Boxholms bruk & bruksmuseum (Gropa kvarn)
Vagga för svensk järnvägselektrifiering — bruksmuseet i den gamla kvarnen från 1777.
Få svenska bruksorter bär en så tung teknikhistoria som Boxholm. Grunden lades den 31 maj 1754, när Gabriel Adolf Ribbing fick kungliga privilegier att uppföra två manufakturhammare vid Svartåns fall — Gabriel och Beate, uppkallade efter honom själv och hustrun. Under familjen Burén expanderade bruket kraftigt och fick 1782 namnet Boxholms järnbruk; 1872 ombildades det till Boxholms AB. Masugnen blåstes första gången 1874 och var i drift till 1959, innan hela anläggningen sprängdes 1971. Här skrevs världshistoria i det lilla. 1890 togs Lönnabanan i bruk — Sveriges allra första elektrifierade järnväg. 1894 startade världens första elektriskt drivna valsverk i Övre verket, och 1977 togs världens första digitalt styrda valsverk i drift. Enligt lokal tradition lyste landets första elektriska glödlampa i Boxholm, åtta år innan kung Oscar II tände den på Stockholms slott. Bruksepoken upphörde 1981. Idag bor museet i Gropa kvarn från 1777 — ortens bäst bevarade industriminne, byggt av Kiähl Lind på platsen för en medeltida kvarn. Utomhus står de mäktiga maskinerna: en lancashirehärd, en mumblingshammare, en ånghammare och det historiska elloket från Lönnabanan med flakvagn.
Snabbfakta
- Privilegier 1754; namnet Boxholms järnbruk från 1782
- Lönnabanan 1890 — Sveriges första elektrifierade järnväg
- Världens första elektriska valsverk 1894; första digitalt styrda 1977
- Museet ligger i Gropa kvarn från 1777, öppnat 1987
- Bruksepoken upphörde 1981 när Boxholms AB styckades upp
Visa på kartan Alla platser i Boxholm