Visby under hansatiden
Under medeltiden var Visby ett av Östersjöns rikaste handelsnav och ett centrum i Hansan.
Under hög- och senmedeltiden var Visby ett av Östersjöns absolut viktigaste handelscentra och en av Hanseförbundets nyckelstäder. Redan på 1100-talet hade staden blivit ett nav för den framväxande tyska Hansan, och i gränderna trängdes både gutniska och tyska köpmän. Gotlänningarna var länge det tongivande befolkningsskiktet, men spänningen mellan gutar och tyskar märks i att flera kyrkor hade dubbla församlingar – en för gotlänningar och en för tyskar. Stadens namn kommer av 'vi' (en hednisk offerplats) och 'by', och i Gutasagan från omkring 1230 kallas platsen bara 'Wi', den heliga platsen. Rikedomen från handeln med skinn, vax, tjära och varor från öst byggde den ringmur, de kyrkor och de packhus som vi ser idag. När Valdemar Atterdag erövrade ön 1361 och handelsvägarna förändrades började stadens storhetstid att blekna, men den medeltida stadsbilden lever kvar som ett minne av epoken.
Snabbfakta
- Östersjöns rikaste handelsstad under medeltiden
- Centrum i tyska Hanseförbundet redan på 1100-talet
- Både gutniska och tyska köpmän, dubbla församlingar
- Namnet av 'vi' (offerplats) och 'by'
- Storhetstiden bröts av Valdemar Atterdag 1361
Visa på kartan Alla platser i Visby