1. Arboga Museum
museum
Arboga museum är ett privat museum i Arboga i Västmanland, som drivs av Hembygdsföreningen Arboga Minne.
- Källa: Wikidata/Wikipedia
Den fullständiga guiden låses upp när du angett din e-post. Det tar tio sekunder och är gratis.
Upptäck Arboga till fots: 130 sevärdheter med karta, historia och berättelser — en gratis självguidad stadsvandring.
Arboga museum är ett privat museum i Arboga i Västmanland, som drivs av Hembygdsföreningen Arboga Minne.
Heliga Trefaldighets kyrka i Arboga, Västerås stift, tillhör Arbogabygdens församling. Före 2006 års församlingssammanläggning var den en av Arboga stadsförsamlings två kyrkor. Heliga Trefaldighets kyrka ligger i östra delen av Arboga innerstad. Huvudingången är vänd mot det stenlagda Järntorget. Lars "Lasse-Maja" Molin, född Larsson den 5 oktober 1785 i byn Djupdalen i Ramsbergs socken i Västmanland, död 4 juni 1845 i Arboga, ligger begravd på kyrkogården
Jäders bruk var ett järnbruk i nuvarande Jädersbruks samhälle i Arboga kommun fem kilometer från Arboga vid Arbogaån. Här finns numera Jädersbruks ekologiska herrgård. Jäders gård skänktes 1359 till Julita kloster och drogs 1527 in till kronan. Gustav Vasa lät på 1550-talet inrätta verkstäder för tillverkning av hillebarder och rustningar på Jäders holme för att utnyttja vattenkraften på platsen och minska det utländska beroendet för behovet av moderna vapen. Tillverkningen sköttes till att början i fri form av smederna men omorganiserades på 1640-talet till ett faktori, Arboga faktori med Hans Kruusbart som faktor, vilken erhöll privilegium på bruket. Konflikter med smederna ledde till att Kruusbart snart tvingades avgå, och ersattes av nya faktorer. Bruket fortsatte att vara kronogods till 1757 då det såldes till familjen Neuman, snart adlad Mannerstråle, som tidigare varit faktorer vid bruket. Familjen Mannerstråle kom att äga bruket till dess det 1965 såldes till Domänverket. Sin höjdpunkt hade bruket i slutet av 1600-talet, då fanns det omkring 26 smedsmästare vid bruket. Under 1600-talet kom grovsmide att överta huvuddelen av produktionen med varor som harvpinnar, yxor, spadar, hackor, järnspett, kofötter med mera. Spiksmide var en annan viktig produkt. Under 1700-talet minskade antalet smedjor till ungefär hälften. Under 1800-talet ökade antalet smeder åter något. I början av 1900-talet upphörde järnbruket och Jäder blev en ren skogs- och jordbruksegendom, smedjorna revs på 1920- och 1930-talet. Vid järnbruket fanns två lancashirehärdar och två räckhärdar. Till egendomen hörde tegelbruk, kvarn och såg. Vapentillverkningen upphörde under 1700-talet och ersattes av produktion av civila varor och redskap för kronans behov. Föreningen Jädersbruksvänner bildades 1997 och har som huvudsyfte att visa hur en levande bruksmiljö kan ha sett ut förr i tiden samt att ge möjlighet att studera och praktisera gamla tiders tekniker. Föreningen sammanställer och sprider budskapet om Jäders bruks historia via olika media. Olika evenemang ingår också som en viktig del för att visa upp Jäders bruk. Föreningen arbetar för att bevara aktiviteter och miljö kring det anrika bruket, vilka skall spegla utvecklingen århundrade för århundrade. Den ”röda tråden” sträcker sig från 1500-talets vapensmedjor till dagens datoriserade och mekaniserade tillvaro. Jädersbruks museum öppnades 2017. Där finns ångmaskiner, motorer och gamla lantbruksmaskiner. Museet drivs av föreningen Jädersbruksvänner. Syftet är att visa hur en levande bruksmiljö kan ha sett ut förr i tiden.
Sankt Nicolai kyrka (tidigare Arboga landsförsamlings kyrka) med omgivande kyrkogård ligger i norra utkanten av Arboga stadskärna och tillhör Arbogabygdens församling i Västerås stift. I söder gränsar den muromgärdade kyrkogården till en före detta prostgård - idag församlingsexpedition.
Säterbo kyrka är en kyrkobyggnad i Säterbo i Västerås stift. Den är församlingskyrka i Arbogabygdens församling. Kyrkan med omgivande kyrkogård är belägen på norra utlöparen av den långsträckta höjden Käglan, i övergången mellan slättbygd och skogsbygd.
minnesmärke i Västmanland (Arboga stad 9:1)
kyrka/kapell i Västmanland (Arboga stad 5:1)
minnesmärke i Västmanland
minnesmärke i Västmanland
minnesmärke i Västmanland
Bostadshuset i Arboga är uppfört någon gång mellan 1700 och 1757. Byggnaden finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Bostadshuset i Arboga uppfördes 1976–1977. Byggnaden är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Garaget i Arboga byggdes 1990–1992. Det är registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Förrådet i Arboga uppfördes 1975–1976. Byggnaden finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Biografbyggnaden i Arboga stod färdig 1926. Den är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Garaget i Arboga uppfördes 1960. Byggnaden är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Byggnaden är en transformatorstation i Arboga som uppfördes 1974. Den är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Magasinsbyggnaden i Arboga har rötter i tiden mellan 1600 och 1857. Den finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Byggnaden i Arboga uppfördes under perioden 1700–1857 och fungerade ursprungligen som stall. I dag används den som garage och är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Bostadshuset i Arboga uppfördes 1975. Byggnaden är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Garaget i Arboga byggdes 1955. Det finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Bostadshuset i Arboga är uppfört under 1700-talet. I bottenvåningen fanns förr ett glasmästeri och en ramaffär, med lager på övervåningen. I dag inrymmer huset en butik.
Bostadshuset i Arboga uppfördes 1946. Byggnaden är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Byggnaden i Arboga uppfördes under perioden 1977–1982 och tjänade tidigare som bagarstuga och tvättstuga. Numera används den som garage.
Bagarstugan i Arboga uppfördes under 1890-talet. Huset inrymde tidigare ett bageri och är registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Ladan i Arboga uppfördes 1928. Byggnaden finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Förrådet i Arboga uppfördes någon gång mellan 1952 och 1980. Byggnaden är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Kioskbyggnaden i Arboga uppfördes 1969. Den är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Boden i Arboga uppfördes under perioden 1800–1879. Byggnaden finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Garaget i Arboga byggdes 1975–1976. Det är upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Lusthuset i Arboga uppfördes under 1800-talet. Byggnaden är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Byggnaden är ett dass, även kallat hemlighus eller avträde, i Arboga och uppfördes 1915. Den finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Stallbyggnaden i Arboga uppfördes någon gång mellan 1850 och 1917. Den är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Bankbyggnaden i Arboga uppfördes 1915. Den finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Förrådet i Arboga uppfördes 1963. Byggnaden är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Uthuset i Arboga uppfördes 1886. Byggnaden är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Uthuset i Arboga har rötter i perioden 1650–1857. Det finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Byggnaden i Arboga uppfördes 1881 och anses av somliga vara Sveriges första allmänna samlingslokal. Här har det visats film och spelats teater, och Arbogas första bibliotek låg i lokalerna. Även en lekskola har använt huset.
Affärs- och butiksbyggnaden i Arboga uppfördes 1937. Den är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Byggnaden i Arboga uppfördes 1915 och var från början stadsingenjörens kontor. Under en kortare period fungerade den som skola, och fram till 1974 fanns bostad på övervåningen. Numera har elbyrån kontor, lager och butik i huset.
Boden i Arboga uppfördes 1857. Byggnaden finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Administrations- och kontorsbyggnaden i Arboga uppfördes 1980–1981. Den är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Byggnaden i Arboga uppfördes 1957 och rymde från början Televerkets lokaler. Kring år 2000 fanns dessa delvis kvar, men byggnaden användes då till största delen för handel.
Restaurangbyggnaden i Arboga uppfördes 1996. Den är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Byggnaden Gäddgården i Arboga har anor från 1700-talet, och på ytterdörren står initialerna HvF och årtalet 1736. Mer om gårdens historia finns i redogörelsen för Gäddgården 5.
Byggnaden i Arboga uppfördes under medeltiden och var då troligen ett gilleshus, sannolikt använt av Vårfrugillet. Från omkring 1900 till 1939 fungerade huset som museum, och därefter användes det för lager och garvning av lädervaror.
Bostadshuset i Arboga uppfördes 1945. Det är upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, men någon närmare beskrivning av byggnaden finns inte där.
Det så kallade Wettergrenska huset är ett vinkelbyggt gårdshus i två våningar, timrat och klätt med gulmålad locklistpanel under tegeltak. Redan på Arbogas stadskarta från 1857 finns byggnaden markerad. Huset är skyddat som byggnadsminne.
Arkitekt Teodor Dahl ritade det som kallas Gamla Sparbankshuset, uppfört 1895. Bottenvåningens affärslokal var vid bygget avsedd för Sparbanken, medan verksamheten Unga liv håller till i lokalerna idag.
Glasbruksvillan ritades 1892 av stadsingenjör O. Käck åt Rickard Jonsson, disponent vid glasbruket. Byggnaden har genom åren tjänat både som kontor och under en period som hotell.
Samlingslokalen i Arboga uppfördes 1950 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Någon utförligare beskrivning av byggnaden är inte känd.
Stadskällaren lät assessorn Olof Ahllööf uppföra 1738, men han hann aldrig flytta in eftersom han dog 1740. Ritningarna gjordes av Nicodemus Tessin d.y., mannen bakom Stockholms slott och Kung Karls kyrka i Kungsör. Från slutet av 1800-talet drevs här gästgiveri, och den tillhörande sommarverandan – ritad av stadsingenjör Käck och byggd av Arbogafirman Hammer & Eriksson – flyttades senare till Vinbäcken vid E18/E20. Idag fungerar huset som sommarkrog.
Bostadshuset i Arboga uppfördes mellan 1954 och 1957. Det är upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, utan någon närmare beskrivning.
Byggnaden från 1898 tjänade en gång som Arbogas brandstation. Den renoverades 1974.
Kihlströmska huset från 1938 används idag som äldrecentrum, men har tidigare bland annat rymt en damfrisering. Gården går under namnet Kihlströmskagården.
Fastigheten har ägts av arbetareföreningen sedan 1896, då den köptes av bokhandlaren Delphin. En brand härjade huset 1927, men tack vare många frivilliga gick återuppbyggnaden snabbt.
Namnet Lottas krog kommer av ägarinnan Charlotta Björklund, som drev värdshus här mellan 1874 och 1906. Krogverksamhet har funnits i huset sedan 1700-talet, och i början av 1800-talet låg här öl- och matserveringen Runan. Därefter har lokalerna hyst ABF, Röda korset och på 1970-talet en lekskola, medan kvinnojouren Duvan finns här idag.
Filadelfia i Arboga uppfördes 1972–1973 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Någon närmare beskrivning av byggnaden är inte känd.
En före detta lada i Arboga, med anor någon gång mellan 1600- och 1800-talen. Byggnaden är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
En tvätt- och bykstuga i Arboga, uppförd under åren 1900–1914 och upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Ett brygghus i Arboga från 1889, registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
En bod i Arboga, uppförd någon gång mellan 1700 och 1820, upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Ett garage i Arboga från 1911, registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Ett lusthus i Arboga, uppfört under förra hälften av 1800-talet och upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Ett småfähus i Arboga med anor från tiden fram till mitten av 1800-talet, registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
En tvätt- och bykstuga i Arboga med anor tillbaka till 1600-talet, upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
En entrébyggnad i Arboga med anor tillbaka till 1600-talet, registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Ett uthus i Arboga från 1971, upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Ett uthus i Arboga, med anor någon gång mellan 1885 och 1975, registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Huset från 1859 rymde till en början Arbogas första telegrafbyrå, verksam 1859–1866, samt två skolsalar och lärarbostäder. In på 1960-talet användes det som låg- och mellanstadieskola, och 1975 fungerade det som gymnasium och samlingslokal för den finska föreningen Soumela. Sedan mitten av 1980-talet är byggnaden ungdomsgård under namnet Gluggen.
En bagarstuga i Arboga, uppförd omkring 1840–1860 och upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Ett dass, eller hemlighus, i Arboga från tidigt 1900-tal, registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Crugska gården består av timmerbyggnader, och gathuset i två våningar med rödfärgad locklistpanel, portlider och brutet, tegeltäckt tak stod nyuppfört 1793. Fram till 1650-talet kallades gården Feltets gård, men sedan Per Brahe d.y. blivit ägare 1654 gick den under namnet greve Pers gård. Vid den stora branden på söder 1750 brann gården troligen ner, varefter en ny restes på samma plats med en färgerirörelse som fortsatte till omkring 1900. Huset är skyddat som byggnadsminne.
En förenings- och klubblokal i Arboga med anor från 1800-talet, upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Någon egen historik finns inte redovisad i registret.
Ett uthus i Arboga från 1985, registrerat i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Ett förråd i Arboga, uppfört 1972–1974 och upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
En källare i Arboga med anor långt tillbaka i tiden, registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Byggnaden har genom åren fungerat som garage, bilverkstad och förråd. Idag inrymmer den en renoveringsverkstad för Kuriosaboden, en loppis i staden.
Stallet var längre tillbaka i tiden just ett häststall och blev senare snickerifabrik. Numera finns kontor på övervåningen och en ateljé på nedervåningen, med soprum i huset.
Bostadshuset i Arboga uppfördes 1887 och har tidigare inrymt en radioaffärs lager.
En bod i Arboga med anor från 1700-talet eller tidigt 1800-tal, upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
En tvätt- och bykstuga i Arboga med anor från 1700-talet, registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Förrådsbyggnaden tillkom 1968 när de intilliggande husen byggdes om till fritidshem. Den skulle både fungera som passage mellan de två äldre byggnaderna och ge utrymme för förvaring.
Ett brygghus i Arboga med anor tillbaka till 1600-talet, upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Ett fornminne i Arboga i form av en hägnad, en stenmur uppbyggd av stora stenar med inslag av block.
Ett granitbrott i Arboga med synliga brottytor och borrspår samt ett omsorgsfullt lagt varp av gråberg.
En lång, kallmurad stenmur av grova stenar, bevarad som fornlämning i Arboga.
Ett vidsträckt stenbrottsområde i Arboga med ett stort antal brytningar i jordfasta block, flera brottgropar och fyra skrotstenshögar. Området avgränsas mot nordväst av sankmark.
En stadskällare av sten under ett tegeltäckt sadeltak, registrerad bland Arbogas fornlämningar.
Lämningar efter torpet Lundesberg i Arboga, med en grund efter ett boningshus, en källargrund samt flera gropar och terrasserade, röjda ytor. Boningshusets grund är ingrävd i backen och täckt av byggnadsavfall, och åt öster löper en bäckfåra.
En torplämning i Arboga med tre husgrunder, en jordkällargrund och två brunnar, varav en med igenfyllt cementrör. Kring lämningen finns stenmurar, terrasskanter, röjningsrösen och en vägbank. Platsen påträffades vid en arkeologisk utredning 2011.
Under ett trähus i Arboga finns en medeltida källare som bekräftades vid schaktningsarbeten i Storgatan. Den består av två rum med tegelvälvda tak, med en källarhals och ingång via en trappa från innegården. Mot Storgatan, under dagens gatunivå, finns ett igensatt valv.
En rund stensättning i Arboga, delvis övermossad och fylld med stora stenar. En mittsten finns kvar, och i kanten mot norr och väster ligger större stenar som kan vara rester av en kantkedja. Lämningen är bevuxen med rönnbuskar.
Enligt en tradition nedtecknad av Bergström 1892 uppstod Helge Svens källa ur den sista blodsdroppen från Helge Sven, som beskrivs som stadens första kristna martyr med blod som runnit i offerlunden. Idag syns inga spår av källan.
Ett stadslager i Arboga med kulturlager från medeltiden samt 1500- och 1600-talen.
En torplämning i Arboga med fem husgrunder – varav två osäkra – samt en jordkällare och två brunnar. Tre av grunderna tolkas som boningshus, och kring dem finns spisrösen, avfallshögar och spridda stenar.
Lämningar efter torpet Lugnet i Arboga, med en grund efter ett boningshus, en uthusgrund, en övergiven källare och en brunnslämning samt stenmurar och röjda ytor. Boningshusets grund har delvis en cementerad stenfot. Platsen ligger i en svacka med en övergiven åker i väster.
Vid platsen finns en husgrund med stenfot samt en minnessten av gråsten. Stenen bär inskriften "H. Svens Capell", och i anslutning till grunden finns rester av murbruk och tegel.
En kallmurad stenmur av stora stenar, bevarad som fornlämning i Arboga.
En medeltida källare i Arboga som enligt uppgift ligger överbyggd av ett modernt hus.
På platsen låg ett medeltida spetälskehospital, som nämns första gången 1345 och tycks ha varit i bruk till 1531. Vid en utredning påträffades kulturlager, husgrunder, vägar och en stengärdesgård, och fynd av yngre rödgods vittnar om verksamhet även på 1600-talet. Husgrunderna kan höra till det fattighus som senare uppfördes på hospitalets plats.
En husgrund från historisk tid i Arboga, knuten till jordbruk. Fundamentet är uppbyggt av tuktade stenar i kallmur, och ett stort block i sydöst kan ha ingått i en ramp till en lada.
Lämningar efter torpet Brantberg i Arboga, med en grund efter ett boningshus och tillhörande spisröse, en igenrasad källare, flera uthusgrunder och röjningsrösen. Torpet finns utmärkt på den häradsekonomiska kartan från 1864–67.
Enligt en ortsbo ska torpet Nylund ha legat här, men inga lämningar kunde påvisas eftersom platsen är kraftigt omgrävd och använts som avfallsdepå för ett villaområde. Områdets utbredning har fastställts utifrån den häradsekonomiska kartan.
En äldre soptipp i Arboga med omfattande lager av byggnadsavfall, registrerad bland ortens fornlämningar.
Ett runt röjningsröse av stora, övertorvade och övermossade stenar. Det ligger på ett något högre och obrukbart parti i åkermarken.
På platsen har en bebyggd gårdstomt legat, avgränsad efter äldre kartmaterial. Utbredningen framgår dels av en karta över Porsgården från 1772, dels av den häradsekonomiska kartan från 1864–67. Tillsammans ger de en bild av hur gårdens tomtmark en gång såg ut.
På en meterhög stensockel står en bronsstaty föreställande Engelbrekt Engelbrektsson. Inskriptionen på sockelns baksida berättar att stoden restes 1935, till minne av frihetshjälten och den svenska riksdagens 500-åriga tillvaro. Statyn signerades av konstnären C J Eldh, och på norra sidan finns firmanamnet Otto Meyers Eftr.
Väghållningsstenen är av grå granit och mäter knappt en meter i höjd. Ovankanten sluttar mot sidorna och möts i en trubbig vinkel på mitten. Mitt på framsidan står ortnamnet Åsby inristat med små bokstäver, medan de övre västra hörnen är avslagna. Stenen är numera borttagen.
Här finns en hägnad i form av en stenmur, omkring en och en halv meter både bred och hög. Muren är uppförd av huggna stenar.
Minnesmärket är en smal, pyramidformad obelisk fogad av sex släthuggna granitblock. Den vilar på ett stenblock med inskription som påminner om att Sten Sture den 1 maj 1471 valdes till rikets föreståndare i Arboga. En andra text anger att stenen restes 1890. Hela anläggningen står på en stenplatta av två sammanfogade block.
I den gamla staden fanns så kallade vattenallmänningar och gränder som ledde ner till ån. Vid dessa hölls vintertid alltid öppna vakar, så att man snabbt kunde hämta vatten om det började brinna. En sådan vattengränd finns ännu bevarad, och går från Stora Torgets sydvästra hörn ned till Arbogaån.
Milstolpen är av gråsten och står på ett fundament av en enda sten. På den sida som vetter mot sydsydost anger inskriften avståndet en kvarts mil och årtalet 1870.
Vid Liljeberg finns spåren efter ett torp bevarade. Här syns grunden efter boningshuset, en övergiven källare, en uthusgrund och en grindstolpe, tillsammans med markröjda ytor. I mitten av husgrunden reser sig fundamentet efter spisen.
Av torpet Charlottenberg återstår otydliga bebyggelselämningar, en övergiven brunn, ett röjningsröse och markröjda ytor. Området har avgränsats efter var kulturträd och kvarlevande kulturväxter växer, och sammanfaller delvis med en tomt på den häradsekonomiska kartan. Den gamla brunnen syns idag som en cementring.
Här har man brutit sten. Inom området ligger ett tjugotal högar av skrotsten spridda, runda till ovala i formen. De består av skärvig och kantig sten som blivit över vid brytningen.
På platsen har man gjort fynd av yngre rödgods, ett fragment stengods och en kritpipa. Föremålen togs upp som lösfynd i schakt och ur kulturlager vid en antikvarisk kontroll år 2011.
Här finns spåren efter en äldre industrianläggning. Kvar står ett runt cementfundament, omkring femton meter i diameter, som burit upp ett vattentorn, samt en terrasserad yta. Alldeles intill, nordväst om fundamentet, ligger en övergiven bunker.
Röjningsröset är runt, cirka tre meter i diameter och knappt en meter högt. Det består av ett tiotal stenar samlade kring ett fast block i marken, och är idag helt övermossat.
Skräddaretorp har lämnat tydliga spår efter sig. Här finns grunden efter boningshuset med sitt spisfundament i mitten, ett fristående spisfundament där tegel skymtar, en jordkällargrund med ingång i sydost och en uthusgrund. Runtom syns talrika stenmurar, röjningsrösen, gropar samt terrasserade och markröjda ytor.
Inom området ligger lämningarna efter ett torp. De utgörs av två husgrunder med oklar utsträckning och endast ett par decimeters höjd.
Färdvägen är en gammal kyrkväg eller kyrkstig. I söder är den nedsliten till en hålväg, ett par meter bred och en halvmeter djup, medan den i norr övergår i en vägbank av ungefär samma bredd.
Vid Stora Djupmyra finns en delvis bebyggd bytomt. I den östra delen står ett boningshus av 1700-talstyp jämte två uthus, medan flera uthusgrunder ligger kvar i väster. Platsen finns markerad redan på en karta från 1686.
Vägmärket är en sten på drygt en halvmeter i höjd. På den västra sidan, som planats av och slipats, är ett kryss inhugget med smala, grunda linjer.
Platsen registrerades ursprungligen som ett gravfält med fem osäkra, övertorvade stensättningar på en moränrygg, vilket på avstånd gav ett gravlikt intryck. Vid en särskild undersökning 1993 visade det sig att fyra var naturliga bildningar och en var en stendump med en flaska och annat avfall under stenpackningen. De är därefter borttagna.
I åbrinken ligger ett fartygsvrak, till större delen begravt i sanden men överspolat vid varje vårflod. Skrovet är byggt med köl och spant av ek och en klinklagd bordläggning av furu, hopfogad med järnnitar och träpluggar. Vid en arkeologisk undersökning 1925 frilades en mindre del, och fyndet tolkades som en av de mälarjakter som fraktade järn och andra varor.
Inom området finns lämningar efter bebyggelse, bestående av grunden efter ett boningshus, en uthusgrund samt terrasserade ytor, stenmurar och markröjda partier. Boningshusets grund är cementerad och har källare, och kan ha haft tillbyggnader i söder och sydväst. Rikligt med byggnadsavfall ligger kvar, och stenmurar avgränsar delvis platsen.
Trefaldighetskällan har byggts om till en brunn med cementeringar. När den dåvarande ägaren Petrus Eriksson byggde om den fann man en brunnsring av trä, formad som ett ölkar, men inga andra fynd. Enligt traditionen har man druckit brunn vid källan ända sedan 1760-talet, och idag täcks den av ett cementblock.
Av torpet återstår endast skärvig sten och tegelfragment inom området. Enligt en karta från 1691 låg här ett torp med namnet Dyen, ungefär på denna plats.
Bytomten rymmer en mängd lämningar: en terrass med kallmurade kanter, grunden efter ett boningshus med välhuggen stenfot och tegeltäckt spisröse, flera uthusgrunder och ett kvarstående uthus, samt jordkällargrund, brott, röjningsröse och två färdvägar. Marken är rikt beväxt med löv och syren, och terrasserade ytor vittnar om en gård som en gång varit i full drift.