Upptäck Askersund till fots: 26 sevärdheter med karta, historia och berättelser — en gratis självguidad stadsvandring.
1. Stjernsunds slott
Slott
För herrgården i Dalarna, se Stjärnsunds herrgård. Stjernsunds slott är ett slott i Askersunds kommun i Närke, och är även ett museum öppet för allmänheten. Slottet ligger på en hög udde mellan Stora Hammarsundet och Alsen som utgör norra delen av Vättern. Det byggdes 1798–1801 efter ritningar av Carl Fredrik Sundvall i den då moderna nyantika stilen. Huvudbyggnaden har två våningar och ekonomivåning med ett framspringande mittparti i form av en kraftig prostyl, uppburen av fyra grova kolonner, som vilar på en hög stentrappa. Den gamla stormaktstida slottsanläggningen av vilken endast källare finns kvar hade åtminstone en huvudbyggnad i sten. Som sueciabilden av Askersunds kyrka visar, där Stjärnsund syns i fjärran, hade byggnadskomplexet längor omkring en gård. Två av dessa hade höga tornspiror, där den västra troligen suttit över infartsporten. En målning av Christina Soop från 1660-talet som numera finns på Tidö visar i bakgrunden troligen norra partiet av slottsbyggnaden som hade stenterrasser ned mot vattnet och en tornprydd byggnad av vilken lämningar finns bevarade på norra sidan. Troligen är dock byggnadsensemblen på målningen något överdriven för att vinna effekt. Stora arbeten utfördes på gården under denna tid, vilket ett bevarat stenpostament till en fritrappa eller dylikt med årtalet 1664 ger oss belägg för. Säteriet bildades 1637 av Johan Gabrielsson Oxenstierna genom en sammanslagning av hemmanen Ölmesund, Åviken och Stockbråtet. Det utvidgades genom köp och byte, så att godset omfattade nästan hela Askersunds landsförsamling och en stor del av Hammars socken. Det kom sedan genom gifte till släkten Soop. Med ett avbrott vid reduktionen stannade det i släkten Soops ägo till 1717, då det genom gifte kom till släkten Dohna. 1785 såldes det till brukspatron Olof Burén, adlad Burenstam, som lät uppföra det nuvarande slottet. Hans måg, överste Otto Julius Hagelstam, sålde det 1823 till kung Karl XIV Johan. Kungens arrendator lät egendomen förfalla. Oscar I sålde Stjernsund 1851 till sin son prins Gustaf. På Prinskullen sägs Sångarprinsen ha komponerat flera av sina sånger, till exempel Du undersköna dal och Glad såsom fågeln. Med hjälp av intendenten P.A. Nyström lät han slottet genomgå en grundlig reparation. Efter prins Gustafs död såldes Stjernsund 1856 till prins August, som bodde där flera somrar. 1860 sålde han det till brukspatron Knut Cassel. Efter Knut Cassels död övertogs Stjernsund av hans son Albert Cassel. Efter dennes död sköttes godset av änkan Augusta Reuterswärd till år 1948, då skogen såldes till Uppsala universitet. Hon behöll slottet och parken, men testamenterade det till Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien för att det skulle bevaras som kulturminnesmärke. Augusta Cassel avled den 14 maj 1951. Egendomen är stamgård för Svensk rödbrokig boskap. Slottet är sommartid öppet för allmänheten. På slottet finns ett vagnmuseum, mejeri och café.
Källa: Wikidata/Wikipedia
2. Askersunds landskyrka
Kyrka
Askersunds landskyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Askersund-Hammars församling i Strängnäs stift. Kyrkan ligger mellan riksväg 50 och sjön Alsen i sydvästra utkanten av Askersund. Verner von Heidenstam kallade den Landsortens Riddarholmskyrka. Ett annat namn på kyrkan är ”Norra Vätterns drottning”. Det kommer från Mikael Mogren.
Källa: Wikidata/Wikipedia
3. Edö
Byggnad
Edö säteri är en herrgård på östra sidan av sundet mellan Vättern och sjön Alsen i Askersunds socken i Örebro län i Närke.
Källa: Wikidata/Wikipedia
4. Sofia Magdalena kyrka
Kyrka
Sofia Magdalena kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Askersund-Hammars församling i Strängnäs stift. Kyrkan ligger i Askersund och uppfördes åren 1778–1780 i sten efter att den tidigare kyrkan i timmer förstörts i den förödande branden år 1776. Arkitekt är Carl Fredrik Adelcrantz. Kyrkan har en nyklassicistisk interiör som väl har bevarat sin gustavianska karaktär. 1868 tillverkades nuvarande altaruppsats, altarring och predikstol av Johan Zacharias Blackstadius. Kormattan är ett högklassigt modernistiskt verk, skapat av Randi Fischer.
Källa: Wikidata/Wikipedia
5. Gravkapellet, Askersund
Kyrka
Gravkapellet i Askersund är en kyrkobyggnad som tillhör Askersund-Hammars församling i Strängnäs stift.
Källa: Wikidata/Wikipedia
6. NORRA FLYGELN
Byggnad1777–1777
Norra flygeln är en byggnad i Askersund från 1777. Den är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Tingshuset från 1908 är uppfört i två våningar med källare och vind, på en sockel av natursten och med spritputsad fasad under ett valmat sadeltak av tegel. Den ursprungliga huvudentrén mot gatan är numera igensatt, och ingången ligger idag på gårdssidan. Byggnaden rymmer nu lägenheter och är kraftigt ombyggd invändigt; var den forna tingssalen låg går inte längre att avläsa utifrån.
Rådhuset uppfördes mellan 1775 och 1785 i sten, i två våningar med rödputsad fasad, grå detaljer och en sockel av släthuggen kalksten. Klassicistiska drag som pilastrar, listverk och rusticeringar präglar huset, som kröns av ett valmat mansardtak. Mot torget reser sig en fronton med urtavla och ett slagverk format som en smed vid sitt städ. Rådhusrätten hade sin sal på övervåningen.
Öster om rådhuset, i hörnet mot Stökagatan och Stora Bergsgatan, ligger ett annex från början av 1970-talet. Det restes sedan den gamla brandstation som stått på platsen rivits. Byggnaden har tegelstomme, gulbrun slätputs och pulpettak, och är förbunden med rådhuset genom en glasad entré. På gården finns en liten plantering.
Av en gammal gravhög återstår idag en halvcirkelformad vall, skuren i väster av en grustagskant. I snittet syns sotfärgad mylla med inblandat kol, kanske spår av ett brandlager. Enligt ortsbefolkningen ska här ha legat ett bygravfält, men åsen är till stor del bortgrävd. Traditionen berättar också om en medeltida byggnad uppe på kullen.
Här står en rest sten av granit, omkring en och en halv meter hög. Den västra sidan är delvis kalhuggen och bär inskriften Gud är i naturen i djup relief.
Gravstenen av ljusgrå kalksten visar en riddare i naturlig storlek, klädd i rustning och med svärd, omgiven av text och symboliska bilder. Inskriften minns den ädle Larsson till Hammarstorp, som avled den 1 februari 1616. Stenen låg länge på marken vid hamnen men är numera inmurad i väggen i Stjärnsunds gravkor, och är omnämnd i skrifter av Gustaf Björkman.
Vid Hagalund finns en bebyggelselämning med två husgrunder, upp till knappt en meter höga. Den ena av dem har ett spismursröse i det nordöstra hörnet, omkring en och en halv meter högt.
Minnesstenen av granit består av tre sektioner och når sammanlagt omkring tre meter i höjd. Den släthuggna östra sidan bär inskriften till Sveriges första aviatris, Elsa Andersson, som omkom den 22 januari 1922.
Dammvallen är byggd av stora, delvis huggna stenar och når ett par meter i både bredd och höjd. Mitt på finns en vattenöppning drygt en meter bred, med rester av dammluckor kvar.
Enligt traditionen ska här ha legat flera mindre gravar från forntiden. På platsen har man gjort många fynd av lerkrukor, benskärvor och fragment av järnvapen. Vid en revidering 1980 noterades att platsen numera är kyrkogård.
Av en gravhög återstår en halvcirkelformad vall, i väster skuren av en grustagskant där sotfärgad mylla med kol syns i snittet. Enligt ortsbefolkningen och tidigare uppgifter ska ett bygravfält ha funnits här, men åsen är till större delen borttagen genom grustäkt. Traditionen berättar också att en medeltida byggnad legat uppe på kullen.
23. Naturföremål/-bildning med bruk, tradition eller namn
fornminne
I en ränna i berget ligger en jättegryta, smal i botten och vidgad uppåt, numera fylld med löv. Ett tiotal meter söderut finns ytterligare en ränna i berget, även den en geologisk bildning i form av en liggande jättegryta.
Milstolpen av ljusgrå kalksten är närmare en och en halv meter hög och avrundad upptill. Under ett krönt G III anger inskriften avståndet en mil samt namnet på landshövdingen Evert af Rang och årtalet 1781. Stenen vilar på ett kvadratiskt postament av sten.
Detta är området där kulturlager från 1600-talets Askersund kan påträffas. Staden fick sina stadsprivilegier år 1643. Äldre undersökningar finns dokumenterade i inventeringsboken, från tiden innan fornminnesregistret digitaliserades.
På platsen finns en boplats, ännu inte säkert avgränsad mot nordost. Vid en utredningsgrävning framkom en grop, ett stolphål och flera mörkfärgningar. En senare arkeologisk kontroll inför en ny kraftledningsstolpe påträffade en grop som kunde dateras till bronsåldern.