd sandsten, murad som en skalmur i fyra till fem skift. Den är delvis utrasad och övermossad, med gammal åkermark på ena sidan och stenig, blockig mark på den andra.
Platsen är upptagen som ett vägmärke i fornregistret. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och ger ingen närmare uppgift om märket.
Ett gravfält som finns registrerat i Riksantikvarieämbetets register. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade och underlaget säger inget om antalet gravar eller deras ålder.
Här finns en oval kolningsgrop omgiven av en vall, en plats där man förr framställde träkol. Runt kanten ligger tre till fyra täktgropar.
Ett minnesmärke i Gävle som tagits upp i registret men saknar kvalitetssäkrad beskrivning. Vad det restes till minne av framgår inte.
Platsen är registrerad som en övrig lämning utan närmare bestämning. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och innehåller inga ytterligare uppgifter.
På den här fyndplatsen finns rikligt med blästslagg och rester av ugnsväggar, längs sidan av en bäckravin och nere i bäcken. Fynden är spår efter äldre järnframställning på platsen.
Lämningen är en oregelbunden täktgrop, en plats där man tidigare tagit sten eller grus. Från den sydöstra delen löper en gång som viker av mot söder.
När en fjärrvärmeledning grävdes ner upptäcktes i schaktkanten en större slaggklump och intill den ett tunt lager malm. Fynden tyder på äldre järnhantering på platsen.
Platsen är förd till registret som övrig fornlämning. Underlaget är inte kvalitetssäkrat och lämnar ingen beskrivning av vad som finns här.
Den här närmast runda förhöjningen har tolkats som en möjlig hög, men provstick gav mest jord och grus, så det är osäkert om det verkligen är en grav. Alldeles intill ligger ett gammalt skyttevärn och resterna av en övertorvad betongbunker, spår av senare militär verksamhet.
Platsen är registrerad som en plats med tradition, knuten till en lokal berättelse. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och berättar inte vad traditionen handlar om.
Platsen är upptagen som en fyndplats i fornregistret. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade och säger inget om vad som hittats här.
Efter flygfotostudier, markfotografier och fosfatprover har forskare lagt in dubbla ringar, ungefär hundra respektive åttio meter stora, på den här platsen. Philibert Humbla tolkade de vita ringarna som spår av kreatursfållor, medan K. Tinnberg stod för de tidiga observationerna.
Det här skyttevärnet är kvadratiskt och omges av en vall åt öster och söder. Det är en av många lämningar efter regementet I 14:s övningar i trakten.
Runstenen av rödaktig sandsten restes av Bruse till minne av hans broder Ihilp, som dog i Tavastland efter att ha farit ut med Fröger. Inskriften ber Gud och Guds moder hjälpa hans själ och namnger ristarna Sven och Asmund. Stenen flyttades 1895 från Södertull i Sörby till Heliga Trefaldighets kyrka i Gävle, där den står i dag.
Skyttevärnet är ovalt och har i sin sydöstra del en bågformig rad av stenar, med avvikande växtlighet i botten. Runt om finns flera gropar och förhöjningar vars ursprung är oklart.
Gränsstenen av granit bär den inhuggna texten GRÄNS VALBO GÄVLE 1940 på sin sida mot sydsydväst. Den står på ett gjutet postament och flyttades något i samband med att nya E4:ans förbifart drogs fram.
Platsen är registrerad som en övrig lämning i fornregistret. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och innehåller inga närmare uppgifter.
En husgrund från historisk tid, upptagen i Riksantikvarieämbetets register. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade och röjer inte vilken byggnad som stått här.
På och kring en mindre kulle ligger ett femtontal skyttevärn fördelade i två grupper, flera med kallmurade innerkanter. Centralt är några av dem förbundna med krypgångar. Allt hör till det forna övningsområdet för regementet I 14.
Ett minnesmärke i Gävle som finns med i registret. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och säger inget om dess bakgrund.
I Gävle står det här minnesmärket, upptaget i Riksantikvarieämbetets register. Underlaget är inte kvalitetssäkrat och lämnar ingen beskrivning.
Platsen är upptagen som ett depåfynd i fornregistret, alltså en plats där föremål en gång lagts ner tillsammans. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och säger inget om själva fynden.
Kolningsgropen är oval och omges av en vall. Vid ett provstick med jordsond påträffades sot i botten, ett tydligt spår av att träkol framställts här.
Platsen är registrerad som en övrig lämning utan närmare bestämning. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade och ger ingen ytterligare information.
På ömse sidor om bäcken finns måttliga mängder järnslagg, bitvis synlig också i ravinkanten. Fynden vittnar om att järn en gång hanterats här.
Vid en undersökning 2017 framkom här ett grav- och boplatsområde som därefter togs bort. Det omfattade minst åtta boplatslämningar – bland annat stolphål, en härd och mörkfärgningar – samt tre gravar, däribland ett brandlager med brända ben och två osäkra högar.
Den ovala kolningsgropen omges av en vall och påträffades vid en arkeologisk utredning 2017. Den är en av flera lämningar efter träkolsframställning i trakten.
Det här skyttevärnet är skåreliknande och byggt av en bågformig vall med delvis övermossade stenar. Tolv meter västerut ligger ännu ett möjligt värn av samma slag. Lämningarna påträffades vid en arkeologisk utredning 2014.
Området rymmer ett runt skyttevärn och tre krypgångar, som ställvis kantas av vallar. Lämningarna hör till det forna övningsområdet för regementet I 14.
En husgrund från historisk tid som finns i Riksantikvarieämbetets register. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och avslöjar inte vad som stått på platsen.
Vid arbeten längs Västra vägen 1961 kom skelettdelar i dagen, varpå platsen undersöktes. Några spår efter en grav hittades inte. Bland fynden fanns ett kranium utan käkar från en ung individ i tioårsåldern, ett skadat lårben som kan höra till samma person, samt ett lårben med höftben från en vuxen. Benen tros ha hamnat här i efterhand, i fyllnadsmassor från en vägförbättring.
En blästbrukslämning, alltså spår efter äldre järnframställning ur myrmalm. Uppgifterna om platsen är begränsade och inte kvalitetssäkrade, så detaljer kan saknas eller vara inaktuella.
Ett minnesmärke i Gävle. Underlaget är kortfattat och inte kvalitetssäkrat, vilket innebär att närmare uppgifter om tillkomst och syfte saknas.
Ett vägmärke som är registrerat i fornminnesregistret. Beskrivningen är ofullständig och inte kvalitetssäkrad, så ytterligare uppgifter om platsen saknas för närvarande.
Ett ovalt röjningsröse, uppbyggt av mindre stenar. Sådana rösen bildades när man rensade odlingsmark på sten och lade upp den i högar vid sidan av åkern.
En blästplats för framställning av järn, som bestod av ett slaggvarp, två osäkra ugnsbottnar och ett lerupplag. Anläggningarna var kraftigt skadade av senare verksamhet. Lämningarna kom fram vid en arkeologisk utredning och förundersökning 2016–2017 och har därefter tagits bort.
En husgrund från historisk tid. Uppgifterna är kortfattade och inte kvalitetssäkrade, varför byggnadens ålder och funktion inte är närmare känd.
Här hittades ett stockankare som sannolikt kan dateras till första hälften av 1800-talet. Det kom fram när Gavleån rensades från skräp i oktober 2024 och bärgades då. Efteråt lades ankaret tillbaka vid fyndplatsen.
En slaggförekomst med rikligt av blästslagg och ugnsväggar, som ligger på båda sidor om en bäckravin och nere i själva bäcken längs en sträcka av flera meter. Fynden vittnar om äldre järnframställning på platsen.
En registrerad lämning som förts till kategorin övrigt. Beskrivningen är ofullständig och inte kvalitetssäkrad, så någon närmare uppgift om vad platsen rymmer finns inte.
En husgrund från historisk tid. Uppgifterna är kortfattade och inte kvalitetssäkrade, vilket gör att byggnadens ålder och användning inte är närmare belagd.
En plats som knyts till en muntlig tradition. Uppgifterna är kortfattade och inte kvalitetssäkrade, så själva sägnen eller berättelsen bakom platsen är inte närmare dokumenterad.
Ett gravfält som numera är borttaget och som bestod av tre högar och en rund stensättning. En hög skadades delvis 1942, då fynd togs tillvara, och en stensättning undersöktes och togs bort 1954. Högarna mätte mellan fyra och sex meter i diameter, flera med gropar i mitten. Området där gravfältet låg upptas i dag av asfalterad väg och en plan.
Här ska det enligt uppgift tidigare ha funnits en övningsskans. Efter den har platsen ända sedan dess kallats Skansen. Själva anläggningen är i dag helt försvunnen.
En lämning som registrerats under kategorin övrigt. Beskrivningen är ofullständig och inte kvalitetssäkrad, och någon närmare uppgift om platsens innehåll saknas.
Ett skyttevärn i form av en rund grop, ungefär en och en halv meter i diameter och omkring tre decimeter djup. Sådana värn grävdes för att ge skydd åt en enskild soldat.
Lämningar efter äldre småbebyggelse, med en jordkällare, en stensatt kant, en husgrund och en cementplatta. Den välbevarade jordkällaren är byggd med stenvalv av tuktad granit och tätad med cement. I närheten finns en stensatt kant som kan vara rest av en tomt- eller åkerterrass, samt en möjlig husgrund och en kvadratisk cementplatta. Grunden till boningshuset i söder är i dag täckt av en jordhög från ett vägbygge.
En registrerad fyndplats. Uppgifterna är kortfattade och inte kvalitetssäkrade, så vad som påträffats här och när är inte närmare känt.
Ett minnesmärke i Gävle. Beskrivningen är kortfattad och inte kvalitetssäkrad, vilket innebär att uppgifter om dess tillkomst och betydelse saknas.
Ett minnesmärke i Gävle. Underlaget är knapphändigt och inte kvalitetssäkrat, så någon närmare uppgift om vad märket hedrar finns inte.
Ett minnesmärke i Gävle. Beskrivningen är ofullständig och inte kvalitetssäkrad, varför bakgrund och syfte inte är närmare dokumenterade.