Upptäck Dalby till fots: 81 sevärdheter med karta, historia och berättelser — en gratis självguidad stadsvandring.
1. Strädelängan
Sevärdhet1890
Strädelängan är ett gammalt hus med ett nytt namn. Det byggdes på sjuttonhundratalet och tillhörde då Dalby kungsgård. Här bodde arrendatorn, fram tills att den västra klosterflygeln renoverades och blev bostad åt denne. I mitten av artonhundratalet flyttades korsvirkeshuset till sin nuvarande placering, och här bodde nu arbetare vid kungsgården. Självaste Prins Eugen förevigade huset kring förra sekelskiftet, då han målade av en gumma vid den öppna spisen. Under och efter andra världskriget var Strädelängan hemvärnsförråd, och 1952 flyttade scouterna in i den nedgångna byggnaden. De stannade fram till 1970, då Irma Jönsson tog över. Efter en upprustning öppnade hon här Slöjdboden, en mycket omtyckt verksamhet som levde kvar ända till 2000. Det skulle ta tio år och mycket slit innan huset ännu en gång räddades från rivning. Svaret blev 400 andelsägare. Dalbyborna värnar utan tvekan om denna vackra skånelänga!
Årtal: 1890
Historisk plats ur Be Here Then
2. Tingshuset
Byggnad1890
Dalby tingshus stod färdigt 1783. Dessförinnan hade rättegångar hållits i gästgivaregården bredvid. 1875 härjades byggnaderna runt Tingstorget av en brand, och Tingshuset fick återuppbyggas. 1906 genomfördes en tillbyggnad av huset, och byggnaden fick det jugendutseende den har än idag. I tingshuset har små och stora förseelser dömts och straffats genom åren. På artonhundratalet stod en skampåle på gården framför huset. Här fick den dömde stå och skämmas inför byborna, och ibland tilldelades här även spöstraff. Rättegångarna drog stor publik, och de som hade råd passade på att besöka Gästis och låta sig väl smaka. 1958 flyttades tinget in till Lund och tingshuset blev kommunkontor. Det förblev så till 1974 då Dalby upphörde att vara en från Lund fristående kommun. Idag har den ödesmättade stämningen i tingshuset ersatts av en mycket gladare - nu är det fest och firanden som lockar besökare.
Årtal: 1890
Historisk plats ur Be Here Then
3. Lanthandeln
Sevärdhet1890
Redan 1860 öppnade Edla Jönsson lanthandeln på Lundavägen 10, och den benämndes länge som Skånes äldsta. Varför är det värt att nämna att soldatdottern Edla öppnade sin butik redan 1860? Jo, för att lagen om näringsfrihet utanför städerna kom till först 1864 - fyra år senare. I lanthandeln såldes bland annat det eftertraktade snuset, och det var inte ovanligt att någon oärlig kund försökte sno åt sig en näve när butiksägarinnan tittade bort ett ögonblick. Med Edla Jönsson var påhittig, och bytte ut snustunnan mot en tunna full med tjära. Lanthandeln har sålts många gånger genom åren. Efter Edla tog västgötaknallen Larsa-Peter över tillsammans med en lokal lantbrukare vid namn Per Andersson - sedermera ägare till Dalby Järn och Diverse. Den som ägde verksamheten längst, dryga 40 år, var handlare JH Jönsson. Den var han som utökade verksamheten genom att börja sälja bensin.
Årtal: 1890
Historisk plats ur Be Here Then
4. Mellanskolan
Byggnad1890
På Mellanskolans fasad står kort och gott Dalby Skola . Skolan öppnade 1901, samtidigt som skolverksamheten upphörde i den närliggande gården som kommit att kallas Missionshuset . Mellanskolan var i bruk ända fram till 1970. Som i flertalet skolor under första halvan av nittonhundratalet erbjöds lärarna bostad på ovanvåningen. Mellanskolan var ingen dålig plats att bo på - mitt emot livliga Trekanten och strax intill både gästgivaregården och flera enklare inrättningar. 1997 flyttade Lunds Kultur och Fritid in i huset, som fick sitt nya namn Allaktivitetshuset. Här kan Dalbys barn och ungdomar spela spel och biljard, gå på disco, pyssla och måla. En mängd kulturaktiviteter erbjuds i huset året runt, och när man ser barnen springa runt på gården bakom huset är det lätt att se framför sig hur det kan ha sett ut under alla år när huset var skola.
Årtal: 1890
Historisk plats ur Be Here Then
5. Gästis
Sevärdhet1900
Det har funnits gästgiveri i Dalby sedan 1666, och fram till att Tingshuset byggdes 1783 hölls även rättegångar här. Nuvarande Dalby Gästgivaregård byggdes på 1870-talet. även den som behövde få sina tänder omhändertagna kunde bege sig till Gästis - tandläkare Ernst Wendt tog nämligen emot patienter på söndagarna under 1890-talet. Under samma period kunde man besöka en Musikalisk Soar e för 50 öre, men om du ville gå på bal fick du betala hela 3 kronor som man och 2 kronor som kvinna. Balen avslutades klockan 2 på morgonen. En liter fin konjak kostade 1,25. På 1960- och 70-talet vallfärdade Lunds studenter till Dalby för att äta pyttipanna eller den berömda Dalbybiffen. Stärkta av öl och punsch blev cykelturen tillbaka till Lund inte sällan vinglig. Vid denna tidpunkt drevs Gästis av paret Löfquist som tillagade allt som serverades i huset från grunden - 1976 lades smått otroliga 5000 gurkor in.
Årtal: 1900
Historisk plats ur Be Here Then
6. Dalby kungsgård
Byggnad1900
Dalby kungsgård är en herrgård vars historia går tillbaka till det kloster som etablerades jämte kyrkan i byn i slutet av 1000-talet. Klostret beboddes av augustinkaniker och var under medeltiden ett av dåvarande Danmarks rikaste kloster. Under tolvhundratalet byggdes klostret till och den västra längan finns kvar än idag. Den fungerar som kungsgårdens mangårdsbyggnad och är Skånes äldsta bebodda hus. ända sedan klostertiden har det hållits hästar här, och under flera hundra år var gården kungligt stuteri. De nuvarande arrendatorerna håller liv i denna nästan tusenåriga tradition. En häst som rönte stora framgångar var Börje Jeppssons Spitfire, som hoppade i OS i Helsingfors 1952. Sorgligt nog förlorade hon synen ett par år senare, men levde till 1967 och är anmoder till en rad hästar vars namn slutar på -fire.
Årtal: 1900
Historisk plats ur Be Here Then
7. Trekanten
Sevärdhet1910
Tomten mellan Tingsgatan, Lundavägen och Hällestadsvägen skänktes vid förra sekelskiftet av Dalby kungsgård till kommunen med syftet att en park skulle kunna anläggas kring denna naturliga mötesplats mitt i byn. Parken bestod av träd och mindre planteringar som omgärdades av häckar. Fram till 1930-talet fanns stiliga vita grindar i vart av de tre hörnen. Det var här traktens ungdomar träffades om kvällarna. 1948 byggdes busskuren, ritad av arkitekt Hans Westman. Den stod initialt i det södra hörnet men flyttades till sin nuvarande plats 2013. I vår tid har Trekanten varit något av ett sorgebarn, med upprepade vandaliseringar, nedskräpning och en känsla av otrygghet om kvällarna. 2021 blev upprustningen klar, och även om den lummiga känslan från förra tjugotalet inte riktigt infinner sig än, så är Trekanten utan tvekan än trevligare plats än vad den varit på länge.
Årtal: 1910
Historisk plats ur Be Here Then
8. Järnvägen
Station1910
Tågen började rulla mellan Dalby och Malmö 1892, och ett år senare tillkom tåg mellan Dalby och Tomelilla. Under storhetstiden under trettio- och fyrtiotalen avgick uppemot tjugofem tåg om dagen. Såväl människor som gods ankom Dalby, och detta ledde till ett uppsving för de lokala näringsverksamheterna. Det byggdes även många nya hus i backen ovanför järnvägsstationen. Dalby kom till och med att få ett eget järnvägshotell i en pampig byggnad med vit puts och rött tegel. Hotellet lades dock ner redan 1955 när tågen slutade köra på sträckan Dalby-Bjärsjölagård. Femton år senare tystnade tågen helt när även sträckan Dalby-Simrishamn lades ner. Järnvägsstationen, som även hyste Dalbys postkontor i trettiotalet år, står kvar som en påminnelse om tiden då tågen rullade ut och in ur Dalby.
Årtal: 1910
Historisk plats ur Be Here Then
9. Dalby Järn och Diverse
Sevärdhet1920
I Trekantens ena hörn ligger sedan 1875 den byggnad som i folkmun är känd som Dalby Järn och Diverse; ett namn som även återfinns i relief på fasaden. Under verksamhetens första 50 år sålde butiken lite av varje, inklusive specerier. 1924 tog Ernst Persson över och inledde försäljning av olika järnvaror. Sonen Ragnar Persson tog senare vid och drev Dalby Järn och Diverse till och med sjuttiotalet. Från 1971 var butiken en renodlad järnaffär. Tonvis av skruvar och spik har sålts genom åren, och det finns nog inte många hus i Dalby som inte innehåller någon komponent från järnhandeln på Lundavägen 1. På senare år har huset och de intilliggande lokalerna hyst te- och kaffebutiker, presenthandel och kaf . Det händer än att kunder dyker upp i hopp om att kunna köpa verktyg, och i källaren lever arvet efter Perssons verksamhet kvar - här är nämligen inredningen till stor del intakt.
Årtal: 1920
Historisk plats ur Be Here Then
10. Dalby kyrka
Kyrka1930
Dalby kyrka eller Heligkorskyrkan byggdes under 1060-talet, att fungera som säte för biskop Egino från Hamburg-Bremen. Kyrkan var således domkyrka för Lunds stift, men bara under knappa 30 år. Den kom därefter att bli klosterkyrka, då ett augustinerkloster upprättades i byn. Dalby kyrka är Nordens äldsta bevarade och nästan 100 år äldre än Domkyrkan i Lund. Idag är konstruktionen cirka hälften så stor som på 1100-talet. Det är långhuset som är kvar av ursprungsbyggnaden. De ursprungliga förhållandena mellan längd och bredd följde den bibliska beskrivningen av kung Salomos tempel i Jerusalem, och även detaljer i inredningen har inspirerats av bibliska berättelser. En lokal skröna talar om en medeltida, underjordisk gång mellan Dalby kyrka och Domkyrkan, där Dalbyvägen idag sträcker sig. Någon sådan har dock aldrig hittats.
Årtal: 1930
Historisk plats ur Be Here Then
11. Ståhls smedja
Sevärdhet1930
Under 70 år var smedjan på Lundavägen 9 navet för byns bönder, på samma vis som Gästis var samlingsplatsen för byns nöjeslystna. Jöns Ståhl byggde smedjan 1909 och tog emot ett stort antal lärlingar. Dessa arbetade vid hans sida och fick sin nattvila på smedjans loft. Hans hustru hade den inte helt tacksamma uppgiften att hålla dessa unga män utfodrade och hjälpligt rena. 1940 lämnade han över till sonen Albert Ståhl, som drev verksamheten vidare ända fram till 1979. På senare år har lokalerna hyst både blomsterhandel och kaf , men stora delar av inredningen från Ståhls Smedja finns kvar. Om man lyssnar noggrant kan man nästan höra det ekande ljudet av metall som formas av Jöns Ståhls skickliga händer. Allt medan bönderna diskuterar den kommande skörden.
Årtal: 1930
Historisk plats ur Be Here Then
12. AB Dalby Spritfabrik
Byggnad1932
1902 började AB Dalby Spritfabrik att producera alkohol i sin nybyggda fabrik strax utanför centrala Dalby. Spriten baserades på sockerbetor som levererades av lantbrukarna under oktober och november. Under dessa månader var närmare trettio man verksamma i fabriken, och deras timlön var inte dålig - mellan 80 och 90 öre. Spritfabriken kunde framställa dryga 12000 liter råsprit per dygn, med en alkoholhalt på 50 procent. Den raffinerades sedan på annan ort. Stora mängder kol krävdes för att hålla fabriken igång, och denna importerades från Polen. Det var järnvägen som möjliggjorde denna import. När första världskriget bröt ut tvingades man öronmärka alla svenska sockerbetor till produktionen av just socker. Detta kunde ha knäckt spritfabriken i Dalby, men man experimenterade och lyckades hitta ett sätt att producera alkohol av kålrötter. Dessa erhöll fabriken utan kostad från statliga odlingar. Aktieägarna - ofta lantbrukare från gårdar runt om Dalby - jublade. 1932, efter 30 år av spritproduktion, upphörde verksamheten.
Årtal: 1932
Historisk plats ur Be Here Then
13. Alba Fabrikers AB
Byggnad1940
Den gamla spritfabrikens lokaler såldes till Alba Fabrikers AB 1934. Artur Virgin drev verksamheten under 40 år, fram till 1975 då sonen Jörgen övertog driften. Alba tillverkade först och främst, men inte endast, margarinprodukter av olika slag. Man försåg såväl hushåll som bagerier och restauranter med matfett, jäst och andra torrvaror. I fabriken förädlades även fetter, bland annat kokos, till olika sorters tvålprodukter. Om du på femtiotalet köpte dig en enklare svensk raktvål kunde den med stor sannolikhet ha tillverkats i Albas fabrik i Dalby. 1978 uppfann medarbetaren Alf Qvist den berömda albasaucen , en såsbas som blev en storsäljare till restaurantkök i både Sverige och utlandet. Den produceras än idag. Faktum är att fabriken fortfarande, under nytt namn, tillverkar en hel del av de varor som gjorde Alba kända över hela Europa från trettiotalet och fram till våra dagar.
Årtal: 1940
Historisk plats ur Be Here Then
14. Missionshuset
Byggnad1960
Det vita huset på Hällestadsvägen 3 kallas ofta för Missionshuset, men faktum är att byggnaden hyste flera olika typer av verksamhet innan den kom att användas just som missionshus. Mellan 1842 och 1901 fungerade huset som Dalbys första renodlade skola. Tidigare hade här funnits ett kombinerat skol- och fattighus. I Missionshuset fick många av ortens barn sin grundläggande utbildning. Från skolans nedläggning fram till 1919 tjänstgjorde huset som fattighus, där bygdens utsatta kunde få mat och husrum. Utgifterna togs ur den så kallade fattig-kassan, och villkoret för att få hjälp i fattighuset var att den nödställdes eventuella framtida tillgångar skulle tillfalla fattig-kassan vid personens bortgång. Efter fattighusets avveckling övertog Evangeliska Fosterlandsstiftelsen huset och gjorde om det till missionshus. Idag är huset privatbostad.
Årtal: 1960
Historisk plats ur Be Here Then
15. Dalby vårdcentral
Sevärdhet1968
När vårdcentralen i Dalby öppnades 1968 var den Sveriges första i sitt slag. Verksamheten vilade på nya rön om nyttan med grundläggande vård utanför sjukhusmiljön. Vården skulle vara lättillgänglig och kontinuerlig för de boende i närområdet. Tanken var dessutom att en del av läkarutbildningen skulle kunna förläggas här. Såväl landstinget som Lunds universitet hade således intressen i detta pilotprojekt. Vårdcentralen försågs med två laboratorier - ett för den dagliga vården och ett forskarlaboratorium. Det senare hade som uppdrag att arbeta för att höja sjukvårdsstandarden utanför sjukhusen. Socialminister Sven Aspling kallade i mitten av sjuttiotalet Dalby vårdcentral för en milstolpe i utvecklingen av sjukvården i Sverige. Idag finns vårdcentraler i så gott som varje samhälle i landet, men få vet att det var i Dalby det hela började.
Årtal: 1968
Historisk plats ur Be Here Then
16. Galgabacken
Sevärdhet1970
Galgabacken fungerade som avrättningsplats från första halvan av 1700-talet till 1800-talets första årtionde, då avrättningsplatsen flyttades. Den första att avrättas på Galgabacken var en ung kvinna vid namn Gunnela Andersdotter. Hon fanns skyldig till barnamord och dömdes till döden genom halshuggning och att brännas på bål. Det var i regel just mord som föranledde dödsdomarna i Dalby, men även tidelag kunde straffas med döden. Själva avrättningarna var populära tillställningar som fick Dalbyborna och inte sällan även tillresta att samlas i stora antal. En artikel i Folkets Tidning anger en folksamling på 2000 personer. Efter att en bödel i en eller flera prästers närvaro halshuggit den dömde så brändes eller steglades kroppen. De som avrättades på Galgabacken begravdes ett stenkast därifrån - de fick nämligen inte begravas på kyrkogården, och deras själar tilläts inte att få ro.
Årtal: 1970
Historisk plats ur Be Here Then
17. Dalby Granit
Sevärdhet1970
Vid östra Mölla mitt i centrala Dalby har det brutits sten sedan slutet av 1800-talet. 1932 bildades Dalby Granit, där sten bröts för att sedan förädlas i stenkrossen. Den stora träbyggnaden tornade upp sig väster om brottet, och syntes över stora delar av byn. Verksamheten lades ner 1967, och under 70- och 80-talet fylldes stenbrottet igen med restavfall från Sydsten och den närliggande siporexfabriken. På sextiotalet täckte Dalby Granit ett stort område som idag är helt och hållet bebyggt. Här finns nu bostadshus, äldreboende och förskolor. Ingenstans kan du ana att platsen under många år hyste en verksamhet som präglade närområdet och inte minst utgjorde försörjningen för många Dalbybor. Om du var ung på femtio- och sextiotalet kanske du har lekt i stenbrottet? För det hände att barn och unga smet in och lekte i den inte helt ofarliga miljön. Om kvällarna kördes här dessutom rally!
Årtal: 1970
Historisk plats ur Be Here Then
18. Siporexfabriken
Byggnad1970
Det har brutits och förädlats sten där Dalby Siporexfabrik AB kom att ligga ända sedan 1892, då tegelbruksägare A. Svensson etablerade en stenkross på platsen. Brytningen av sten kom igång ordentligt några år senare. Man använde enkla medel - effektiva maskiner blev tillgängliga först åtskilliga år senare. Under depressionsåren blev behovet av ett lätt och billigt byggmaterial tydligt, och en grupp civilingenjörer vid Cement- och Betonglaboratoriet på Limhamn i Malmö tog till slut fram materialet siporex; en bladning av cement, aluminium, sand och kalk som vid upphettning dubbleras i storlek. Tillverkningen av siporex inleddes 1934 och Siporex AB i Dalby startade sin produktion året efter. Materialet blev mycket framgångsrikt och tillverkades i byn ända fram till mitten av nittiotalet, då efterfrågan sjunkit markant. Kvar är företagsområdet kring fabriken, ett antal bostadshus byggda i siporex, samt Siporexgatan som löper genom ett radhusområde i centrala Dalby.
Årtal: 1970
Historisk plats ur Be Here Then
19. Biorama Dalby
Sevärdhet1970
Enligt en lag från 1649 skulle ett gästgiveri tillhandahålla stall där gästerna kunde byta hästar. Den byggnad för ändamålet som finns kvar än idag byggdes 1907, och upphörde att fungera som skjutsstallar i samband med att lagen avskaffades 1933. Här inrättades istället biografen Biorama Dalby, som var i bruk in på början av femtiotalet. Biografen rymde 125 gäster och hade till vardags flera föreställningar på onsdagar och lördagar. När Edvard Perssons filmer visades utökades antalet föreställningar och biografen höll även öppet på fredagar och söndagar. De ursprungliga träbänkarna byttes mot stoppade stolar från en biograf i Malmö, vilket avsevärt höjde komforten. Under femtiotalet blev konkurrensen från Lund för hård, och Biorama Dalby stängde. Den legendariske friidrottaren Richy Bruch använde under en period huset som träningslokal, men i många år stod huset tomt. Sedan år 2000 hyser de gamla skjutstallarna Dalbys bibliotek.
Årtal: 1970
Historisk plats ur Be Here Then
20. Vita villan
Byggnad1980
åldringsvården i Dalby har i närmare 150 år till stor del varit koncentrerad kring Hällestadsvägen. Ville det sig riktigt illa för dryga hundra år sedan var det i fattighuset på Hällestadsvägen 3 du hamnade. De mer lyckligt lottade kunde från det att huset byggdes 1931 få bo i Vita villan på Hällestadsvägen 10, där det fanns ett tjugotal platser. Villan var allmänt känd som en trivsam plats att åldras på. 1970 öppnade äldreboendet Hällbodal på nummer 8 på samma gata, och Vita villan blev istället ett centrum för forskning och administration, kopplat till vårdcentralen. även kommundelsnämnden har haft kontor här. 2002 öppnade Björkbackens äldreboende, och knappa 15 år senare stod det nya seniorboendet på Hällestadsvägen klart. Det stilrena vita huset är idag omgjord till bostadsrätter.
Årtal: 1980
Historisk plats ur Be Here Then
21. Fiskaffären
Sevärdhet1980
Det händer ibland att människor med glimten i ögat säger att Dalby har allt utom närheten till havet. Vad gäller tillgång till fisk så löste detta sig när järnvägen nådde byn 1892. Fisken lastades upp i trälådor och såldes av ambulerande försäljare på cykel. Carl Persson på Veberödsvägen 14 var den första att sälja fisk över disk, och han anskaffade även ett par fiskbilar som kunde förse gårdarna i bygden med färsk fisk. Innan tegelhuset blev fiskaffär fanns här på ovanvåningen en matservering som drevs av Hilma Lind. Hennes kokkonst var erkänt av hög kvalitet, och trots konkurrensen från närliggande Dalby gästgivaregård sägs att det var hos Hilma som självaste Edvard Persson åt när han besökte Dalby.
Årtal: 1980
Historisk plats ur Be Here Then
22. Björnstorps slott
Slott
Björnstorps slott är ett slott i Gödelövs socken i Lunds kommun. Slottet är i romantisk rokokostil. Det är uppfört 1752 och ändrat på 1860- och 1870-talen. Det är beläget på Romeleåsens västra sluttning tre kilometer norr om Genarp, söder om godsets stationssamhälle Björnstorp.
Källa: Wikidata/Wikipedia
23. Bjällerups kyrka
Kyrka
Bjällerups kyrka är en stenkyrka i Stora Bjällerup. Den tillhör S:t Staffans församling i Lunds stift. Kyrkan var församlingskyrka fram till år 2000 då Bjällerups församling uppgick i S:t Staffans församling.
Källa: Wikidata/Wikipedia
24. Bonderups kyrka
Kyrka
Bonderups kyrka är en kyrkobyggnad i Bonderup. Den tillhör Dalby församling, tidigare Bonderups församling, i Lunds stift.
Källa: Wikidata/Wikipedia
25. Esarps kyrka
Kyrka
Esarps kyrka är en kyrkobyggnad i Esarp. Den tillhör Sankt Staffans församling i Lunds stift.
Källa: Wikidata/Wikipedia
26. Gödelövs kyrka
Kyrka
Gödelövs kyrka är en kyrkobyggnad i Gödelöv. Den tillhör Genarps församling i Lunds stift. Kyrkan är församlingskyrka med kyrkogård som inhägnas av häckar.
Källa: Wikidata/Wikipedia
27. Hardeberga kyrka
Kyrka
Hardeberga kyrka är en kyrkobyggnad i byn Hardeberga, som tillhör Södra Sandby församling i Lunds stift.
Källa: Wikidata/Wikipedia
28. Hällestads kyrka
Kyrka
Hällestads kyrka är en kyrkobyggnad i Torna-Hällestad. Den tillhör Dalby församling, tidigare Hällestads församling, Skåne, i Lunds stift.
Källa: Wikidata/Wikipedia
29. Kyrkheddinge kyrka
Kyrka
Kyrkheddinge kyrka är en stenkyrka mitt i samhället Kyrkheddinge som ligger några kilometer öster om Staffanstorp. Kyrkan tillhör Sankt Staffans församling i Lunds stift.
Källa: Wikidata/Wikipedia
30. Södra Sandby kyrka
Kyrka
Södra Sandby kyrka är en kyrkobyggnad i den norra delen av Södra Sandby. Den är församlingskyrka i Södra Sandby församling i Lunds stift.
Källa: Wikidata/Wikipedia
31. Rögle kloster
Klosterruin
Rögle kloster, eller Sankt Dominikus kloster - dominikansystrarna i Rögle, är beläget mellan Södra Sandby och Dalby cirka tio kilometer öster om Lund. Klostret öppnade 1956. Systrarna har ett gästhem dit många söker sig för att finna ro och vila och tystnad.
Källa: Wikidata/Wikipedia
32. SÖDRA LÄNGAN
Byggnad1400–1499
Södra längan på Dalby kungsgård rymmer flera byggnader med skiftande historia. Här finns ett medeltida magasin av gråsten som en gång hörde till klostret, samt ett bostadshus som tidigare var brygghus. Redan på 1700-talet kokades tvätt, bryggdes öl och bakades bröd på platsen; det äldre brygghuset revs mellan 1787 och 1813 och ersattes av dagens vitputsade tegelbyggnad. Intill ligger verkstaden "huggeboden", uppförd efter 1828.
Magasinet i Dalby kungsgårds södra länga kan ha rests redan på 1100-talet och tillhörde då den tidigmedeltida kungsgårdens norra länga. Byggnaden har byggts om många gånger och drabbats av bränder, bland annat på 1300-talet, vilket gör den svår att datera. Endast delar av yttermurarna är ursprungliga, men stenen i dem har kunnat föras till medeltiden. I dag används magasinet som förråd och garage.
Häststallet på Dalby kungsgård hör troligen till den medeltida gården och kan ha rests redan på 1200-talet. I dag är det en envåningsbyggnad av gråsten med inslag av tegel och sandsten, men ursprungligen var det sannolikt en tvåvåningslänga med halmtak. På fasaderna syns spår av gotiska fönster och portar, och delar av norra muren tillhör tiden före branden 1388. En bild från mitten av 1700-talet visar byggnaden med trappstegsgavlar.
Svinhuset på Dalby kungsgård byggdes 1915 som en tegelbyggnad i ett plan, inredd med grisbås och höskulle på vinden. På södra fasaden fanns fyra låga luckförsedda öppningar där svinen kunde gå ut och in; i dag är de igensatta med rödmålad panel. När djurhållningen upphörde mot slutet av 1900-talet blev huset först hönshus och används numera som häststall.
Nya arbetarbostaden på Dalby kungsgård uppfördes 1965 åt en av gårdens anställda och är den enda arbetarbostad som finns kvar här. Huset hade från början putsade fasader, men tilläggsisolerades mot slutet av 1900-talet och fick då sitt nuvarande utseende med vitmålad träpanel.
Den byggnad som i dag är maskinhall på Dalby kungsgård uppfördes 1915 som ladugård. Ursprungligen hade den ett lägre och flackare tak, småspröjsade gjutjärnsfönster och ett höloft på vinden, medan en tillbyggnad mot norr rymde mjölkrum. Planer på en stor utbyggnad med 44 nya bås ritades 1940 men genomfördes aldrig. Vid en brand 1946 förstördes större delen av huset, som året därpå återuppfördes.
Torna och Bara härads gamla tingshus i Dalby uppfördes 1783 och bar ursprungligen bara en våning. På grund av platsbrist byggdes det på med ytterligare en våning 1906 och fick då sitt nuvarande utseende. Över entréportalen syns Gustav III:s namnskiffer och årtalet 1783 inhugget i röd sandsten, medan Oscar II:s monogram och årtalet 1906 pryder byggnadens överdel. Tingssalen skjuter ut mot trädgårdssidan och planlösningen är till stora delar bevarad.
Den här ladan med loge på Dalby kungsgård uppfördes under 1780-talet av sten under tegeltak, med en utbyggd tröskvandring i korsvirke och rödfärgad panel. Byggnaden restes ursprungligen som stall och finns utsatt på en karta från 1787, men användes senare som loge för förvaring av otröskad säd. Takkonstruktionen byggdes troligen om under tidigt 1900-tal.
Traktorgaraget på Dalby kungsgård byggdes på 1950-talet som ersättning för ett hönshus som rivits vid tomtgränsen mot kyrkan. Huset inrymde maskinhall, vagnsbod och garage. Under en storm vårvintern 2017 föll ett stort träd rakt över byggnaden, varefter taket mot öster och delar av fasaden byggdes upp på nytt och försågs med rött enkupigt tegel.
Denna länga på Dalby kungsgård uppfördes som ungdjursstall kring år 1800, efter storskiftet 1786, och omtalas 1813 som det nya stallet. Enligt äldre syneprotokoll rymde den sexton spiltor, fölhus, drängkammare och foderlada. Byggnaden moderniserades kring sekelskiftet 1900, och taket har genom åren bytt skepnad från halm till spån, tjärpapp, eternit och slutligen tegel. Vintern 1985 rasade en del av den östra långsidan under takets tyngd.
På den här platsen i Dalby ska det enligt äldre uppgifter ha funnits en gravhög. På en karta från 1795 kallas markstycket "Södre Toftehög", ett namn som bevarar minnet av den försvunna högen.
Kvinnhög i Dalby är resterna av en gravhög som i dag till stor del är bortodlad. Högen finns utsatt på en karta från 1775, där den kallas "qvinhöy" och betecknas som oduglig mark. Namnet lever kvar som ett minne av den forntida graven.
Vid Dalby har arkeologer funnit spår av en boplats från järnåldern. Vid en undersökning 1985 påträffades lertäktsgropar från äldre romersk järnålder tillsammans med keramik, ben och en ornamenterad eldbock av lera. Ett stycke bort undersöktes några år tidigare ännu en boplats, där man under medeltida lager fann flintavslag och keramik från yngre bronsålder och vikingatid. Fynden hör till den gamla bytomten.
Längs en gammal väg i Dalby står en rad väghållningsstenar av granit, var och en med sin egen inhuggna eller målade inskription. På stenarna kan man läsa namn som "Torp", "Måryd", "L. Dalby" och "Sjöstorp", ibland tillsammans med ett nummer eller en ägares initialer. Stenarna visade vilka gårdar som ansvarade för att hålla just sina vägstycken i skick.
I Dalby finns lämningarna efter en liten gård, synliga som en husgrund, stenskodda slänter, terrasseringar och några gjutna staketstolpar. Bland fynden märks skärvor av yngre rödgods, och inget tyder på att gården grundades nämnvärt tidigare än omkring år 1800. Platsen dokumenterades vid en arkeologisk utredning 2013.
Här i Dalby ska det ha legat en gravhög. På en karta från 1775 finns platsen markerad, och de angränsande åkertegarna bär namnet "Kropphöyarne", vilket antyder att en hög en gång rest sig i markerna.
På den här platsen i Dalby låg en boplats från stenåldern. I marken har man här och där hittat bearbetad flinta, och vid en inventering 1987 togs ett femtal avslag tillvara, varav ett par var retuscherade. Fynden vittnar om att människor uppehållit sig här långt tillbaka i tiden.
Vid Dalby påträffades ett retuscherat flintavslag i matjorden, ett spår av forntida verksamhet på platsen. Fyndet gjordes vid en arkeologisk utredning 2003, inför en planerad utbyggnad sydöst om Dalby tätort.
På ägorna till en gård i Dalby hittades en tunnackig, oslipad flintyxa. Den lösa fyndsamlingen förvaras alltjämt på gården och berättar om människorna som brukade dessa marker redan under stenåldern.
På den här platsen i Dalby ska en gravhög ha funnits. En karta från 1775 visar en rund markering som kan ha varit högen, men vid en inventering 1987 gick inget av den längre att se. Endast kartan bevarar minnet av den möjliga graven.
Vid vägen i Dalby står en milstolpe av sandsten med avrundat överstycke. På sydsidan finns en krönt inskription med årtalet 1798 samt initialer, buren av ett murat postament i tuktad sandsten. Milstolpar som denna visade resenärerna hur långt de färdats.
Vid Dalby står en liten granitsten med en inhuggen inskription. På stenens ena sida kan man läsa ortnamnet "Dalby" följt av ett nummer. Stenen är ett anspråkslöst märke i landskapet vars ursprungliga syfte i dag är oklart.
Enligt traditionen låg här i Dalby en avrättningsplats som kallades Galgabacken. Namnet lever kvar på en karta från 1788, där ett markstycke benämns "Galgabacksåker". Platsen påminner om en tid då dödsdomar verkställdes offentligt i utkanten av bygden.
På en stenrik höjd i Dalby ligger resterna av ett röse, eller möjligen en stensättning. Anläggningen är övertorvad och delvis urplockad, men på sina håll kan en kantkedja av kantställda stenar ännu skönjas. Redan i Lunds stifts landebok från 1570 nämns platsen under namnet "Allinderörsåker", och äldre uppgifter berättar att flera mindre rösen en gång fanns här.
Här sträckte sig den gamla bytomten i Dalby, sådan den framträder på en karta från 1788. I marken döljer sig kulturlager, konstruktioner och fynd som knyter an till ortens kyrka, kloster och kungsgård. Merparten av lämningarna dateras till medeltiden och vittnar om Dalbys betydelse under den tiden.
Vid Dalby har flera forntida föremål kommit i dagen på samma plats: två slipade flintyxor, fyra pilspetsar av flinta och en sländtrissa av sandsten, samt en holkyxa av brons som hittades något söder om de övriga fynden. Tillsammans spänner de över flera perioder av områdets tidiga historia.
På den här platsen i Dalby ska en gravhög ha legat. En karta från 1795 kallar markstycket "Norre Toftehög", ett namn som bevarar minnet av högen. Möjligen syftar uppgiften på samma hög som omtalas på annat håll i trakten.
Under Dalby bys gamla tomtmark döljer sig ett rikt medeltida kulturarv. Här har arkeologer funnit lämningar av kyrkor, kloster och kungsgård, bland annat spår av en kungsgård från 1000-talet och ett klosterområde från omkring år 1300. I 1729 års prästrelationer omtalas att sockenkyrkan, "bondekyrkan", ska ha legat här. Undersökningar på 1990-talet påträffade brandlager samt keramik och föremål av järn och koppar.
I Dalby finns en gräsklädd kulle som länge tolkats som en gravhög. Vid en provundersökning kunde man dock inte avgöra om den är anlagd av människor eller uppkommit naturligt; utgrävaren själv lutade åt att kullen är naturlig. På äldre kartor från 1800-talet är den ändå utmärkt som "ättehög", och i närheten ska det enligt en karta från 1887 ha funnits en osäker domarring.
Vid en gård i Dalby hittades en tjocknackig flintyxa i marken, i närheten av platsen för en elcentral. Yxan är ett lösfynd från stenåldern och vittnar om att människor rört sig och brukat jorden här långt tillbaka i tiden.
Även här i Dalby ska en gravhög ha rest sig. En karta från 1775 visar en rund markering på platsen, och de intilliggande åkertegarna kallas "Kropphöyarne" — ett namn som håller minnet av högen vid liv.
Vid en arkeologisk utredning sydöst om Dalby tätort 2003 påträffades en härd, en gammal eldstadsplats, i ett sökschakt. I den omgivande marken fanns endast sparsamt med flintavslag, och inga fynd togs tillvara. Härden är ändå ett spår av att människor en gång eldat och uppehållit sig här.
Sydost om Dalby ligger resterna av en boplats som delvis skadats. Vid en arkeologisk utredning 2002 påträffades ett fyndförande lager med rikliga mängder slagen flinta och enstaka bitar bränd lera. Fynden tyder på att platsen använts under förhistorisk tid.
Den här lämningen i Dalby knyter an till en osäker domarring, en krets av stenar som markerats på en geologisk karta från 1887. När området rekognoscerades under 1800-talet bedömdes ringen redan då som oviss, och i dag syns inget av den. Intill ligger en kulle som på äldre kartor kallats "ättehög".
I Dalby påträffades en rund härd vid en arkeologisk utredning 2013. I den fanns sparsamt med träkol, sot och skörbränd sten — tydliga spår efter en eld som brunnit här i forntiden. Härdar som denna berättar om människors vardag och matlagning långt tillbaka i tiden.
På platsen togs en enda flintskrapa till vara. Fyndet gjordes i matjorden under den utredning som genomfördes 2003 inför en planerad utbyggnad sydöst om Dalby tätort.
Boplatsen mäter omkring 135 gånger 90 meter. Vid utredningen 2003 framkom åtta gropar, två stolphål och två gropsystem, oftast fyllda med gråbrun lera och enstaka träkolsbitar. En grop grävdes ut men visade sig tom. I matjorden och anläggningarna påträffades flera flintavslag, varav ett med bruksretusch. Arbetet gjordes inför en utbyggnad sydöst om Dalby.
En karta från 1795 kallar åkern Tereseåker, och i landeboken från 1560 nämns namnet Tyrshög. När platsen undersöktes 1968 väntade man sig rester av en hög eller en gånggrift. Lämningarna visade sig i stället härröra från stengärdesgårdar, en gränsmarkering, ett odlingsröse och möjligen en stenlagd väg.
Milstolpen är av sandsten, 1,3 meter hög, 0,42 meter bred och 0,18 meter tjock. På södra sidan finns en krönt inskription: F R S, I M, 1728, J C. Stenen har lagats en bit upp och vilar på ett kallmurat, delvis tuktat postament som rasat ut mot sydöst.
Området kom fram vid en arkeologisk utredning av UV Syd 2002, men dess fulla utbredning är okänd. Här dokumenterades fyra stolphål, en grop och ett kulturlager tillsammans med rikliga mängder slagen flinta och keramik. En fragmentarisk mynningsbit gjorde det möjligt att datera keramiken till tidigneolitikum I.
På platsen togs två flintskrapor och två flintavslag till vara. Fynden gjordes under den arkeologiska utredning som utfördes 2003 inför en planerad utbyggnad sydöst om Dalby tätort.
Boplatsen är omkring 60 gånger 8 meter stor. Vid utredningen 2003 framkom två gropar och ett gropsystem fyllda med svartgrå siltig lera med bränd lera och träkol. När gropsystemet rensades togs eggen till en slipad flintyxa till vara, och i matjorden ovanför hittades fem flintavslag och en flintborr. Arbetet gjordes inför en utbyggnad sydöst om Dalby.
Här bedrevs tegeltillverkning, och lämningarna omfattar en tegelugn, igenfyllda lergravar och gropar. Delar av teglet kan dateras till perioden medeltid fram till 1700-tal, och handslaget gult tegel pekar mot att material tillförts under 1500- och 1600-tal eller senare. Av ugnen återstod färgningar efter eldkanalerna och rester av stenpackningar. Området framkom vid utredningar av UV Syd 2003 med senare tillägg.
Gropen är oval och 0,2 meter djup, fylld med grå lera och enstaka träkolsfragment. Den påträffades vid en förundersökning 2008–2009 i samband med schaktning för en VA-ledning.
En karta från 1775 visar Lunnarps bys utsträckning. Idag ligger sju gårdar och ett femtal gatehus inom tomten. Det äldsta kända belägget för byn är från 1530.
Vallen är byggd av jordfyllning och kantas både innanför och utanför av en urgrävning som är 0,3–1,0 meter djup. Den genombryts av en bäck som rinner i nordöst–sydvästlig riktning och av en stenlagd väg i västra delen, samt av ytterligare femton till tjugo öppningar. Tillsammans omsluter vallen ett större område.
Här har bland annat rester av en kungsgård från 1000-talet påträffats, och en karta från 1788 visar Dalby bys utbredning. Under marken döljer sig flera fornlämningar, främst medeltida spår av kyrkor, kloster och kungsgård. Vid en undersökning 1994 nära kungsgården framkom brandlager, medeltida keramik samt föremål av järn och koppar. En schaktövervakning 1997 påträffade kulturlager i tomtens nordöstra del.
Kartan från 1788 visar Dalby bys utsträckning, och under tomten finns flera fornlämningar. Bland dem märks en kungsgård från 1000-talet, ett klosterområde från omkring 1300 och spår av en kyrka, som enligt en prästrelation från 1729 kan ha varit sockenkyrkan, den så kallade bondekyrkan. Undersökningar 1994 gav medeltida keramik och brandlager, och 1997 gjordes en schaktövervakning på fastigheten Dalby 7:1.