Den fullständiga guiden låses upp när du angett din e-post. Det tar tio sekunder och är gratis.
Sveriges "fikastad" med trähus, kaféer och en plats i potatisens svenska historia.
På Alingsås museum får du historien om manufakturstaden och om Jonas Alströmer, mannen som ville göra Sverige självförsörjande och som gav potatisen dess genombrott. En nyckel till att förstå varför Alingsås blev Alingsås.
Nolhaga slott ligger i Nolhagaparken, stadens gröna vardagsrum med dammar, palmhus, djurhägn och vidsträckta gräsmattor. Slottet och parken är ett självklart mål för en lugn dag i Alingsås.
Vid sjön Anten reser sig den stämningsfulla ruinen av Gräfsnäs slott, omgiven av en vacker slottspark. Platsen är ett populärt utflyktsmål och ändstation för veterantåget från Anten.
Anten–Gräfsnäs Järnväg är en bevarad smalspårig veteranjärnväg där ånglok och gamla vagnar tar dig på en tidsresa längs Antens strand, fram till Gräfsnäs slottsruin. Doften av kol och ljudet av ånga ingår.
Mjörn breder ut sig sydväst om Alingsås och är stadens stora sjö för bad, segling och fiske. Med sina öar och vikar är den en vidsträckt blå granne till trästaden.
Kring sjöarna Stora och Lilla Färgen breder ett dramatiskt sprickdalslandskap ut sig, med branta bergssidor, klart vatten och leder för den som vill vandra. En vild kontrast till stadens kaféer, alldeles intill.
Varje höst förvandlas Alingsås parker, gator och fasader till en scen för internationell ljusdesign. Lights in Alingsås har blivit ett av Nordens största evenemang i sitt slag och lockar besökare i mörkret att vandra från ljusverk till ljusverk.
Stora torget är navet i Alingsås, kantat av låga trähus, butiker och kaféer med uteserveringar. Härifrån sprider sig den trivsamma trästaden åt alla håll — en perfekt startpunkt för en fika-vandring.
Christinae kyrka i centrala Alingsås bär drottning Kristinas namn och har vakat över staden sedan 1600-talet. Den är en lugn motpol till torgets liv alldeles intill.
Bälinge kyrka är en kyrkobyggnad som ligger i Bälinge några kilometer nordöst om Alingsås. Den tillhör Alingsås församling i Skara stift.
För andra kyrkor som kallas Landskyrkan, se Askersunds landskyrka, Skellefteå landsförsamlings kyrka och Backens kyrka. Landskyrkan är en kyrkobyggnad som ligger intill Säveån i norra utkanten av Alingsås. Den tillhör Alingsås församling i Skara stift.
Noltorpskyrkan är en kyrkobyggnad som ligger i närheten av Nolhaga och sjön Mjörn i nordvästra delen av Alingsås. Den är en så kallad samarbetskyrka, vilket innebär att den drivs i samverkan mellan Alingsås församling i Skara stift och EFS Missionsförening i Noltorp.
Stockslyckekyrkan är en kyrkobyggnad i stadsdelen Stockslycke i Alingsås. Den tillhör Alingsås församling i Skara stift.
Stynaborg är en medeltida borg i Alingsås kommun, Bälinge socken, Kullings härad, Västergötland och anlades på ett näs vid Säveån som skydd för huvudvägen från västkusten till Skara. Under medeltiden torde Säveåns flöde ha använts i vallgravarna till att helt kringgärda borgen med vatten och borgen har därmed i praktiken legat på en holme. Borgen är belagd i historiskt källmaterial endast under en kort tidsperiod 1396-1423 och den förstördes troligen under Engelbrektsupproret. Under borgen låg slottslänet Stynaborgs län, vilket enligt Erik av Pommerns skattebok från 1413 omfattade Ale, Barne och Kullings härader. Stynaborg provundersöktes arkeologiskt 1933 och 1955. Då gjordes en del fynd som medeltida tegel, en pilspets, bronsbeslag, järnskålla, spikar av järn och mycket träkol. Undersökningarna visar att Stynaborg har haft tre tvärande avskärningar med vallgravar, en förborg på den inre platån med ekonomihus och på den mellersta platån lämningarna av själva huvudborgen som antas ha varit kvadratisk och av tegel och sten, dessutom hittades spår av flera andra hus i trä. Borgruinen finns strax utanför Alingsås, drygt 2 km söder om Rödene, på en plats som i lokal tradition har kallats Kungsholmen (äldre namn Rosbos udde) och Rolfsborg.
Ljusets kapell är ett begravningskapell i Alingsås tillhörande Alingsås pastorat i Alingsås kommun. Kapellet uppfördes 1961 och är avsett att användas av alla trosinriktningar samt vid borgerliga begravningsceremonier. I anslutning till kapellet ligger även Alingsås krematorium.
Valken hör till torpen kring Bolltorps egendom och ligger nära Dammsjön, med samma utförande som grannarna Gröneslätt och Kroken. Gröneslätt var tidigare torp under Nolby, och på en karta från 1890-talet benämns det komministerbostad. Miljön är ett välbevarat litet torp med gårdsbyggnader från det tidiga 1900-talet.
Bostadshuset restes i trä omkring 1920 och håller sig i ett och ett halvt plan. Fasaden är reveterad och vitfärgad, och taket är ett mansardtak lagt med tvåkupigt tegel.
Bostadshus i Alingsås uppfört 1908. Närmare uppgifter saknas i registret utöver hänvisning till anläggningens historik.
Byggnaden restes 1902 som brandstation strax intill rådhuset. I dag används lokalerna i stället som personalmatsal och kontor.
Bostadshus i Alingsås som dateras till tiden kring sekelskiftet 1900. Ytterligare detaljer framgår av anläggningens historik.
Bostadshus i Alingsås med rötter i det sena 1700-talet. Mer information finns i anläggningens historik.
Lennart Larsson ritade detta flerfamiljshus 1938, uppfört i två och ett halvt plan med källare. Sadeltaket och den slätputsade, vitfärgade fasaden pryds av gröna fönster med runda bågar, och trapphuset markeras i fasaden med liggande bågar. Senare har huset kompletterats med en påbyggnad mot baksidan och fler balkonger.
Trähuset restes 1910 i två våningar och bär en ljusblå locklistpanel. Dörr och fönsterfoder är klarblå, och det valmade sadeltaket är lagt med tvåkupigt tegel.
Bostadshuset i två och ett halvt plan uppfördes i trä under 1920-talet med en beige reveterad fasad och valmat tak av tvåkupigt tegel. Byggnaden håller en klassicerande tjugotalsstil och ligger som hörnfastighet vid en fyrvägskorsning i stadens västra utkant. Här fanns tidigare områdets enda kvartersbutik.
Huset restes i trä omkring 1910 och håller ett och ett halvt plan. Den liggande fasspontpanelen är gulmålad med vita foder, och sadeltaket är täckt av tvåkupigt tegel.
Varvsverksamheten är spridd över flera enklare byggnader, bland dem verkstadsutrymmen och en klubbstuga. Husen kännetecknas av sadeltak med tvåkupiga tegelpannor och faluröda fasader klädda med locklistpanel.
Kvarnen uppfördes troligen någon gång mellan 1750 och 1760 på en plats där Jonas Ahlströmer 1727 låtit resa en klädesstamp, vilken gett kvarnen dess namn. Intill anlades 1745 en metallfabrik som ägdes av Petter Wirgman, vilket gör platsen till ett av stadens äldsta industriområden. Kvarnen har byggts om i flera omgångar; den låga tillbyggnaden för vattenhjulet tillkom troligen när fabrikören L.G. Kling köpte kvarnen 1839 och den då byggdes om till tre par stenar. Vattenturbiner, som slog igenom i svenska mjölkvarnar från slutet av 1840-talet, finns fortfarande kvar i byggnaden.
Hedénska gårdens bostadshus dateras till 1800-talets första hälft. Byggnaden finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Byggnaden i ett och ett halvt plan med källare ritades 1960 av LBF konsulterande ingenjörer och arkitekter. Sadeltaket är täckt med röda enkupiga tegelpannor och fasaden är murad i rött tegel.
Huset restes i trä omkring 1920 i ett och ett halvt plan med en vit reveterad fasad. Fönster- och dörromfattningarna är beigeputsade, och mansardtaket är täckt med tvåkupigt tegel.
Under Alströmers tid odlades här tobak för tobaksfabriken, och på Lilla Plantaget, dagens Stadskyrkogård, växte plantor för färgning av de färdiga tygerna. Fredrik Järta donerade Plantaget till Alingsås stad 1882, och sedan dess är det park. I den östra delen byggdes ett epidemisjukhus under 1900-talets första år, och under 1930- och 40-talen formades parken om med stora träd, grusplan, vattenkonst och några av gångarna.
Bostadshus i Alingsås uppfört under 1960-talet. Ytterligare uppgifter framgår av anläggningens historik.
Bostadshus i Alingsås som dateras till 1910-talet. Mer information finns i anläggningens beskrivning.
Fastigheten består av två sammanbyggda byggnadskroppar, en i ett plan med källare och en i två plan med källare. Enplansdelen har flackt sadeltak utan takskägg och gulfärgad spritputs, med vitmålade fönster, slätputsade knutar och svängda nedfartsramper till både källarverkstaden och första våningen. Tvåplansdelen har plåttäckt pulpettak och fasad av gult tegel, med skyltfönster i rostfritt mot parkeringen och enluftsfönster i övre plan.
Bostadshuset restes 1931 i trä i ett och ett halvt plan. Den profilerade locklistpanelen är gråblåfärgad, och mansardtaket är täckt med tvåkupigt tegel.
Affärs- och butiksbyggnad i Alingsås med datering till slutet av 1800-talet. Ytterligare uppgifter framgår av anläggningens historik.
De tre arbetarbostäderna i två och ett halvt plan uppfördes i trä omkring 1905. Fasaderna är rosa respektive grönputsade med vitputsade fönster- och dörromfattningar, och sadeltaken är klädda med tvåkupigt tegel och plåt.
Einar Frost ritade denna villa 1965, uppförd i ett plan med källare. Två motstående pulpettak är täckta med tegelpannor och fasaden är murad i rött tegel. Till detaljerna hör vitmålade fönster, en skorsten av rött tegel samt skärmtak och andra plåtdetaljer i koppar.
Flerfamiljshus i Alingsås uppfört i trä 1909.
Radhuslängan reser sig i två plan med källare, med svart plåttäckt sadeltak och fasad av gulfärgad eternit. Fönster och ytterdörrar är färgsatta i blått, brunt, grönt och gult i en harmonisk upprepning över fasaden. Till detaljerna hör fönsterluckor och enkla entréer med betongtrappor och svarta smidesräcken.
Bostadshuset restes 1922 i trä i två plan med en ljust gråfärgad reveterad fasad och valmat tak av tvåkupigt tegel. Arkitekturdetaljerna är beigefärgade, och de putsade murytorna inramas av rusticerade hörnpilastrar.
Timmerhuset i ett och ett halvt plan uppfördes någon gång mellan 1850 och 1900 med vit locklistpanel och grönmålade foder. Sadeltaket är klätt med tvåkupigt tegel, och en tillbyggd vinkel vetter mot ån. Huset var tidigare mjölnarbostad till Stampens kvarn.
Bostadshuset restes 1921 i trä i ett och ett halvt plan med grå locklistpanel. Taket är ett avvalmat mansardtak täckt med tvåkupigt tegel.
Einar Ericson ritade byggnaden 1958, uppförd i ett plan med källare. Det flacka sadeltaket är täckt med röda enkupiga tegelpannor och fasaden är klädd med brunbetsad spontad panel och gult tegel. Till detaljerna hör vitmålade fönster, en mörkgrön slätputsad sockel och gröna entrédörrar.
Frikyrka, bönehus eller missionshus i Alingsås uppfört under åren kring 1970. Ytterligare uppgifter framgår av anläggningens historik.
Huset restes i trä omkring 1905 i ett och ett halvt plan med gulmålad locklistpanel. Sadeltaket är täckt med plåt och tvåkupigt tegel.
Arkitekten Gunnar Hoving ritade detta flerfamiljshus 1946, uppfört i två och ett halvt plan med källare. Sadeltaket är täckt med röda tvåkupiga tegelpannor och fasaden bär gul slätputs. Till detaljerna hör grönmålade fönster och burspråk.
Bostadshus i Alingsås uppfört 1950. Mer information finns i anläggningens historik.
I en del av Nolhaga park upplät staden mark till kolonilotter. Under andra världskriget ställdes jordlotter till invånarnas förfogande så att de kunde odla potatis under krisåren, och intresset ledde till att staden inrättade ett koloniområde med 204 lotter om 300 till 500 kvadratmeter. Nästan varje lott bär en liten enkel stuga, och enligt drätselkammaren fick där bara uppföras en uthusbyggnad efter en tillhandahållen ritning.
Bostadshuset restes 1923 i trä i ett och ett halvt plan med en vit reveterad fasad. Fönster- och dörromfattningarna är gråputsade, och mansardtaket är klätt med tvåkupigt tegel.
Arkitekten Levi Johansson ritade fabriksbyggnaden 1935 åt Konfektionsaktiebolaget AB Drabant. De stora ljusinsläppen och den slätputsade fasaden ger huset en funktionalistisk karaktär; det reser sig i tre plan med källare under ett sadeltak med litet takskägg, med gulfärgad slätputs och granitsockel. Bland detaljerna finns vita spröjsade fönster, varav några original, och ett runt betongtrapphus med treluftsbågar. Trapphuset och takkonstruktionen tillkom 1946.
Bostadshuset i ett och ett halvt plan uppfördes sannolikt kring mitten av 1800-talet, med väggar av rött handslaget tegel och sadeltak av röda tvåkupiga tegelpannor. Till detaljerna hör vitmålade sexluftsfönster och en veranda med rödmålat plåttak och vitmålade snickerier.
Sandquistska gårdens bod dateras till andra hälften av 1800-talet. Byggnaden finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Bostadshus i Alingsås uppfört 1915. Ytterligare uppgifter framgår av anläggningens beskrivning.
Jonas Alströmer lät 1731 uppföra detta magasin för råvaror och färdiga vävnader, och det är Alingsås äldsta bevarade profanbyggnad. Huset är byggt av gråsten i två våningar med välvd källare, och den putsade fasaden är gulockrafärgad med ljusare omfattningar kring den rundbågiga ingången och fönstren, dit en hög stentrappa leder upp. Mellan 1880 och 1919 användes det som mejeri, och 1917 köptes det av staden som här inrättade sitt första stadsbibliotek. Sedan 1928 fungerar byggnaden som museum, sedan de kulturhistoriska samlingarna börjat visas i de övre våningarna under 1920-talet.
Bostadshuset restes 1923 i trä i ett och ett halvt plan med en gul reveterad fasad och mansardtak av tvåkupigt tegel. Byggnaden håller en klassicerande prägel.
Fabriksbyggnaden reser sig i ett plan med källare, med plåttäckt sågtandat tak och fasad av gult tegel på en sockel av svart skiffer. Till detaljerna hör grönmålade treluftsfönster och en utkragande tegelgesims under takfoten.
Huset restes i trä omkring 1930 i två och ett halvt plan med vit locklistpanel och gråmålade foder.
Bostadshuset uppfördes 1929 och byggdes om 1944 med en inbyggd veranda. År 1947 tillkom ett garage under huset.
Affärs- och butiksbyggnad i Alingsås som dateras till slutet av 1800-talet. Mer information finns i anläggningens historik.
När Alingsås fick stadsrättigheter 1619 väcktes tanken på en stadskyrka, och grundstenen lades tio år senare, men bygget kom igång först 1642 och stod färdigt 1651. Det var en tornlös kyrka med fullbrett kor, tresidig altarvägg och spåntäckt tak, och 1652 fick borgarna behålla sina gudstjänster i den nya kyrkan. En altaruppsats med sex tavlor färdigställdes 1658. Ett sekel senare var kyrkan i så dåligt skick att nybygge diskuterades, men insamlade medel och en stor donation från fabrikören Sven Lehndal möjliggjorde en omfattande ombyggnad 1788–93 under arkitekten Olof E. Areander och byggmästaren Dolek, då ett torn med urverk restes vid västgaveln och en sakristia i öster.
Det ursprungliga tingshuset uppfördes i två våningar av rött tegel på en låg naturstenssockel, med en centralt placerad huvudentré som flankeras av två gavelkrönta risaliter. Dörren omges av naturstenspilastrar som bär ett trekantigt överstycke, och tingsklockan ovanför ringer en gång om året vid tingspredikan. Under slutet av 1950-talet restes väster om det gamla huset ett bostadshus i två våningar med röd tegelfasad, senare kontorslokaler, som strax efter uppförandet fogades samman med tingshuset via en vitputsad huskropp med plantak.
Arkitekten A. Svänsson ritade denna affärs- och lagerbyggnad 1962 i artikulerad tegelarkitektur, med affärslokal i två plan och verkstad i ett. Det flacka valmade sadeltaket saknar takutsprång på gavlarna, fasaden är av gult tegel och sockelvåningen mot gatan är klädd med slipad granit. Bland detaljerna finns vita perspektivfönster, stora rostfria skyltfönster längs gatan, fönsterbröstningar med indraget tegel som ger reliefverkan, samt en entré i originalutförande med brunmålad dörr och garageportar.
Torpställena Julland och Ruskahed ligger på Rödeneplatåns sydsluttning och utgör två mindre jordbruksfastigheter på rad längs backen. Vid inventeringen 1977–78 var torpstugorna välbevarade både inuti och utvändigt, men förföll därefter och har nu restaurerats. Husen har tilläggsisolerats och fått nya fönster men har ändå ett stort miljömässigt värde.
Affärs- och butiksbyggnad i Alingsås uppförd 1922. Byggnaden finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Telegraf- eller televerksbyggnad i Alingsås uppförd 1927. Byggnaden finns registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Flerfamiljshuset uppfördes 1946 i två och ett halvt plan med källare. Sadeltaket är täckt med röda tvåkupiga tegelpannor och fasaden är klädd med blåmålad locklistpanel. Till detaljerna hör gråmålade fönster och en entré med skärmtak.
Gjuteriet är uppfört i vinkel med pulpettak och en slätputsad grönfärgad fasad. Till detaljerna hör gulmålade spröjsade fönster och en svängd fasad mot gathörnet.
Bostadshus i Alingsås som dateras till 1910- eller 1920-talet. Ytterligare uppgifter framgår av anläggningens historik.
Bostadshuset restes under det tidiga 1900-talet i två plan av timmer, klätt med oljegrå locklistpanel och vita foder och arkitekturdetaljer. Sadeltaket är täckt med svart enkupigt tegel, en tandsnittslist löper runt huset längs övre bjälklaget och gavlarna markeras av starkt framhävda tympanonfält. Senare har en balkong tillkommit på andra våningen, och huset omges av en lummig trädgård innanför ett högt träplank.
Villorna reser sig i ett plan med källare, med motstående pulpettak täckta av papp, vitmenad lättbetongfasad och brun eller svart stående spontad panel. Bland detaljerna finns svartbetsade perspektivfönster med vädringsfönster, och trädgårdarna är insynsskyddade från gatan. Kvarteren ligger i Nolby och ritades 1956 av arkitekten Ib Frandsen i en grafisk femtiotalsstil med tätt lådliknande byggnadskroppar, plana tak och garage på varje tomt; i folkmun kallas området Rävfarmen.
Bostadshus i Alingsås uppfört 1910. Mer information finns i anläggningens historik.
Stationshus i Alingsås som dateras till 1850-talet. Ytterligare uppgifter framgår av anläggningens historik.
Föreningshus och klubblokal i Alingsås uppfört under 1950- eller 1960-talet. Mer information finns i anläggningens historik.
Fastighetsägaren Julius Lindström lät 1888 uppföra byggnaden i ett och ett halvt plan som svinhus, med väggar av rött handslaget tegel och ett kraftigt sadeltak täckt av korrugerad plåt. Till detaljerna hör dragna fogar i fasaden, svartmålade ankarjärn och spröjsade fönster.
Ekonomibyggnaden tillhör Nygrenska gården i Alingsås och räknas till 1800-talets bebyggelse. Den finns upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, men underlaget säger inte mer om husets utseende eller användning.
Förvaringsboden hör till Sandquistska gården i Alingsås och uppfördes någon gång under 1800-talets senare hälft. Den är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, men något mer om bodens funktion eller byggnadsdetaljer framgår inte av underlaget.
På Rödeneplatåns sydsluttning ligger torpen Julland och Ruskahed, två mindre jordbruk uppradade längs backen. Vid inventeringen 1977–78 var torpstugorna välbevarade både ut- och invändigt, men de förföll därefter innan de restaurerades. Idag är husen tilläggsisolerade och har fått nya fönster, men de har ändå kvar ett stort värde i landskapet.
Till skolan hör en lärarbostad i trä från kring 1930, byggd i tjugotalsklassicism med sadeltak, vitmålad panel och en entré inramad av kolonner. Själva skolhuset är av sten i tre våningar, också det i klassicerande stil, med en väl anpassad tillbyggnad från 1948 i enkel fyrtiotalsarkitektur. Putsfasaderna och de spröjsade fönstren speglar tidens uttryck.
Det här bostadshuset i Alingsås byggdes 1905 i en och en halv våning av trä, med en blandning av locklist- och liggande fasspontpanel. Fönstren har vitmålade foder och taket är lagt med norskt lertegel.
Alingsås Missionsförsamling reste sin missionskyrka 1938, ritad av göteborgsarkitekten Gunnar Howing, sedan det gamla missionshuset blivit slitet. På 1950-talet inreddes lokaler i källaren, och vid 90-årsjubileet 1963 byggdes kyrkan om av Janne Feldt från Karlstad. En stor tillbyggnad 1977 gav samlingssal, café, kök och ungdomslokaler, och samtidigt uppfördes 18 pensionärslägenheter på granntomten.
Den här frikyrkobyggnaden i Alingsås uppfördes 1903 i två våningar med källare. Fasaden är klädd med liggande fasspontpanel och taket täckt med papp, och de vitmålade spröjsade fönstren sitter i flera lufter.
Garaget byggdes 1914 i trä med gulmålad lockpanel och ett sadeltak av tvåkupigt tegel. Med sin arkad buren av träpelare är det ett tidstypiskt exempel på tidens panelarkitektur.
Fastighetsägaren Julius Lindström lät bygga det här kostallet 1888, enligt brandförsäkringen uppfört i gråsten och tegel och avsett för över 200 djur. 1933 startade AB Fodervävnader sin tillverkning här, men redan 1939 tog Svenska Suchardfabriken över och lät göra flera tillbyggnader under 30- och 40-talet. Byggnaden har flackt sadeltak och väggar av rött handslaget tegel med bågformade fönsteröppningar.
Ladugården hör till Nygrenska gården i Alingsås och räknas till 1800-talets bebyggelse. Den finns upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, men underlaget berättar inte mer om byggnaden.
Biblioteksbyggnaden i Alingsås uppfördes 1964 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget innehåller ingen närmare beskrivning av husets utformning.
Den här sjukhusbyggnaden i Alingsås tillkom under 1970-talet och är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Något mer om byggnaden framgår inte av underlaget.
Tegelbyggnaden uppfördes 1905–1906 i traditionell fabriksarkitektur åt AB Alingsås Bomullsväveri, som höll till här fram till 1970-talet. Textiltillverkningen på platsen drevs av familjen Hill mellan 1862 och 1912, då den såldes vidare, och Almedahls-Dalsjöfors tog över i början av 1960-talet. Fabrikens västra och norra sidor är relativt välbevarade, medan den östra delen senare byggts om till affärslokal, och till miljön hör också tre putsade arbetarbostäder.
Den här skolbyggnaden i Alingsås restes under 1980-talet, uppförd i betong med en fasad av trä. Mer än så framgår inte av underlaget.
Bostadshuset byggdes omkring 1910 i en och en halv våning av trä, med beige locklistpanel och vitmålade foder. Taket är ett sadeltak lagt med tvåkupigt tegel.
Bostadshuset i Karlborgska gården i Alingsås hör till 1800-talets mitt och finns upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget ger ingen närmare beskrivning av byggnaden.
På Härsberget strax utanför Alingsås byggde Missionsförsamlingens ungdomsavdelning 1919 en enkel ryggåsstuga med öppen spis, på mark som skänkts av Adolf Ohlsson. När Hantverksföreningen 1927 anlade en dansbana med servering intill blev det störningar, men anläggningen bar sig inte och köptes så småningom av församlingen. Byggnaderna revs, och 1942 uppfördes ett nytt sommarhem som 1966 utökades med en rymlig hörsal.
Hyreshusen från 1947 är byggda i enkel fyrtiotalsstil med många tidstypiska detaljer. Husen har tre våningar med källare, sadeltak av tvåkupigt tegel och slätputsade fasader i gult och rött. Bland detaljerna märks utanpåliggande balkonger, burspråk, åttakantiga fönster och entréer med tegelomfattning och bevarade originaldörrar.
De tio lamellhusen ritades av HSB:s arkitektkontor och byggdes i tre etapper mellan 1972 och 1975. Husen har tre våningar med källare, valmat sadeltak och fasader av gult tegel. Balkongerna är indragna med fronter i rött, grönt eller brunt, och flera har glasats in under senare år.
Klockstapeln i Alingsås restes 1991 och är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget berättar inte mer om stapeln.
Hüttlingska gården i Alingsås hör till 1800-talets mitt och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Något mer om gårdens byggnader framgår inte av underlaget.
Den här skolbyggnaden i Alingsås uppfördes 1868 och är upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget innehåller ingen närmare beskrivning.
Bostadshuset byggdes kring 1900 i trä med både stående och liggande panel och vitmålade snickeridetaljer. Med sin varierade träpanel, ett torn med stödjande konsoler och en farstukvist med fina snickerier är huset ett välbevarat exempel på sekelskiftets träarkitektur.
Förrådsbyggnaden i Alingsås tillkom någon gång mellan 1940 och 1970-talet och finns i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget säger inte mer om byggnaden.
Biografen i Alingsås uppfördes 1923 och är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Någon närmare beskrivning finns inte i underlaget.
Högstadieskolan i Östlyckan ritades av arkitekt Paul Hedqvist och stod klar 1964, i takt med att stadsdelen byggdes ut med flerfamiljshus. Skolan är sammansatt av flera byggnader anpassade efter olika funktioner, med sadeltak och fasader av brunt tegel. Detaljer som kopparplåt och vita spröjsade fönster hör till uttrycket.
Bankbyggnaden i Alingsås uppfördes 1907 och finns med i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget ger ingen närmare beskrivning av huset.
Alingsås forna rådhus vid Stora torget är en timrad tvåvåningsbyggnad klädd i rosamålad locklistpanel under ett brutet valmtak. Det uppfördes ursprungligen som bostad åt Patrik Alströmer och köptes 1829 av staden, som inredde rådhusrätt, skola och bostäder för borgmästare och rektor. Efter renoveringar in på 1910-talet blev huset byggnadsminne 1983 och används numera som kommunala kontor.
Brunos garvaregård i Alingsås har rötter i 1700-talet och finns upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget berättar inte mer om gårdens byggnader.
Ekonomibyggnaden hör till Brunos garvaregård i Alingsås och uppfördes under 1980-talet. Den är registrerad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, men underlaget säger inte mer.
Det Lenanderska gatuhuset uppfördes under tidigt 1800-tal och bildar idag fond mot torget i Alingsås. Byggnaden hör till stadens småskaliga träbebyggelse och bär flera detaljer som är typiska för empirens träbyggnadstradition. I bottenvåningen togs skyltfönster upp mot gatan, sannolikt på 1940-talet.
Den vita portvaktsbostaden byggdes 1928 i nyklassicistisk stil, med garage i tegel och puts och ett valmat sadeltak mot Västra Ringgatan. En källare med pannrum och förråd lades under husets södra del. Byggnaden har senare bland annat tjänat som motorcykelverkstad, vilket gett några mindre förändringar invändigt.
Polishuset i Alingsås uppfördes under 1960-talet och är upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget innehåller ingen närmare beskrivning.
Församlingshemmet i Alingsås hör till 2000-talet. Det underlag som finns beskriver framför allt den intilliggande kyrkans renoveringar under 1960-talet, ledda av arkitekterna Arne Philip och Åke Porne. Då byggdes bland annat en ny sakristia, och kyrkorummet fick en ljusare färgsättning samt ett kalkstensgolv i koret.
Förrådsbyggnaderna uppfördes 1946 och har pulpettak av korrugerad plåt och stående grön brädfodring. På platsen finns också en byggnad med grönputsad fasad, dels sadeltak och dels säteritak, spröjsade vitmålade fönster och en entré med skärmtak.
Bostadshuset byggdes omkring 1920 i trä med gulmålad lockpanel och ett mansardtak av tvåkupigt tegel. Det var ursprungligen mangårdsbyggnad till Stockslycke gård och användes senare som folkhögskola och elevhem. Huset är uppfört i klassicerande stil med kolonnprydd portal, frontespis, hörnpilastrar och burspråk.
Bostadshuset är byggt av trä med gråmålad stående och liggande fasspontpanel och vitmålade snickerier. Fönsterbågarna är röda och sadeltaket är klätt med röd plåt.
Nygrenska gården i Alingsås har rötter kring 1760-talet och finns upptagen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Underlaget berättar inte mer om gårdens byggnader.
I stadsdelen Bolltorp ligger kvarteret Skomakaren, med kedjehus ritade av AB Svenska Trähus 1964. Husen är i ett plan med sadeltak av röda tegelpannor, gula tegelfasader och egna garage, och de förbinds av en garage- och förrådsdel med brun panel. Vitmålade fönster och vitslammade skorstenar hör till den tidiga sextiotalsstilen.
Kvarnbyggnaden restes omkring 1870 i fyra våningar av trä på en gråstensgrund, med faluröd locklistpanel och ett papptäckt sadeltak.
Villa Svea byggdes omkring 1920 i en och en halv våning av trä, med gulreveterad fasad och ett mansardtak klätt med tvåkupigt tegel.
N. Mårtenssons gjuteri och mekaniska verkstad lät bygga den här industribyggnaden 1946 efter ritningar av John Lindberg, i en för tiden modernistisk stil. Den är en av få välbevarade byggnader i Stampens industriområde från 1940-talet, uppförd i vinkel med pulpettak och grönputsad fasad. En svängd fasad möter gathörnet och fönstren är gulmålade och spröjsade.
Brygghuset hör till Karlborgska huset i Alingsås och räknas till tiden kring 1790-talet. Det finns upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, men underlaget säger inte mer.
Enligt en ägomätningskarta från 1774 fanns här en lastageplats för Alingsås stad. Vid en granskning 2016 hittades inga lämningar kvar; den norra delen är delvis bebyggd med hyreshus och genomkorsas av en bilväg, medan den södra delen upptas av en gång- och cykelväg.
Ett röse finns registrerat på platsen i Alingsås. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad, så uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella.
På platsen finns ett naturföremål med särskilt bruk, tradition eller namn registrerat i fornminnesregistret. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och uppgifterna kan vara ofullständiga.
Vid Karlsberg finns en lägenhetsbebyggelse registrerad som fornlämning. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad, så uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella.
Ett vägmärke finns registrerat på platsen i Alingsås. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och uppgifterna kan vara ofullständiga.
Platsen är registrerad som en fyndplats i fornminnesregistret. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad, så uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella.
På platsen finns en fornlämningsliknande lämning registrerad. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och uppgifterna kan vara ofullständiga.
Ett gravfält finns registrerat på platsen i Alingsås. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad, så uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella.
På platsen finns en stensättning registrerad i fornminnesregistret. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och uppgifterna kan vara ofullständiga.
En bro finns registrerad på platsen i Alingsås. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad, så uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella.
Vid en marinarkeologisk utredning som Bohusläns museum gjorde 2015 i vattnet vid Kristineholm hittades tre tidigare okända lämningar i Gärdsken. Ett stenfundament av block löper snett ut från sjöns norra strandbrink, och intill fanns troliga rester efter två badhusfundament. Stenanläggningen tolkas som en del av en hamn.
En begravningsplats finns registrerad på platsen i Alingsås. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad, så uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella.
På platsen står en väghållningssten av gråsten med inskriptionen "Baggebo 1/2" och en pil, samt numret 1079 och bokstäverna AL. Stenen är idag uppställd i en privat trädgård.
En hällristning finns registrerad på platsen i Alingsås. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad, så uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella.
Ett minnesmärke finns registrerat på platsen i Alingsås. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och uppgifterna kan vara ofullständiga.
Här finns två gropar som tolkats som potatisgropar, men som möjligen kan vara fångstgropar; den bäst bevarade omges av en flack jordvall. De påträffades vid en arkeologisk utredning 1998, och sydost om dem ligger fler potatisgropar. Strax i närheten finns en hög kallad Rolfs grav, en kolerakyrkogård och en minnessten.
På platsen finns en fartygslämning, enligt uppgift kravellbyggd med flack, V-formad botten och roderfäste i aktern. I området ska det enligt uppgift också finnas lämningar efter bryggor.
På platsen låg det kritpipebruk som Jonas Alströmer grundade. År 1746 var verksamheten stor: tre brännugnar, två mästare, sexton kastare och formare samt sjuttionio anställda som arbetade som brännare, formgjutare, tunnbindare, lertrampare, vedhuggare, packare, rullare, piprensare och polerare. Vid en förundersökning 2024 hittades avfall från tillverkningen och rester av en raserad husgrund knappt 17 meter öster om den tidigare kända utbredningen.
En karta och beskrivning från 1866 anger en ättehög på berget. När ett röse började tas bort inför bygget av Alingsås vattenledningar rapporterade Alingsås tidning den 9 augusti 1898 att en dödskalle och andra ben kommit fram. Enligt Erik Dahlström påträffades 1926 också en lerurna, aska och en flintkniv. Krönläget och tidningsuppgifterna talar för att graven var ett röse.
Platsen är registrerad som en hög, alltså en förhistorisk gravhög, i Alingsås. Någon kvalitetssäkrad beskrivning finns ännu inte, så uppgifterna kan vara ofullständiga. För mer information hänvisas till inventeringsboken.
Vägvisarstenen är av kalksten, ungefär en meter hög och kröns av en fyrkantig, konisk topp. Den vilar på ett postament gjutet med kullersten. Inskriptionen visar vägen mot Bro backa åt vänster och förbi Östa kulle mot Vänersborg åt höger. Stenen står på en gräsyta väster om vägkorsningen vid Hagaplan i Norra Alingsås.
Platsen är registrerad som ett minnesmärke i Alingsås. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad, vilket innebär att uppgifter kan saknas eller vara inaktuella. Vidare upplysningar finns i inventeringsboken.
Stensättningen är rund och röseliknande, omkring 13 meter i diameter och en halvmeter hög. Fyllningen består av övertorvade stenar, och i öster, söder och väster finns en kantkedja av större stenar. Vid inventeringen 1983 växte här två ekar, en björk och en liten tall.
På uppdrag av Alingsås kommun genomförde Bohusläns museum i juni 2015 en marinarkeologisk utredning i vattnet vid Kristineholm 1:2. Dykande besiktning gav tre tidigare okända lämningar: ett stenfundament som löper ut från Gärdskens norra strandbrink samt två troliga fundament till ett badhus. Bland fynden fanns stenkistor timrade av rundtimmer i gran och tall och sammanfogade med järnspik, varav prov togs för vedartsanalys.
Platsen är registrerad som en hällristning i Alingsås. Beskrivningen är ännu inte kvalitetssäkrad, så uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella. Mer information finns i inventeringsboken.
Boplatsens utbredning är okänd men uppgår till minst omkring 30 gånger 13 meter. Vid en särskild utredning 2009 hittades i ett sökschakt två härdar, fyra gropar och en sotlins, och cirka 90 meter norr-nordväst framkom en grop och två sotfläckar. Ingen av anläggningarna undersöktes närmare.
Platsen är registrerad som ett minnesmärke i Alingsås. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och kan därför sakna uppgifter eller vara inaktuell. För mer information hänvisas till inventeringsboken.
Platsen är registrerad som en bro i Alingsås. Någon kvalitetssäkrad beskrivning finns ännu inte, så uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella. Vidare upplysningar finns i inventeringsboken.
Boplatsen undersöktes och togs bort och bestod av tio anläggningar: sex härdar, två gropar, ett stolphål och en nedgrävning. I fyra av härdarna fanns brända djurben, och i en av groparna påträffades glimmermagrad keramik som troligen hör till äldre järnålder. Två kol-14-dateringar pekar däremot mot mitten av bronsåldern, ungefär 1300–1050 f.Kr. Fynden gjordes vid en arkeologisk förundersökning 2013.
Platsen är registrerad som en boplats i Alingsås. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad, vilket innebär att uppgifter kan saknas eller vara inaktuella. Mer information finns i inventeringsboken.
Platsen kallas Rolfs grav och är registrerad som en hög, en förhistorisk gravhög, i Alingsås. Beskrivningen är ännu inte kvalitetssäkrad och kan därför vara ofullständig eller inaktuell. Vidare upplysningar finns i inventeringsboken.
Färdvägen utgörs av en hålväg som är omkring 40 meter lång, 2 meter bred och en halvmeter djup. I nordöst avslutas den mot en bäckfåra, där det ligger sten på båda sidor.
Platsen är registrerad som en stensättning i Alingsås. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och kan sakna uppgifter eller vara inaktuell. För mer information hänvisas till inventeringsboken.
Platsen är registrerad som ett område med fossil åkermark, alltså spår av äldre odling, i Alingsås. Beskrivningen är ännu inte kvalitetssäkrad, så uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella. Mer information finns i inventeringsboken.
Platsen är registrerad som en grav markerad av sten eller block i Alingsås. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och kan därför sakna uppgifter eller vara inaktuell. Vidare upplysningar finns i inventeringsboken.
Platsen är registrerad som ett gravfält i Alingsås. Någon kvalitetssäkrad beskrivning finns ännu inte, så uppgifterna kan vara ofullständiga eller inaktuella. Mer information finns i inventeringsboken.
Här finns två väghållningsstenar, båda gjutna och omkring 0,60 meter höga, 0,30 meter breda och 0,10 meter tjocka. Den ena bär inskriptionen No 125 Björkekärr Fogdegården 59 M med en pil, den andra No 122 Björkekärr Fogdegården. Stenarna står lutade mot ett gårdshus på gården Valdalen i Björkekärr.
Platsen är registrerad som en stenkammargrav i Alingsås. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad och kan därför sakna uppgifter eller vara inaktuell. För mer information hänvisas till inventeringsboken.
Väghållningsstenen är av granit, ungefär 0,55 meter hög, 0,75 meter bred och 0,32 meter tjock. Den bär inskriptionen N: 841 och M: 492 med en pil åt höger. Stenen står vid Sävevägen 11 i Alingsås, dit den flyttats från Magra socken, och stod vid besiktningen lutad mot en vedstapel utan att vara nedsatt i marken.
Området rymmer stadslager där kulturlager från 1600-talet kan förväntas; staden fick sina privilegier 1619. Göta Arkeologi övervakade schaktning i kvarteret Solen 14 och fann en källargrund från omkring mitten av 1700-talet samt delar av två murar, tillsammans med fynd av tegel, glas, spikar, kritpipor och keramik från 1700- och 1800-tal. Vid en förundersökning 2001 strax norr om stadskyrkan påträffade Lödöse museum dessutom arton gravar från tiden 1600–1830.
En karta från 1726 visar tretton gravhögar på platsen. Fem av dem låg på norra sidan av den gamla landsvägen och åtta på den södra.