Boxholm
Östgötsk bruksort vid Svartån där det fria samhället växte fram i kamp mot järnbrukets järnhand.
Boxholm är berättelsen om två samhällen som möttes. Söder om Svartån låg Bruket — strikt styrt av bolaget, med arbetarkaserner, brukskyrka och vattenkraft. Norr om stambanan växte Förstaden fram, ett fritt civilsamhälle av handlare, hantverkare och arbetare som byggde egna hem utanför bruksledningens kontroll. När järnvägen invigdes 1874 förflyttades ortens tyngdpunkt dit, och den första handelsboden restes 1876 i det som ännu var skogsmark med några få torp som Kolstorp, Gripsberg och Sandbacka. Själva namnet går tillbaka till 1500-talet, då Arvid Stenbock — svåger till Gustav Vasa — lät anlägga sätesgården "Bocksholm" vid ån. Men det var järnbruket från 1754 som formade orten: i generationer levde Boxholm av smältugnar och hammarslag, och bygden intog en internationell särställning som vagga för svensk järnvägselektrifiering. Från trakten kommer också skalden Per Daniel Amadeus Atterbom, en av den svenska romantikens stora röster, född i Åsbo prästgård strax intill.
Snabbfakta
- Två samhällen: det styrda "Bruket" söder om ån och det fria "Förstaden" norr om stambanan
- Järnbruk sedan 1754; aktiebolag (Boxholms AB) från 1872
- Sveriges första elektrifierade järnväg (Lönnabanan) togs i drift här 1890
- Skalden P.D.A. Atterbom föddes i Åsbo strax intill
- Ligger vid Svartån, nära sjön Sommens nordvästra vikar
Visa på kartan Alla platser i Boxholm