Upptäck Falkenberg till fots: 187 sevärdheter med karta, historia och berättelser — en gratis självguidad stadsvandring.
1. Falkenbergs rådhus
Sevärdhet
Falkenbergs rådhus vid Rådhustorget speglar stadens utveckling under nära två sekel. Den nuvarande byggnaden uppfördes 1826, sedan ett tidigare rådhus av trä från 1760 blivit både förfallet och för trångt. Det nya huset blev en knutpunkt för stadens samhällsliv och rymde långt mer än mötesrum. På nedre våningen inrymdes Falkenbergs äldsta skola, Pedagogien, tillsammans med rektorsbostad, stadens fängelseceller, brandredskap och mått och vikter, medan övervåningen hade häradsrättens tingssal och en festsal. En större ombyggnad gjordes 1872–1874 och en mindre tillbyggnad 1913. Sedan stadens förvaltning flyttat till det nya stadshuset fortsatte rådhuset att tjäna offentligheten, bland annat som polisstation mellan 1946 och 1971 och senare som kommunala kontor. Byggnaden påminner om hur många funktioner ett rådhus en gång samlade under samma tak, och hör till de självklara hållpunkterna för den som vill förstå Falkenbergs borgerliga historia.
2. Törngrens krukmakeri
Sevärdhet
Törngrens krukmakeri grundades 1789 och räknas som Sveriges äldsta i sitt slag, drivet av samma släkt i sju generationer. Det är ett av Falkenbergs starkaste minnen från den tid då staden var ett regionalt centrum för krukmakeri. Under 1800-talets mitt arbetade som mest tretton verkstäder samtidigt i staden, en blomstring som hängde nära samman med den rika tillgången på lera längs Ätrans stränder. Yrket gick i arv från far till son, och medan de övriga verkstäderna en efter en lades ned överlevde Törngrens in i modern tid. Tillverkningen pågick ända till 2014, och krukmakeriet brukar nämnas som Nordeuropas näst äldsta. Byggnaden ägs alltjämt av samma familj. Att besöka platsen är att kliva rakt in i en svensk hantverkstradition som spänner över mer än två sekel, och att förstå hur lerans gåvor formade både stadens näringsliv och dess identitet.
3. Vinbergs kyrka
Kyrka
Vinbergs kyrka står i ett landskap som brukats kontinuerligt sedan järnåldern, på den bördiga slätten kring Vinån. Här restes den första kyrkan redan på 1100-talet, men sedan den blivit för trång revs den gamla helgedomen år 1900. Kvar finns en minnessten med inskriften 1100–1900 och en kyrkport från 1810. Den nuvarande kyrkan stod färdig 1899, ritad i nygotisk stil av den kände göteborgsarkitekten Adrian C. Peterson och uppförd av oregelbundna granitstenar i så kallat cyklopmurverk. Den hör till de få Petersonkyrkor där både insida och utsida bevarats i närmast ursprungligt skick. Runt kyrkan lever den gamla sockenmiljön kvar med ödekyrkogård, prästgård från 1797 och kyrkstallar från 1920-talet. Just i prästgården föddes på 1700-talet Olof von Dalin, en av tidens stora språk- och kulturpersonligheter. Vinbergs kyrkby framstår därför som ett litet historiskt hjärta i Falkenbergs kommun.
4. Tullbron
Bro
Mitt i Falkenberg spänner Tullbron sina fem stenvalv över Ätran, en av Sveriges äldsta brukade stenbroar. När den gamla träbron förföll på 1750-talet fick landshövdingen kungligt tillstånd att låta resa något hållbarare, och slottsarkitekten Carl Cronstedt ritade en knappt åttio meter lång konstruktion. Murarmästaren Friedrich August Rex drev igenom att bron lades just här, där berget gick i dagen och kunde bära tyngden. Bygget pågick från 1756 och stod i huvudsak färdigt mot 1761. Namnet minner om att resenärer ända fram till 1914 fick betala tull för att komma in i staden. Bron har lagats vid flera tillfällen, senast på 1990-talet, men bär ännu dagligen tusentals fordon. Att stanna mitt på valvet och se laxfiskarna nedanför ger en känsla av kontinuitet som få platser i staden kan mäta sig med.
5. Doktorspromenaden
Naturreservat
Doktorspromenaden slingrar sig knappt två kilometer längs Ätrans södra strand och hör till Falkenbergs mest omtyckta promenadstråk. Den anlades 1862 av stadsläkaren Gustaf Adam Ehrengranat, som ville ge stadsborna en plats för avkopplande vandringar och bekostade arbetet ur egen ficka. Historien om hur stigen kom till är minst sagt frejdig: marken tillhörde godset Herting, och Ehrengranat lät enligt traditionen anlägga vägen utan att fråga ägaren, hans egen vän, om lov. Han ska ha instruerat arbetarna att strunta i alla bud om att stoppa arbetet och till och med skickat med karlar som höll godsägarens folk på avstånd. Resultatet blev en lummig stig som ännu bär hans titel. I dag kantas promenaden av rikt växtliv, och längs vattnet kan man ofta se laxfiskare stå i strömmen. Stråket binder samman stadens grönska med ån som format hela Falkenbergs historia.
6. Skrea strand
Naturreservat
Skrea strand är Falkenbergs vidsträckta sandstrand, ungefär två kilometer lång och med en lång brygga som sträcker sig ut i Kattegatt. Strandlivet växte fram när järnvägen nådde staden i slutet av 1800-talet och badresor till västkusten blev på modet. Från 1910-talet började stadsborna göra utflykter hit, och snart öppnade ett kafé. Enligt traditionen lät en cyklist vid namn Ernst Andersson uppföra en av de första badhytterna, tänkt som omklädningsrum och förvaring av strandstolar. Hytterna ägdes till en början av de mer välbärgade familjerna. Under 1920-talet byggdes vägen ut och antalet badgäster steg kraftigt, och på 1930-talet tillkom hotell och restaurang, däribland Hotell Strandbaden vars första byggnad stod klar 1937. I dag finns omkring sextonhundra badhytter längs stranden, och platsen är fortfarande hjärtat i Falkenbergs sommarliv, en levande fortsättning på mer än ett sekel av badtradition.
7. Morups Tånge fyr
Utsiktsplats
Morups Tånge reser sig vid kusten strax söder om Glommen, en drygt 27 meter hög fyr som tändes första gången den 1 november 1843. Farvattnet här har länge haft dåligt rykte: under ett sekel hade ett tjugotal fartyg förlist på reven utanför tången, och innan fyren fanns navigerade fiskarna efter ett stort flyttblock, Glomstenen, som landmärke. När ljuset väl tändes kunde det skära genom mörkret många sjömil ut i Kattegatt, och linsen sägs vara den äldsta ännu brukade i Sverige. Kring fyren växte ett litet fiskeläge fram, det som i dag är Glommen, och de flesta husen omkring restes på 1870-talet. Numera omges fyren av ett naturreservat med karg ljunghed och rikt fågelliv, och i en av de röda stugorna finns ett litet fyr- och fiskemuseum. Platsen är ett av Hallands mest stämningsfulla utflyktsmål, där havsvinden och fyrens historia möts.
8. Hertingforsen
Naturreservat
Vid Herting i östra delen av Falkenberg bryter Ätran fram i forsar som länge varit förknippade med både fiske och kraft. Här fanns sedan gammalt en laxfisketplats och en kvarn, och platsen bär också ett mörkt minne: den 2 juni 1777 omkom tre barn när deras roddbåt drogs över fallet. I början av 1900-talet byggdes ett kraftverk vid forsen och senare ytterligare ett, vilket under ett sekel hindrade fiskens vandring uppströms. Efter påtryckningar beslöt kommunen, som äger anläggningen, att riva stora delar av kraftverket. Därmed öppnades åter fri väg för lax, ål och andra arter att ta sig förbi. I dag är Hertingforsen ett exempel på hur en hårt utnyttjad fors återförts mot ett mer naturligt tillstånd, och ett populärt utflyktsmål där besökare kan följa det strömmande vattnet och se livet i ån återvända.
9. Stafsinge kyrka
Kyrka
Stafsinge kyrka berättar om en bygd som var betydelsefull långt innan Falkenberg blev stad. Omkring sjuhundra meter norr om dagens kyrka låg en medeltida stenkyrka, troligen uppförd på 1100-talet och helgad åt den norske helgonkungen Sankt Olof. I den större historien framträder Stafsinge som ett tidigt stormanscentrum, och Falkenberg tros ha vuxit fram vid Ätrans mynning delvis i konkurrens med denna äldre maktplats. Den gamla kyrkan byggdes om 1793 och revs slutligen 1863, varvid inventarier och byggnadsmaterial såldes på auktion, däribland triumfkrucifixet som dock senare återköptes. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1862–1865 i sen nyklassicistisk stil, ritad av arkitekten Albert Theodor Gellerstedt. Den är byggd av vitputsad gråsten med ett västtorn krönt av en smal kopparklädd lanternin, och på 1930-talet installerades en flygfyr i lanterninen. Kyrkan restaurerades 1936 och står som ett värdigt minne över en uråldrig bygd.
10. Gamla stan, Falkenberg
Sevärdhet
Gamla stan är Falkenbergs äldsta stadsdel och ligger söder om dagens centrum, kring Sankt Laurentii kyrka. Här bevaras mycket av den gamla stadskaraktären med snirklande gränder, sneda trähus och inslag av korsvirke. Den låga träbebyggelsen härrör mestadels från 1800-talet, men platsen var stadens kärna långt dessförinnan: fram till mitten av 1700-talet låg själva centrum just kring den medeltida kyrkan, innan ett nytt torg med rådhus anlades längre norrut vid Storgatan. I kvarteren finns också den doftande rosenträdgården och spannmålsrian som i dag rymmer Rian designmuseum. Genom området löper en kulturhistorisk vandring med tolv skyltar som berättar om stadens olika epoker, så att en promenad nästan blir som att gå genom ett utomhusmuseum. Att ströva i Gamla stan är att uppleva hur Falkenberg vuxit fram vid Ätran, från medeltida kyrkby till levande småstad med bevarad själ.
11. Sankt Laurentii kyrka
Kyrka
Sankt Laurentii kyrka är Falkenbergs enda bevarade byggnad från medeltiden och restes omkring år 1300, under den tid då Halland tillhörde Danmark. Den uppkallades efter Laurentius, en romersk diakon från 200-talet. Ursprungligen var kyrkan liten och tornlös med högt sittande fönster och en enda ingång i söder, en utformning som gjorde att den kunde tjäna som skydd i orostider för stadens dåvarande par hundra invånare. På 1400-talet förlängdes långhuset och ett lågt trappgaveltorn tillkom. Under nordiska sjuårskriget brändes kyrkan ned men byggdes åter upp. När en ny stadskyrka stod färdig i slutet av 1800-talet övergavs den gamla, och i stället för att rivas inreddes den en tid till gymnastiksal för skolan, komplett med ribbstolar och rep. Först på 1920-talet återställdes den och återinvigdes som kyrkorum. I dag är den ett stillsamt vittnesbörd om stadens äldsta historia.
12. Rian designmuseum
Museum & hembygd
Rian är Falkenbergs museum för form och design, men byggnaden i sig berättar lika mycket som utställningarna. Den restes 1865 i traditionell timmerteknik och fungerade då som spannmålsria, en torklada från den tid då Falkenberg var en betydande exporthamn för säd. Det höga, spetsiga taket gav plats åt torkningen, och en vindflöjel sitter ännu kvar på nocken. Huset ligger vid Ätran strax nedanför Tullbron, i utkanten av Gamla stan, och dess vitkalkade väggar och frilagda bjälkar ger en rustik inramning åt det moderna innehållet. I dag visar Rian växlande utställningar om allt från industridesign till hantverk, vanligen tre per år, och samlar form, kulturhistoria och offentlig konst under ett tak. Entrén till bottenvåningen med kafé och designbutik är fri, och här ordnas guidningar, föreläsningar och temavandringar i staden. Museet förenar på så vis Falkenbergs handelshistoria med en levande samtida formtradition.
13. Falkenbergs Hembygdsmuseum
museum
Falkenbergs Hembygdsmuseum är ett museum i Gamla stan i Falkenberg. Det har legat på sin nuvarande plats sedan 1965. Från 1957 till 1992 var Anna Skantze museiföreståndare och satte prägel på museet, då under namnet Falkenbergs museum. Efter hennes död skedde en upprustning och driften togs över av Falkenbergs Kultur- och Hembygdsförening. Museet öppnade åter 5 juni 1994 med det nya namnet Falkenbergs Hembygdsmuseum. Museet visar stadens historia från forntid fram till 1900-talets början. Man har också utställningar om Falkenberg år 1945 samt om arkeologiska utgrävningar i Slöinge och Stomma kulle.
Källa: Wikidata/Wikipedia
14. Falkenbergs kyrka
Kyrka
Falkenbergs kyrka eller Falkenbergs nya kyrka är en kyrkobyggnad belägen i centralorten i Falkenbergs kommun. Den tillhör Falkenbergs församling i Göteborgs stift och Svenska kyrkan.
Källa: Wikidata/Wikipedia
15. Fotomuseet Olympia
museum
Fotomuseet Olympia är beläget i Falkenbergs första biograf, som öppnades 1912. Här finns bl.a. många unika kameror från olika epoker och intressanta fotografier. Här görs även överföring från smalfilm till video- eller dvd-kopia. Man har också ett stort bildarkiv med Falkenbergsmotiv. Olympia blev Falkenbergs första fasta biograf - tidigare fanns endast ambulerande biografföretag. Den öppnades 1912 och biografens förste ägare var urmakarmästare Ernst Andersson och tobakshandlare Bernard Hansson. Lokalerna var enkla och den maskinella utrustningen kunde aldrig kallas modern. Men trots detta var Olympia mycket populär och det är många av de gångna årens storfilmer som Falkenbergarna har fått se. 1923 övertogs biograf Olympia av ett konsortium på 4 personer, slöjdlärare Bernhard Johansson, bankvaktmästare Per Persson, förrådsvakt Anders Nilsson och filare Alarik Millberg. Dessa innehade biografen fram till 1940-talet, då Olympia tillsammans med biograf Reflex överläts till AB Sveriges Folkbiografer som i sin tur överlämnade rörelsen till Folkets husföreningen i Falkenberg 1953
Källa: Wikidata/Wikipedia
16. Hertings kyrka
Kyrka
Hertings kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Falkenbergs församling i Göteborgs stift. Kyrkan ligger i stadsdelen Herting i Falkenberg vid södra sidan av Ätran och betjänar den allt mer expanderande bebyggelsen.
Källa: Wikidata/Wikipedia
17. Lindhult
Byggnad
Lindhult är herrgård i Stafsinge socken, Falkenbergs kommun, Halland. Lindhult utgörs av en herrgårdsmiljö som ingått i ett storgodskomplex sedan senmedeltiden och från 1800-talets mitt ofta varit ledande genom att införa ny jordbruksteknik i Halland. Den är en monumentalt anlagd storgård med omgivande avelsgårdar. Corps-de-logi uppfört 1781 på grund och källare till 1600-talets mangårdsbyggnad. Magasinsbyggnader, parkanläggning, ekonomibyggnader, arbetarbostäder m.fl byggnader är enhetligt formgivna i anslutning till huvudbyggnaden. Storskalig produktionsmark, fullåkersbygd, märgelgravar och exempel på 1800-talets sjösänkningar (Ramsjön).
Källa: Wikidata/Wikipedia
18. Skrea kyrka
Kyrka
Skrea kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Skrea församling i Göteborgs stift. Den ligger i Skrea, Falkenbergs kommun.
Källa: Wikidata/Wikipedia
19. Vallarna
Naturreservat
Vallarna är Falkenbergs största park, ett fritidsområde nära centrum. Parken anlades från 1916 och framåt, efter initiativ av Småfåglarnas Vänner, finansierat av staden och genom enskilda bidrag. Längs Ätrans södra strand finns strövstigar, elbelyst motionsslinga, minigolfbana, lekplats och ett mindre "zoo" för barnen. Doktorspromenaden längs ån är ett eldorado för laxfiskarna och här finns även en friluftsscen, från vilken bjuds lustspel och allsång sommartid. Närmast Tullbron ligger den del av Vallarna, som i historisk tid ingick i ett försvarsverk, vars rester även kan ses vid brons södra fäste.[källa behövs] Via en träbro över Garvareforsen gick här den första vägförbindelsen genom Falkenberg. Den anslöt norr om ån till Storgatan, som var stadens första genomfart. Här färdades man till en början mot söder för att nå den kustnära vägen norrut. Vallarna har en friluftsteater – Vallarnas friluftsteater – känd genom Stefan & Kristers uppsättningar.
Källa: Wikidata/Wikipedia
20. Falkenbergshus
Slott
borg i Halland (Falkenberg 4:1)
Källa: Wikidata/Wikipedia
21. Falkenbergs hamnfyr
Torn
en fyr i Falkenberg
Källa: Wikidata/Wikipedia
22. Lövstaviken yttre
Torn
en fyr i Falkenberg
Källa: Wikidata/Wikipedia
23. Lövstaviken inre
Torn
en fyr i Falkenberg
Källa: Wikidata/Wikipedia
24. Falkenberg Västra nedre
Torn
en ensfyr i Falkenberg
Källa: Wikidata/Wikipedia
25. Falkenberg Västra övre
Torn
en ensfyr i Falkenberg
Källa: Wikidata/Wikipedia
26. Falkenberg Östra nedre
Torn
en ensfyr i Falkenberg
Källa: Wikidata/Wikipedia
27. Falkenberg Östra övre
Torn
en ensfyr i Falkenberg
Källa: Wikidata/Wikipedia
28. Falkenbergs Ränna
Torn
en f.d. fyr i Falkenberg
Källa: Wikidata/Wikipedia
29. Falkenberg Inre Gröna nedre
Torn
en ensfyr i Falkenbergs kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
30. Falkenberg Inre Gröna övre
Torn
en ensfyr i Falkenbergs kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
31. Rådhustorget
Torg
torg i Falkenberg
Källa: Wikidata/Wikipedia
32. Kapellkyrkogårdens kapell
Kyrka
kapell i Falkenbergs kommun
Källa: Wikidata/Wikipedia
33. Söderbron
Bro
Söderbron är en bro i Falkenberg, Sverige. Den korsar Ätran strax före dess utlopp i Kattegatt. Bron byggdes 1984-1986. Den renoverades 2018.
Källa: Wikidata/Wikipedia
34. Bostadshus
Byggnad1900–1929
Huset uppfördes 1925 åt verkstadsägaren Johan Andersson efter ritningar av Carl Landsten. Ett garage tillkom 1938. Exteriören är välbevarad och står i ofärgad puts.
Bostadshuset från 1864 har en torpliknande karaktär och kompletterades med ett uthus 1886. I samband med järnvägens tillkomst samma år flyttades byggnaden ett stycke. Invändigt finns två äldre kakelugnar från Törngrens.
Villan uppfördes omkring 1940 i funktionalistisk stil efter ritningar av arkitekten Carl Landsten. Senare har den fått en väl anpassad tillbyggnad med dubbelgarage. Huset räknas som en mycket välbevarad funkisvilla.
Ett bostadshus i Falkenberg från andra hälften av 1800-talet. Byggnaden är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, men närmare uppgifter saknas.
Affärs- och flerbostadshuset i putsat tegel uppfördes 1881 av A Andersson Falkman och räknas som ett av stadens första stenhus. Mellan 1919 och 1942 byggdes det om med butikslokaler, och på 1980-talet inreddes vinden varvid takkupor tillkom. Till gården hör en byggnad som uppfördes som stall 1915. Porten mot Brogatan är välbevarad och trapphuset har en särpräglad tornöverbyggnad mot gården.
Flerbostadshuset uppfördes 1906 av kakelugnsmakaren Carl L Törngren och ligger i vinkel mot gatan. Det är i två våningar med reveterad fasad. Mot gatan sitter ännu de ursprungliga korspostfönstren.
Huset uppfördes 1939. När den nuvarande fastighetsägaren tog över var fasaden klädd med eternit, och locklisten sitter uppsatt ovanpå denna. Ägaren har äldre fotografier och önskar återskapa byggnaden enligt dess ursprungliga utseende.
Huset har en tillbyggnad åt baksidan, men fasaden mot gatan är oförvanskad. Kvarteret ingår i det värdeenhetliga området 02-01 i inventeringen "Stadens yttre årsringar".
Byggnaden uppfördes 1899 för AB Dan Lundgrens läderfabrik, som startade sin verksamhet 1900. Fabriken brann både 1914 och 1956 men byggdes upp igen båda gångerna. Sedan 1970 inrymmer huset Falkenbergs gymnasium.
Möllevägsskolans huvudbyggnad uppfördes av entreprenören J. Larsson från Göteborg och invigdes 1898. Uppgiften återfinns i Anders Ljungs "Om Falkenbergs stads historia" från 1950.
Byggnaden uppfördes omkring 1885 som banvaktsstuga nummer 582 och används numera som privatbostad. Uppgiften finns i Bengt Spades industriinventering från 2004.
Villa Majhem uppfördes 1915 åt avdelningschefen C A Andersson efter ritningar av O Anderson i Helsingborg. Ett nytt entréparti kom till 1939 och ett garage 1946 efter ritning av Carl Landsten. Huset har en välbevarad jugendarkitektur och var en av de tre första villorna i området.
Huset ingår i det värdeenhetliga området 01:06 i inventeringen "Stadens yttre årsringar". Intill ligger ett liknande hus från 1900 med brädklädd fasad, som fungerade som missionshus fram till 1972 då det såldes och byggdes om till persiennfabrik.
Det tidigare varmbadhuset är byggt av tegel med putsad fasad i så kallad falkenbergsputs, tak av enkupigt lertegel och ursprungliga fönster. Ernst Torulf ritade det i nationalromantisk stil och det uppfördes 1914–15 efter en donation av Falkenbergs Sparbank. Byggnaden är en omarbetad version av det tidigare badhuset i Åmål av samma arkitekt. År 1984 byggdes det om till musikskola och är mycket välbevarat både utvändigt och till stora delar invändigt.
Bostadshuset uppfördes 1847 i timmer och förlängdes 1879. En ombyggnad med vindsinredning gjordes 1975. Byggnaden är en välbevarad äldre bostadslänga med körport in mot gårdssidan.
Huset uppfördes 1923 åt organisten Gunnar Ågren. En ombyggnad och ett nytt garage tillkom 1993. Uppgiften finns i länsantikvariens rapport "Östra gärdet Falkenberg" från Hallands länsmuseer 1995.
Tullbrokyrkan är en ekumenisk, samverkande frikyrkoförsamling som bildades 1974 och idag har omkring 220 medlemmar. Församlingen är ansluten till Svenska Baptistförbundet och Svenska Missionskyrkan och samverkar med Evangeliska Frikyrkan.
Byggnaden inrymmer en bilverkstad, vars nuvarande innehavare flyttade hit 2005 från den rivningshotade lokalen i kvarteret Svärdet. Verkstaden hör ihop med nummer 177.
Det första Strandbaden byggdes 1936 i trä i funkisstil men brann både 1958 och 1964. Därefter uppfördes hotellet helt i betong. Sitt nuvarande utseende fick det efter en ombyggnad 1990, och det är sammanbyggt med Klitterbadet och dess inomhusbassäng i norr.
Byggnaden uppfördes omkring 1908 som bostad åt Axel Johansson, tegelmästare vid Fajans tegelbruk, och blev senare det så kallade Björckska barnhemmet. Idag används den som förskola. Uppgiften finns i länsantikvariens rapport "Östra gärdet Falkenberg" från Hallands länsmuseer 1995.
Gatuhuset i tegel uppfördes 1914 efter ritningar av Carl Landsten, samtidigt som ett äldre gårdshus byggdes om. Samtliga hus putsades med falkenbergsputs. År 1945 såldes fastigheten till IOGT-logen Falkenhus. Byggnaden är en tidig folkrörelsebyggnad med välbevarad jugendarkitektur och en värdefull gårdsmiljö.
Verkstadsbyggnaden uppfördes 1879 och byggdes om 1938. Den har inhyst cykelverkstad ända sedan 1900. Under 2010 utreddes byggnadens framtid enligt fastighetsägaren.
Byggnaden uppfördes 1861 som bostadshus och salubod och rymde apoteksrörelse fram till 1959. Den byggdes till mot söder och mot gården 1899, och en frontespis tillkom 1928. Det välbevarade stenhuset avslutar stadskärnan i norr.
Byggnaden ligger i kvarteret Svärdet, som inventerades och dokumenterades utförligt av Hallands länsmuseer, landsantikvarien och Falkenbergs kommun 1987. Kvarteret utgör det värdeenhetliga området 03-11 i "Stadens yttre årsringar".
Huset i tre och en halv våningar uppfördes 1958 av Falkenbergs sparbank efter ritningar av J Wohlert. Fasaden är beklädd med marmorskivor och emaljerad plåt.
Enligt fastighetsägaren uppfördes huset 1977 efter ritningar av den danske arkitekten Svend Bögh-Andersen i Laholm. Fasaden är klädd med rött industritegel som slammats vitt.
Affärs- och flerbostadshuset i tegel uppfördes 1919–20 av Falkenbergs Sparbank efter ritningar av arkitekten Ernst Torulf. Till fastigheten hör ett stort gårdshus, och en ny träport mot Storgatan tillkom under 2010-talet. Byggnaden är ett välbevarat och påkostat exempel på tegelarkitektur med nationalromantiska och klassicistiska drag.
Bostadshuset uppfördes någon gång mellan 1900 och 1929 och har behållit mycket av sin ursprungliga karaktär. Det räknas som ett vackert och välbevarat inslag i den kringliggande bebyggelsen.
Den byggnad som kallas Gula villan restes 1897 och tjänade som epidemisjukhus för patienter med tbc. Här bodde tidigare folkskolläraren och museimannen Anders Ljung, som ledde det gamla museet vid korsningen Hallanäsgatan och Hamngatan. Det museet revs under 1960-talet.
Villan hör till en rad likartade bostadshus som byggdes längs gatan under perioden 1930 till 1959. Tillsammans med grannhuset Ormbunken 13, som ligger mittemot, är den särskilt välbevarad. Kvarteret ingår i det värdeenhetliga området 02-01 som beskrivs i inventeringen Stadens yttre årsringar.
Byggnaden som kallas Tallgläntan fungerade som epidemisjukhus mellan 1925 och 1931. Åren 1933 till 1950 inrymde den en tuberkulossjukstuga för barn, känd som Dispensären. Mot baksidan finns en stor tillbyggnad som tillkom omkring 1960- och 1970-talet. Uppgifterna finns i Falkenbergs museums bildarkiv.
Grand Hotel uppfördes 1930 efter ritningar av arkitekten Ernst Torulf. Mot gårdssidan finns garage och en förrådsbyggnad, och 1962 kompletterades huset med en inbyggd terrass mot Ågatan som senare byggdes till ytterligare. Den klassicerande fasaden är välbevarad och har ett mycket framträdande läge.
Det nuvarande rådhuset uppfördes 1826 efter ritningar av J W Gerss (1784–1844), som gav huset enkla och strama klassiska drag. Byggnaden murades med tegel från Falkenbergs tegelbruk och inrymde ursprungligen rådhusrätt, festsal, stadens pedagogi med rektorsbostad samt spruthus, vågbod och arrest. Åren 1913 om- och tillbyggdes rådhuset efter ritningar av göteborgsarkitekten Ernst Torulf (1872–1936). Byggnaden är förklarad som byggnadsminne.
Bostadsområdet Falkagård utgör det värdeenhetliga området S18:01 och omfattar även fastigheterna Berguven 1, Arvidstorp 1:39 och Ormvråken 1. Det är ett välplanerat och tidstypiskt flerbostadsområde som uppfördes under 1980-talet.
Husets vänstra del liksom verandan har tillkommit som senare tillbyggnader. På ett foto från omkring 1960-talet i Falkenbergs museums bildarkiv framträder byggnaden ljusmålad och med mörkare fönsterbågar.
Falkenbergs idrottsplats togs i bruk 1921. Den nuvarande läktaren är byggd av betongelement och kom till 1984. Entrébyggnaden ersatte den ursprungliga byggnaden, som revs under 1980-talet.
Falkenbergs stadshus är uppfört i en sträng modernistisk stil och består av fem sinsemellan olika byggnadsdelar kring en halvt sluten gård. Huvudentrén vetter monumentalt mot torget, och den del som kallas Kuben är klädd med vit ekebergsmarmor och rymmer entréhall, huvudtrappa och kommunfullmäktiges sessionssal. Förvaltningsbyggnaden löper längs Nygatan i två delar, varav förlängningen har fasad av rött fogstruket tegel och ursprungligen hyrdes ut. Gårdsflyglarna vänder sig mot stadshusgården och utgör den mer informella delen.
Verkstaden hör samman med bostadshuset nummer 95 och butikslokalen nummer 97. Företaget grundades på 1880-talet i Gamla stan och flyttade till denna fastighet 1915. Verksamheten ägs och drivs nu i fjärde generationen.
Byggnaden inrymmer idag Täppans förskola men var tidigare bostad åt Gustav Nilsson, kallad Backa-smen, som ägde större delen av området. Uppgifter om huset finns i Falkenbergs museums bilddatabas och i Ingrid Bengtssons skrift Harrys historia från 1994.
Tullbroskolan uppfördes efter 1960, då den tidigare Samrealskolan hade brunnit ned. Skolan består av flera byggnader, varav några är sammanbyggda. Läsåret 1996–97 genomgick den en fullständig renovering anpassad för hemvister, och 2002 utökades lokalerna med en paviljong.
Den så kallade Lindvallska villan uppfördes 1915 för tegelbruksdisponenten Erik Lindvall. En carport tillkom 1992. Två äldre garagebyggnader revs 1985 på grund av anläggandet av Söderleden.
Stationshuset uppfördes 1886 i samband med att Mellersta Hallands Järnväg togs i bruk. Det ritades av Adrian C Peterson med drag av nyrenässans, men byggdes om 1937 då vissa exteriöra detaljer togs bort för ett mer funktionalistiskt uttryck. Fasaden är av rött förbländertegel med slätputsade band och hörnkedjor, och mot spåret finns en perrong med trätak. De låga sidotillbyggnaderna tillkom 1926 och 1937.
Byggnaden inrymmer idag butikslokaler och en frisörsalong men uppfördes ursprungligen som lokstallar, varav delar har rivits. Framför portarna finns den gamla stensättningen bevarad.
Affärshuset restes i tegel 1823 av rådmannen och handlanden A J Hero. Det byggdes om efter bränder 1841 och 1888, och skyltfönster togs upp 1901, 1931 och 1938. Vid det sistnämnda tillfället slätputsades fasaden och rensades från lister och foder.
Byggnaden uppfördes 1806 som tiondelada vid fastighetens södra gräns. Sedan prästgården sålts användes den för tillverkning av charkuterier. Numera är den ombyggd till bostad.
Villan får representera de många äldre bostadshusen i området och uppfördes någon gång mellan 1900 och 1929. Den ingår i det värdeenhetliga området 8:2 som beskrivs i inventeringen Stadens yttre årsringar.
Samlingslokalen kallades tidigare Korndal och övertogs 1951 av Falkenbergs stad och hemvärnet. Samma år brann byggnaden delvis ned och ersattes då av en äldre ekonomibyggnad flyttad från en annan gård. Uppgifterna finns i PRO Falkenbergs skrift Tider som flytt från 2000.
Den ursprungliga lagerbyggnaden uppfördes 1896 och är sammanbyggd med en före detta ladugård på Laxen 28. År 1918 byggdes lagerbyggnader om till ishus och fiskpackningslokal, och 1945 tillkom en tillbyggnad mot Hamngatan. Byggnaden utgör en del av den sammanhängande gårdsmiljön vid Sjöbergsgården.
Byggnaden restes 1961 för Pellyfabriken, som tidigare låg på Igeldammsvägen. Redan 1973 flyttade Pelly till Smedjeholmen, och lokalerna på Klockaregatan blev därefter Falkcenter, en slags galleria som efter hand glesades ur. Så småningom tog Wessel och senare Bra och Wessel över lokalerna.
På tomten finns ett uthus som rymt en krukmakeriverkstad. Tomterna i kvarteret Skärdegen köptes troligen i början av 1900-talet av Lundgrens läderfabrik för arbetarnas räkning. Namnet Skärdeg syftar på en sorts skrapa som används vid läderberedning.
Objektet omfattar flera byggnader som alla är mycket välbevarade. Verkstadsbyggnadens sågtandstak är karaktäristiskt och har stor betydelse för stadsbilden. Anläggningen härrör från perioden 1930 till 1959.
Spannmålssilon fungerar som centralsilo för Halland och färgsattes under 1990-talet av dåvarande stadsarkitekten Jan E. Forsberg. Den har blivit ett landmärke och utgör en viktig del av Falkenbergs siluett. Uppgifterna finns i Bengt Spades industriinventering från 2004.
Huset uppfördes 1947 för HSB Spiran efter ritningar av HSB:s Riksförbunds arkitektkontor. Det är ett putsat affärs- och bostadshus från slutet av 1940-talet.
Bostadsområdet Brännugnen uppfördes under 1990-talet efter ritningar av Staffan Premmert. Det är originellt gestaltat som en nytolkning av den äldre bebyggelsen i Gamla stan, med gatuhus som har individuella detaljer, material och kulörer. Uthusliknande gårdshus i röd panel rymmer lägenheter, och området har gatstensbelagda gator och en torgliknande grönyta i mitten.
Rörbeckska huset ligger vid torgets norra sida i direkt anslutning till Thams stadshuskomplex. Det ritades av Ernst Torulf och uppfördes 1929 av drätselkammaren med medel från Oscar Rörbecks donation, hållet i återhållen tjugotalsklassicism. Huset inrymde ursprungligen bland annat telegrafstation och postkontor, och fasaden av rött tegel med blinderingar smyckades i gatuplanet mot Storgatan av en rad granitkolonner.
Villan ritades 1955 av Gunnar Lydh för bokbindaren Werner Forssell, med den lägre delen inredd som ateljé. Det är en mycket elegant byggnad som tyvärr har fått förfalla. Uppgiften finns i en artikel av Per Fäldt i Hallands Nyheter den 11 februari 1991.
Byggnaden var tidigare dansbanan Valencia och inrymmer numera Berlanders färg. Den har byggts till, men inuti finns delar av den gamla dekoren i mexikansk stil från 1930-talet kvar, bland annat väggmålningar, skyltar och takdekorationer.
Platsen är en undersökt boplats, dokumenterad i rapport hos ATA under dnr 5452/83. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad, så uppgifter kan saknas eller vara inaktuella. Se även Inventeringsbok.
Platsen tolkas som en möjlig boplats och behandlas i en förundersökningsrapport från UV-Väst under dnr 4630/89. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad, så uppgifter kan saknas eller vara inaktuella. Se även Inventeringsbok.
Boplatsen är undersökt och borttagen. Vid en arkeologisk utredning 2009 påträffades i sökschakt främst gropar och nedgrävningar, men även ett stolphål, en mörkfärgning och en större koncentration av skärvsten. Sydväst och östsydost om boplatsen framkom dessutom enstaka härdar, gropar och stolphål i sökschakt.
Platsen rymmer flera minnesmärken. En minnesplatta från Lions Club i Falkenberg, skänkt 1965, berättar sägnen om slottsherren Eskil Krak, som 1346 härskade på Falkenbergshus när hertig Erik av Sverige anföll slottet, och om hur Kraks syster enligt sägnen gömde slottets skatter i ett underjordiskt valv. Konstverket vid plattan föreställer en flicka som sitter under tre resta stenpelare. Här finns även en minnessten från 1933 rest av föreningen Småfåglarnas Vänner.
På boplatsen påträffades i mindre försänkningar tre koncentrationer av bearbetad flinta. Fynden omfattade bland annat skrapor, avslag och spån med retusch, en mikrospånkärna samt stora mängder avslag och övrig slagen flinta. Boplatsen var överlagrad, och fynden gjordes under ett postglacialt sandlager i samband med schaktningsövervakning.
På platsen finns tre runda stensättningar. Den första är cirka 13 meter i diameter och övertorvad med antydan till en mittsättning. Den andra utgörs av rester och har ett jordfast block i sydost samt ett nyuppfört garage i västkanten. Den tredje är omkring 9 meter i diameter, korsas av en stenmur och är skadad norr om muren. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad.
Hällristningen bestod av två ytor på var sin häll och är undersökt och borttagen. Den större ytan hade tio skålgropar och den mindre en enda grop, samtliga tre till fem centimeter i diameter. Fyndet gjordes vid en arkeologisk undersökning 2009.
På platsen har man tidigare funnit flintsaker och slipsten. Enligt äldre anteckningar påträffades vid odling på Ehrengranats tomt bland annat en större fyrkantig slipsten, en rätmejsel av flinta och en bred, tunn flintlans. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad, så uppgifter kan saknas eller vara inaktuella.
Platsen rymmer en ödekyrkogård utan synliga gravar samt en utgrävd kyrkogrund vars murar syns i markytan. En minnessten upplyser om att här låg Ny-Falkenbergs kyrka sedan medeltiden, tills invånarna 1552 befalldes att flytta ner till Gamla Falkenberg, varefter kyrkan förföll till ruin. Kyrkan hade ett mäktigt västtorn, var murad av gråsten och tegel och hade fyra valv burna av strävpelare. Resterna grävdes ut 1965.
Här i Falkenberg ligger ett boplatsområde från förhistorisk tid. När arkeologer utredde platsen 2009 hittade de i sina sökschakt två härdar och två stolphål, spår efter eldstäder och byggnadsstolpar. En bit därifrån framkom ytterligare en enstaka härd, vilket antyder att bosättningen sträckte sig över ett större område än man först trodde.
På en husvägg i Falkenberg sitter en liten minnesplatta av metall. Inskriptionen berättar att Lions Club i Falkenberg skänkte grundplåten till stadens klockspel vid klubbens 25-årsjubileum 1979. Ett anspråkslöst men konkret spår av föreningslivets bidrag till staden.
Detta boplatsområde i Falkenberg rymmer spår från två helt olika tider. Vid en förundersökning framkom härd, gropar och stolphål samt fynd av flinta och keramik. En keramikskärva har genom sin dekor daterats till senneolitikum, medan en av de stora härdarna i norr genom kol-14 kunnat föras till förromersk järnålder. Platsen bär alltså två separata fornlämningar, och järnåldershärdarna hänger troligen samman med gravar i närheten.
På denna plats i Falkenberg hittades 1997 en senneolitisk flintdolk tillsammans med tre flintspån och ett avslag. Fynden gjordes i samband med att en friluftsteater anlades, i ett jordlager som tolkats som en äldre strandlinje. Några anläggningar påträffades däremot inte.
Här i Falkenberg iakttogs på en åker bitar av rödbrun järnslagg, och myrmalm noterades ett stycke norrut, vilket antyder att järn en gång framställts i trakten. På samma plats togs också en flintskrapa tillvara, och enligt uppgift har flintfynd tidigare gjorts runt om på odlingslotterna.
På denna plats i Falkenberg påträffades en skivskrapa av flinta, försedd med tånggrepp. Fyndet noterades av Folke Svensson och förvaras idag på Sten- och fossilmuseet i Falkenberg.
På denna ödekyrkogård i Falkenberg låg sedan medeltiden Ny-Falkenbergs kyrka. År 1552 befalldes invånarna att flytta ner till Gamla Falkenberg, varefter kyrkan förföll till ruin och begravningsplatsen övergavs. Kyrkogrunden grävdes ut 1965 och murarna syns i markytan. Kyrkan hade ett mäktigt torn i väster, var murad av gråsten och tegel och innertaket vilade på fyra valv med strävpelare.
Denna milstolpe i Falkenberg är huggen i röd granit och bär på ena sidan inskriptionen 1 mil och årtalet 1850. Stenen står numera direkt på trottoaren, ett bevarat spår från den tid då resande mätte sin väg i mil längs landsvägarna.
Denna boplats i Falkenberg har förundersökts av arkeologer. Fynden var sparsamma och bestod av flintavslag och annan slagen flinta, däribland en bit krackelerad flinta och ett kvartsavslag. Spåren är svaga men vittnar om att människor arbetat med flinta på platsen.
Detta depåfynd i Falkenberg gjordes vid röjningsarbete i ett stenbrott. Under en stor sten, i ett mellanlager av mylla, stod inte mindre än tio knivformiga vapen eller verktyg av flinta instuckna med spetsen nedåt, som om de medvetet gömts undan. Fyndet utgörs av kraftiga spånknivar och förvaras på Sten- och fossilmuseet i Falkenberg.
På en åker i Falkenberg iakttogs bitar av rödbrun, tämligen tung järnslagg, och myrmalm noterades ett stycke norrut. Tillsammans talar fynden för att järn framställts i trakten. På samma plats togs också en flintskrapa tillvara, och flintfynd ska tidigare ha gjorts runt om på odlingslotterna.
På denna plats i Falkenberg ligger två runda stensättningar tätt intill varandra. Båda är övertorvade med enstaka stenar synliga i ytan, och den ena har en mindre mitthög. Sådana stensättningar är vanligen gravar från förhistorisk tid.
Detta boplatsområde i Falkenberg undersöktes arkeologiskt 2009. I sökschakten framkom en härd, en grop och ett större antal stolphål, spår efter eldstäder och byggnader. En bit söderut hittades ytterligare en grop, vilket antyder att bebyggelsen sträckte sig över ett vidare område.
På denna plats i Falkenberg har man i ett stenbrott hittat en tjocknackig flintyxa tillsammans med ytterligare en flintyxa, en dolk och en spjutspets. Den tjocknackiga yxan låg klämd mellan ett par berghällar, någon decimeter ner i myllan.
Detta gravfält i Falkenberg består av fem fornlämningar: fyra högar och en stensättning. Flera av högarna är skadade av odling och en har delats av en vägdragning. Den stora stensättningen mäter omkring tjugo meter i diameter men har en djup grop och en bortodlad kant. Ett stycke norrut ligger ytterligare en mindre, rund stensättning.
På denna plats i Falkenberg har enligt tidigare anteckningar en trindyxa påträffats i samband med jordbruksarbete. Trindyxor är en typ av redskap från äldre stenålder, och fyndet minner om att marken brukats och bearbetats långt tillbaka i tiden.
Denna minnessten i Falkenberg restes av staden 1966. Inskriften tackar de lärare och elever vid stadens folkskola som under åren 1910–20, på initiativ av rektor Oskar Lindqvist, planterade skog på platsen. Genom planteringen bands den kringflygande sanden och ett skogsbestånd växte fram till nytta för staden och dess invånare.
Denna boplats i Falkenberg är sedan länge undersökt och borttagen. Fynden och iakttagelserna finns dokumenterade i en rapport från 1939. Platsen finns kvar i registret som ett minne av den forskning som gjordes här.
Denna boplats i Falkenberg har lämnat en rik samling flintföremål. Bland fynden finns slipade avslag och kantfragment från tjocknackiga yxor, tväreggade och tångade spetsar, skrapor, kärnor och spån. Här hittades också en keramikskärva från en mynning som förts till brons- eller järnålder, tillsammans med flera keramikfragment. Sammantaget vittnar fynden om lång och mångsidig verksamhet på platsen.
Här i Falkenberg står ruinen av en medeltida borg, med ett kvadratiskt kärntorn och intill 5,5 meter tjocka murar av gråsten. Borgmurarna sträckte sig ursprungligen längre norrut, vilket idag markeras med mönster i gatstenen. Borgen ödelades i samband med Engelbrektsupproret 1434 och har senare grävts ut och konserverats.
Denna minnessten i Falkenberg ingår i en brunnsanläggning, uppmurad av kullersten och huggen sten. Under en porträttmedaljong i brons berättar inskriften att G.A. Ehrengranat anlade denna väg år 1861. Monumentet förenar minnet av en vägbyggare med en prydlig brunn.
På denna plats i Falkenberg påträffades del av en pilspets. Fyndet noterades av Folke Svensson och förvaras idag på Sten- och Fossilmuseet i Falkenberg, ett litet men konkret spår av jakt och verktygstillverkning i förhistorisk tid.
På denna plats i Falkenberg finns resterna av en närmast rund stensättning, övertorvad med enstaka stenar synliga i ytan. Den norra delen har grävts bort ett par meter in i anläggningen, men den bevarade delen minner om en gravläggning från förhistorisk tid.
Denna milstolpe i Falkenberg är huggen i gråsten och bär inskriften Mil och årtalet 1666, numera delvis otydlig. Stenen har en gång slagits av nära toppen och lagats med cement och nya stenbitar. Den står idag på en sekundär plats i en parkanläggning, långt från sin ursprungliga plats vid landsvägen.
Denna boplats i Falkenberg dokumenterades vid en arkeologisk utredning 2016. Här framkom ett stort antal spår efter bebyggelse: 27 stolphål, tolv diken, nio gropar och tre härdar, tillsammans med fynd av slagen flinta och keramik. Anläggningarna vittnar om att platsen en gång rymt gårdar och verksamhet.
Vid en arkeologisk utredning 2016 påträffades denna boplats i Falkenberg. Den bestod av fem härdar, tre diken, två gropar och ett äldre marklager med flintfynd. Slagen och bearbetad flinta förekom ställvis rikligt, vilket visar att människor arbetat och bott här under lång tid.
Under mark på denna plats i Falkenberg ligger ett stadslager, det vill säga kulturlager efter äldre bebyggelse. Här kan man vänta sig lämningar från medeltiden samt 1500- och 1600-talet. Området är delvis undersökt, och en karta från 1754 har publicerats i en minnesskrift över Falkenbergs sparbank.
167. Bollstenen, Naturföremål/-bildning med bruk, tradition eller namn
fornminne
Bollstenen i Falkenberg är ett flyttblock, ett stort stenblock som isen en gång fört med sig. Blocket mäter omkring fyra meter i längd och bär ett eget namn och en tradition, vilket gör att det räknas som en kulturhistorisk lämning snarare än enbart ett naturföremål.
På denna plats i Falkenberg finns lämningar efter sentida bebyggelse. Här syns två husgrunder, ett par parallellt resta stenar som utgjort ställning för en slipsten, samt stenmurar och otydliga spår av en åkerlott. Tillsammans tecknar de bilden av ett litet gårdsläge som numera övergivits.
På denna plats i Falkenberg ligger en rund stensättning, övertorvad med talrika stenar i ytan. Anläggningen är ytskadad och har en oklar begränsning, och i sydväst har den belamrats med odlingssten. Trots skadorna framträder den som en grav från förhistorisk tid.
Denna minnessten i Falkenberg är en naturlig gråsten med en inskrift som hedrar Daniel Lundberg. Med vidsynt framtidsblick omdanade han år 1880 den öppna sandheden till skogsmark genom plantering. Stenen restes 1935, långt efter hans insats, av ortsbor som ville bevara minnet.
Detta gravfält i Falkenberg består av fem fornlämningar: tre högar och två runda stensättningar. Den sydligaste högen har en grop i mitten, medan den största bär ett stort stenblock i sin sydvästra kant. De två stensättningarna är övertorvade och delvis skadade, men gravfältet i sin helhet vittnar om att platsen använts för begravningar i äldre tid.
Detta gravfält i Falkenberg utgörs av ett tiotal flatmarksgravar, gravar utan synliga markeringar ovan jord. Vid en arkeologisk utredning 2009 framkom i ett sökschakt en spräckt urna med krossade brända ben. Eftersom gravurnor tidigare hittats väster om området antar man att här kan dölja sig ett större urnegravfält.
Här låg sedan medeltiden Ny-Falkenbergs kyrka. När invånarna 1552 befalldes att flytta ner till Gamla Falkenberg förföll kyrkan och blev en ruin, och begravningsplatsen söder om den togs ur bruk. Grundmurarna grävdes ut 1965 och syns i markytan. Kyrkan hade ett mäktigt torn i väster, var murad av gråsten och tegel och hade ett innertak med fyra valv burna av strävpelare.
På denna plats i Falkenberg löper en hålväg, en fåra som nötts ner i marken av människor och djur som färdats samma stråk under lång tid. Vägen påträffades vid en arkeologisk utredning 2008. Strax norr om den finns ett mindre stenbrott.
Denna hög i Falkenberg är en gravhög som delvis undersökts av arkeologer. Den norra halvan har grävts bort vid stenbrytning, och i skärningen kan man se att högen lagts ovanpå en mindre bergshöjd. Trots ingreppen ger den en tydlig bild av hur förhistoriska gravar anpassades till landskapet.
Denna boplats i Falkenberg är av okänd utsträckning. I ett dike som löper parallellt med järnvägen har man iakttagit två eller tre härdar eller kokgropar. I schaktkanten syntes tydliga rester av nedgrävningar fyllda med sotig jord och skörbrända stenar, spår efter matlagning och eld i förhistorisk tid.
Denna boplats i Falkenberg är undersökt och borttagen. Vid förundersökningen framkom 32 stolphål, tolv gropar och en härd, med en urlakad och ålderdomlig karaktär. Ett flertal flintavslag togs tillvara, och fynd av spån samt en flathuggen skära pekar mot en datering till neolitikum, närmare bestämt senneolitikum.
Denna boplats i Falkenberg är sedan tidigare borttagen och förstörd. Det som finns kvar är dokumentationen i inventeringshandlingarna, som bevarar minnet av en plats där människor en gång bott och verkat.
Denna boplats i Falkenberg har grävts ut och tagits bort. Vid undersökningen påträffades och undersöktes hela 317 anläggningar, och delar av sju hus och tre grophus kunde urskiljas. Bland fynden fanns flinta, keramik, slagg, brända ben, bränd lera och stenredskap. Boplatsen har daterats till spannet mellan bronsålder och äldre medeltid, ett ovanligt långt tidsdjup.
Under mark på denna plats i Falkenberg ligger ett stadslager efter Ny-Falkenberg. Här kan lämningar från medeltiden och 1500-talet väntas. Området är delvis undersökt genom flera arkeologiska insatser under 1980- och 1990-talen, dokumenterade i en rad rapporter.
På denna plats i Falkenberg gjordes på 1920-talet ett lösfynd av en silverarmring. Fyndet gjordes av lantbrukaren Otto Andersson när han schaktade jord, och armringen låg fyra till fem tum under markytan. Enligt anteckningarna fanns inget som tydde på att platsen hörde samman med en grav eller boplats.
På denna plats i Falkenberg påträffades en spjutspets, omkring tolv och en halv centimeter lång. Fyndet gjordes kring sekelskiftet 1900 och minner om jakt och strid i förhistorisk tid.
Denna väghållningssten i Falkenberg är huggen i gnejs. På ena sidan är inhugget N 10 samt STAFSINGE och PAOS, tecken som anger vilken gård eller person som ansvarade för att sköta just detta avsnitt av vägen. Sådana stenar var en del av det äldre systemet för vägunderhåll på landsbygden.
På denna plats i Falkenberg fanns en boplatslämning med sju härdar och ett stolphål. Den kom fram vid en arkeologisk utredning 2017 och undersöktes och togs bort i samband med samma insats. Härdarna är spår efter eldstäder där människor en gång lagat mat och samlats.
På denna plats i Falkenberg finns ett fyndområde där ett spån och ett avslag togs tillvara. Dessutom noterades flera avslag och bland annat en fragmentarisk mikrospånkärna som lämnades kvar. Fynden vittnar om att flinta bearbetats till redskap på platsen.
Denna fyndsamling i Falkenberg är ett privat museum med samlingar av flinta, mineral, bergarter och fossil. Flintsamlingen är omfattande och rymmer tiotusentals verktyg och närmare 288 000 avslag, bland annat fynd från Ramsjön i Stafsinge socken. Samlingen har byggts upp av Folke Svensson.
Detta boplatsområde i Falkenberg undersöktes 2012, då ett sextiotal förhistoriska anläggningar framkom: gropar, härdar och ett fyrtiotal stolphål. Härdar i norr och söder och stolphål i mitten antyder en avgränsad boplats som varit i bruk endast under ett fåtal generationer. En kol-14-datering av träkol förde den till övergången mellan yngre förromersk och äldre romersk järnålder. Vid en tidigare utredning 2009 antogs platsen istället vara läget för den tidigmedeltida gården Gunstorp.